På tal om Riesling…

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är tysklandsdruvan som spritt sig över världen och som räknas som en av dom allra förnämsta bland världens gröna druvsorter.  Jancis Robinson skriver bl.a. ”‘Reece-ling’ must be the world’s most misunderstood, and mispronounced, grape variety” och ”Riesling is a star and, as you may discern, one of my great wine heroes”.  Druvan kommer i många skepnader från knastertorra viner från delar av Tyskland, Alsace och Australien till honungssöta trockenbeerenauslese från Tyskland och Österrike.  Dessutom så är den en druva vars viner inte bara kan lagras utan – faktiskt! – nästintill kräver lagring.
 
NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  Riesling Weiss, Weisser Riesling, White Riesling, Rhineriesling, Riesling Renano, för att bara nämna dom vanligaste.  Det lär finnas uppemot 120 synonymer.

En lurighet är att många andra druvsorter (eller dess synonymer) har ”rieslingliknande” namn.  Riesling Italico, Welschriesling, Schwarzriesling, Laski Rizling, Frankenriesling, m.fl. är alla exempel på andra druvsorter som inte skall förväxlas med den ”riktiga” Rieslingen.  Men visst, det är lätt att säga…
 
URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är en av våra riktigt gamla trotjänare och har kultiverats minst sedan medeltiden.  Druvan härstammar troligtvis från tyskland och då från odlingar kring Rhen och dess bifloder.  1998 avslöjades med hjälp av DNA analys att Rieslings ena föräldern är Gouais Blanc vilket innebär att den är halvsyskon med druvor såsom Chardonnay, Gamay och Aligoté för att bara nämna några.  Den andra föräldern är okänd men man har konstaterat ett nära släktskap med både Vitis Sylvestris och Savagnin/Traminer.  Savagnin/Traminer som är känd som en av dom druvsorterna som romarna ”distribuerade” runt om i Europa. [Ref. 1]
 
Första referenserna på druvsorerna är från år 1349 för Traminer/Savagnin (von Megenberg, ”Buch der Natur”) och 1435 för Riesling.  Rieslingdokumentationen är från en inventering gällande en egendom nära Hocheim i Rheingau och druvan omnäms då som ”Riesