Monthly Archives: maj 2014

”cis-Ros-oxid” – Gewürzt…

cis-Ros-oxid (eng. cis-Rose-oxide), närmare bestämt tetrahydro-4-metyl-2-(2-metylpropenyl)-2H-pyran, är en kul molekyl då den i vin bidrar med både allmän blommighet och inte minst med den karaktäristiska lychee (litchi) karaktären i viner gjorda på ”gröna” druvan gewürztraminer.

rosoxidercis-Ros-oxid är en organisk (kemisk) förening som tillhör dom kemiska ”klasserna” puraner och terpener.  6-ringen med en syreatom i är en s.k. puranring medan den längre kolkedjan är en s.k. isoprenenhet som gör den även till en monoterpen.  Substansen återfinns just i blommor, framförallt i rosor och då även i rosenolja.  Används inte förvånande som komponent i många parfymer.  I lychee så är den lite av en sk aromspecifikt ämne vilket innebär att den ger frukten dess huvudsakliga aromkaraktär.

Linalool och geraniol är två andra terpener (eg. terpenalkoholer) som förekommer i nivåer över den sk. perceptionsgränsen i gewürztraminer och som hjälper till att bidra med blommighet.

Inte undra på att gewürztraminer doftar parfymigt och lychee med andra ord…

[”Similarities in the Aroma Chemistry of Gewürztraminer Variety Wines and Lychee (Litchi chinesis Sonn.) Fruit”, J. Agric. Food Chem., 1999, 47 (2), pp 665–670.]

2014-06-02 släpps prestige gewürzt’en Domaine Weinbach Cuvée Laurence Gewurztraminer 2012 för 349 kr.  Systembolaget säger inget om lychee men väl andra ”källor”.  ”A beauty from the off:  lychee, rose petal, Turkish delight, conference pear so much fruit and concentration but also restraint and precision.  Focussed, yet generous, aromatic yet refined.  And seriously long.  Stunning stuff!”  Borde vara ett utmärkt (eller t.o.m. fantastiskt!) exempel på druvsorten.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Druvor, Naturvetenskap, Smaksinnet, Viner

‘No ”M” word is allowed today’

Mineralitet i vin är ett kontroversiellt ämne som fasinerar, inte för att man inte kan känna aromer/smaker som man associerar till mineraler, utan för att begreppet är odefinierat och används för en mångfald av olika karaktäristiska aromer/smaker, alltifrån stenighet (flinta), rökighet, dammighet, petroleum, metallisk, för att bara nämna några…  Det Jancis menade är nog att man skall vara sparsam med att just bara säga mineral utan mer försöka specificera vad man menar.  Annars så betyder det liksom inte så mycket.

Kryddig, nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av mogna jordgubbar, choklad, mineral, muskot och örter.”,
Nyanserad, fruktig doft med inslag av gula äpplen, örter, mineral och citrus.”,
Elegant doft med inslag av gråpäron, mandel, mineral och jasmin.”
Nyanserad doft med inslag av gula päron, rökig mineral, äppelblommor och citrusskal.
Nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av päron, aprikoser, halm, ljunghonung, mineral och vanilj.

– Fem olika viner/produkter som är extremt olika men där åtminstone Systembolaget förenat dom när det gäller just karaktären mineral.

Dessutom så hävdas det fortfarande (av mindre ”nogräknade”) att mineraliteten skulle komma från mineraler i jordmånen, exempelvis att petroleumkaraktären skulle komma från skiffer etc, detta utan att man någonsin kunna visa det, snarare tvärtom.  Alla aromämnen man hitintills har hittat i vin är organiska substanser som antingen bildats i druvan, under vinifikationen, eller under mognadsprocessen, alternativt extraherats ut från exempelvis ekfat.

rotenVinrankan som växt kan nämligen inte ta upp mineral som finns i jorden (jordmånen) annat än som enskilda joner, dvs som mineralämnen.  Själva mineralsalterna, mineralerna, eller för den delen bergarterna, kan inte tas upp av plantan.  I den mån att vinplantan, druvorna och till slut vinet, påverkas av jordmånen och dess mineraler så är det alltså genom dom joner (mineralämnen) som rotsystemen tar ta upp.  I druvor (och vin) återfinns dessa ofta som salter med organiska syror (exempelvis vinsyra).

Mineralitet används helt enkelt som ett samlingsbegrepp över aromer/smaker som associeras med mineral och jordmån.  Med andra ord så kommer det aldrig kunnas kopplas till någon definerad kemisk förening till mineralbegreppet, på samma sätt som samlingsbegreppet fruktighet aldrig kan kopplas till en enstaka komponent!  Petroleumkaraktären, som räknas av många som en mineralkaraktär, kopplas ju exempelvis till en specifik kemisk förening…, jordighet kanske till Geosmin, etc…

Jordmånens påverkan på arom och smak är helt enkelt att förse vinstocken med dom förutsättningar (förhållanden, näringsämnen, etc) som den behöver för att växa och må bra.  Det finns i dagsläget alltså inte ett enda aromämne som man lyckats visa härrör direkt från jordmånen.  Sedan är det ju naturligtvis klart att brister på något mineralämne eller variationer i klimat, etc, ändå påverkar hur vinrankan mår och i slutändan även dess produktion av aromämnen.

All flavour compounds are synthesized in the vine, made from organic molecules derived from photosynthesis ultimately, and inorganic ions taken up from the soil
– Richard Smart (”flying winemaker”).

Nobody has been objectively able to show any links between the soil mineral composition and the flavour or fragrance of the wines”, ”Those who claim to have shown these links are not scientifically reliable
– prof. Jean-Claude Davidian, Ecole Nationlale Supérieure Agronomique, Montpellier.

2 kommentarer

Filed under Allmänt, Naturvetenskap

Debattartikel med bristande underlag…

Nytt med anledning av Debattartikeln i DN (maj 2014) med titeln ”Okänt bland svenskar att alkohol orsakar cancer”.  Efter att ha mailat författarna, de två professorerna Peter Friberg (Sahlgrenska akademin) och Peter Allebeck (Karolinska Institutet), så fick jag tillskickat till mig den rapport ”Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning?” som dom hänvisar till som underlag.

Hur som helst så häpnar man…

Rapporten tar ingen hänsyn till att måttlighetsbruk leder till lägre mortalitet totalt sett, men alltså även cancer mer specifikt.  Den är inte ett underlag för att kunna påstå att alkohol generellt (alltså även vid måttligt bruk) orsakar cancer.  Och då har debattartikeln ändå lett till att tidningar (efter tidningar) och media (efter media) rapporterat att alkohol (oavsett mängd) ger cancer.

Dels så har “rapporten” satt (definierat) en låg alkoholkonsumtion på (obs!) hela <40 gram alkohol och dag för män, vilket motsvarar en halv flaska rödvin per dag.  Alltså en hög "låg konsumtion" och något som väl knappast kan kallas för "måttlighetsbruk"?  Finns väl "ingen" som tror att en halvflaska vin (eller mer) per dag (år ut och år in) inte leder till skador?

Artikeln jag refererade till i mitt förra inlägg, en omfattande översiktsartikel (som professorerna inte kommenterade), hade satt en låg alkoholkonsumtion (“light drinking”) på 12.5 gram alkohol och dag.  En artikel som just handlade om alkohol och dödlighet i cancer. [Ref. 1]

Och dels så handlar rapporten mer om den totala belastningen i sjukvården för skador orsakade av alkohol, narkotika och tobaksrökning.  Belastning inklusive alkoholmissbruk, trafikskador, olyckor etc.  Alltså inget direkt underlag som visar (eller ens skulle kunna visa) att alkohol i måttliga mängder faktiskt borde göra att en hel del belastning undvikes.

Regelrätta epidemiologiska undersökningar gällande samband mellan alkohol och cancer refereras inte heller till i rapportens referenslista vilket var det som min ursprungliga frågeställning dessutom handlade om…

Dessutom så är epidemiologiska undersökningar begränsade såtillvida att de, både när det gäller nyttan resp. onyttan av exempelvis bruk av olika mängder alkohol, inte tar hänsyn till andra levnadsfaktorer.  Måttlighetsdrickare som dricker 1-2 glas vin om dagen lär nog i övrigt leva nyttigare (motion, övrig kost, etc) än storkonsumenter.  Har som exempel på detta läst två danska studier där man konstaterat att individer som regelbundet köper (och dricker) vin generellt också lever nyttigare än individer som antingen inte dricker alls eller sådana som regelbundet dricker öl respektive sprit. [2]  Är det då vinet som är nyttigt eller levernet som sådant?

Men visst, det råder väl ingen tvekan om att skador av alkohol är en stor samhällsbörda.  Men måttlighetsdrickarna är oskyldiga (åtminstone till motsatsen bevisats)…

Länkar:
DN – Okänt bland svenskar att alkohol orsakar cancer.
KI – Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning?
DN – Risken att få cancer av alkohol inte jättestor.
Vininfo – Alkohol kan orsaka cancer, men…

Referenser:
1. Jin M, Cai S, Guo J, Zhu Y, Li M, et al. ”Alcohol drinking and all cancer mortality: a meta-analysis”. Annals of Oncology 2013; 24:807‑816.
2. Tjønneland A, Grønbæk M, Stripp C, Overvad. ”Wine intake and diet in a random sample of 48763 Danish men and women”, Am J Clin Nutr 1999; 69:49‑54.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Hälsa, Naturvetenskap

Nu även Château d’Esclans 2013…

Skrev om Château d’Esclans 2013 för några veckor sedan då vinet fick en delad första plats, tillsammans med Chêne Bleu Rosé 2013, i den vinprovning som MW Richard Bampfield anordnade i London den 12’e april (tidigare i vår) med syfte att kora årets bästa prestigerosé.

Se Provence – Bästa rosevinerna.

image

 
Nu är det i alla fall min tur att smaka…

Färgen är ljus, eg mer rejält blekt rosa, men med tydliga gråa inslag.  Finstämt och friskt, med smultron, chenin blanc vaxighet, och aningen lakrits i näsan.  Får även lite blommighet åt moscatohållet.  Smaken är frisk, syrlig och torr, med tydlig örtig beska i eftersmaken.  Lite alkoholstinn.  Lång eftersmak.  Mer finess än kraft…

Helt enkelt ett jättegott! rosévin, men priset på 256 kronor avskräcker nog de allra flesta. Men vill man dricka ett världens bästa rosé’er så får man väl snällt öppna på börsen?

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Viner

Alkohol kan orsaka cancer, men…

I dagarna så skrev professorerna Peter Friberg (klinisk fysiologi, Sahlgrenska akademin) och Peter Allebeck (socialmedicin, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet) en debattartikel i DN med titeln ”Okänt bland svenskar att alkohol orsakar cancer”.  En debattartikel som fått många medier att skriva liknande artiklar däribland SVT som i artikeln ”Alkohol kan orsaka cancer” som redan i undertiteln skriver ”Alkohol är den näst största enskilda orsaken, efter tobak, till cancer.  Men sambandet är förvånansvärt okänt för svenskarna…” och ”I Sverige uppskattar Folkhälsomyndigheten att 4.500 personer dör varje år av orsaker kopplade till alkohol.  Det är nästan 100 personer varje vecka.”.  Friberg och Allebeck föreslår i sin debattartikel bl.a. rejält höjd alkoholskatt och förbud mot alkoholreklam.

Till vilket pris? undrar undertecknad…  Debattartikeln är nämligen mest ett politiskt ställningstagande och tillför absolut inget nytt i form av nya häpnadsväckande rön.  Visst det finns en korrelation mellan (framförallt högre) alkoholintag och cancer, men samtidigt en omvänd korrelation mellan vinintag (om man bryter ut vår ärade dryck) och nämnda sjukdom, för att inte tala om när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar…

Så detta med att det skulle vara en allmän ”sanning” att alkohol ger cancer är allt annat än sant, detta då det finns vetenskapliga belägg för att man måste upp i vissa nivåer för att man skall se en ökad dödlighet i cancer, medan låga nivåer snarare ger en lägre dödlighet (jämfört med om man inte dricker någon alkohol alls).  En sammanställning av alla ”relevanta” epidemiologiska undersökningar som gjorts på området (fram till och med april 2012) publicerades i Annals of Oncology 2013.  Man skriver i slutsatsen bl.a. ”In summary, this meta-analysis shows a J-shaped relationship between alcohol consumption and all cancer mortality, which confirms the health hazards of heavy drinking(≥50 g/day) and benefits of light drinking (≤12.5 g/day).  As for the gender-specific dose–risk relation, special attention should be paid to the impact of heavy drinking in females.”. [Ref. 1]

Flera enskilda epidemiologiska undersökningar visar dessutom att ungefär lika många liv orsakas som förebyggs av alkohol [ref. 2, 3, 4].  Visst cancer ökar med intag, medan exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar minskar.

Tittar man lite mer i detalj på den ena av referenserna ”Quantification of alcohol-related mortality in sweden” av Sjögren et al [4] så är det en omfattande genomgång av alla dödsfall i Sverige mellan åren 1992 och 1996.  Man har jämfört sk naturliga dödsfall med alla dödsfall och uppskattat hurvida dessa har orsakats eller förebyggts av alkohol.  Det intressanta är att man här kommer fram till att alkoholen dödar mer människor än den räddar i Sverige, men att detta är då man tittar på hela åldersstrukturen samtidigt, och då man tittar på alla dödsfall (alltså även mord, självmord, bilolyckor, olyckor, etc).  Man tar även i sina kommentarer hänsyn till tagna (och för den delen sparade) levnadsår och pratar om ”more person years of Life…”.  Tittar man på bara dom sk naturliga dödsfallen (sjukdomar) så är bilden faktiskt den motsatta.  Dvs fler dödsfall förebyggs än orsakas av alkohol.  Något som även andra undersökningar tydligt visar [5, 6].

Och om vi dessutom bryter ut och bara tittar på vinet så finns det flera undersökningar som visar på att ett måttlighetsbruk faktiskt! ger en lägre dödlighet i cancer gentemot att inte dricka alls [1, 6, 7].  Detta förutom att man alltså totalt sett lever längre.

Det är mao skillnad i vad man dricker och inte minst hur (mycket)…
Mindre ”harmfullt” drickande i medelhavsregionen.

Läs även:
DN – Risken att få cancer av alkohol ”inte jättestor”.
DN – Måttligt med skumpa skyddar pumpen.
Journal of Supportive Oncology – A glass of wine may keep prostate cancer away.
Vintomas – Alkohol, cancerrisker, överdrifter, tveksamma påståenden och missvisande rubriker.

Referenser:

1. Jin M, Cai S, Guo J, Zhu Y, Li M, et al. ”Alcohol drinking and all cancer mortality: a meta-analysis”. Annals of Oncology 2013; 24:807–816.

2. White IR, Altmann DR, Nanchahal K. ”Alcohol consumption and mortality: modelling risks for men and women at different ages”. BMJ 2002; 325:191.

3. Corrao G, Rubbiati L, Zambon A, Arico S. ”Alcohol-attributable and alcohol-preventable mortality in Italy”. A balance in 1983 and 1996. Eur J Publ Health 2002; 12:214-23.

4. Sjögren H, Eriksson A, Broström G, Ahlm K. ”Quantification of alcohol-related mortality in Sweden”. Alcohol & Alcoholism 2000; 35:601-11.

5. Di Castelnuovo A,Costanzo S, Bagnardi V, Donati M, Iacoviello L, de Gaetano G. ”Alcohol Dosing and Total Mortality in Men and Women”. Arch Intern Med. 2006; 166:2437-2445.

6. Grønbaek M1, Becker U, Johansen D, Gottschau A, Schnohr P, Hein HO, Jensen G, Sørensen TI. ”Type of alcohol consumed and mortality from all causes, coronary heart disease, and cancer”. Ann Intern Med. 2000 Sep 19;133(6):411-9.

7. Renaud S, Guéguen R, Siest G, Salamon R. ”Wine, Beer, and Mortality in Middle-aged men From Eastern France”. Arch Intern Med. 1999; 159:1865-1870.

3 kommentarer

Filed under Allmänt, Hälsa

Kommentar till Mölstad artikel (SvD)

SvD – Miljoner skäl att sockra vinerna. (15 maj, 2014)

Förutom det VANSINNIGA att man sockrar viner för den svenska konsumenten så LOVORDAS systembolagets sortiment.  Mölstad skriver bl.a. ”Å ena sida alldeles för många produkter som är förvillande lika – eftersom så många som möjligt ska få en chans att sälja.  Å andra sidan ett bredare och bättre utbud av särpräglade viner på flaska än de flesta butikskedjor utomlands – för att de vill erbjuda en större mångfald.

Problemet är ju att vi nästintill är helt ”förpliktade” att handla på systembolaget.  Sitter man som konsument i danmark så visst en enskild butik har nog oftast ett betydligt sämre sortiment än en SB-butik, men en dansk nörd är ”myndig” och kan fritt handla över nätet, både från danska handlare (och importörer) men även direkt av producenter i annat land.  Detta är en omöjlighet i ”svedala” där vi (omyndiga svenskar) visserligen i viss utsträckning kan handla över nätet men bara av sådana leverantörer som följer våra myndigheters regelverk (kring skatt, införseldokument, etc).  Detta gör att det exempelvis är nästintill inga producenter (exempelvis enskilda vingårdar i frankrike) som levererar till Sverige, medan dom gör det till mottagare i Danmark.  Har i flera år beställt vin där jag haft mottagare i danmark just av dett skäl.  Detta gör att det tillgängliga sortimentet (små producenter, olika årgångar, etc) för gemene dansk är flerfaldigt större än för gemene svensk.

Se även inlägget på finewines.se:
finewines.se – Kommentarer till krönikor.

Lämna en kommentar

Filed under Artikelkommentar, Systembolaget

Journalister utan kritiskt tänk…

”Resveratrol Levels and All-Cause Mortality in Older Community-Dwelling Adults” heter artikeln som i veckan orsakade flera svenska tidningar att – trots att artikeln enbart handlade om en kemisk substans bland hundratals i vin – slå fast att vin inte längre är nyttigt.  Rubriker som ”Ny forskning slår hål på rödvinsmyt” (DN), ”Rödvin inte så nyttigt som du tror” (DI, Aftonbladet), ”Rödvins hälsoeffekt överskattad” (Drugnews), etc…

Visst det dök snabbt upp kritik, exempelvis i redan nämnda DN som bara timmar efter första artikeln följe upp med ”Svensk forskare sågar rödvinsstudie”…

Men man kan undra hur – i h-vete – man kan (svenska journalister alltså) dra slutsatser om en livsmedelsprodukt och dess nyttighet/onyttighet av en artikel med forskningsresultat där man tittat på halter i urinen av ett enda kemiskt ämne (eg. nedbrytningsprodukt av ett enskilt ämne som visst! återfinns i vin) och försökt korrelera detta med dödligheten i några utvalda sjukdomar.  Ok, man hittade ingen korrelation men detta säger väl just ingenting om ett livsmedel som innhåller hundratals (och åter hundratals) kemiska ämnen, samtidigt som man vet att – just som den ”sågande” svenska forskaren säger i sin kritik i DN – när det exempelvis gäller hjärt- och kärlsjukdomar så är det alkoholen (i måttligt bruk förstås!) som skyddar…

[Richard D. Semba et. al., ”Resveratrol Levels and All-Cause Mortality in Older Community-Dwelling Adults”, JAMA Intern Med. Published online May 12, 2014.]

Länkar:
DN – Svensk forskare sågar rödvinsstudie.

3 kommentarer

Filed under Allmänt, Hälsa, Naturvetenskap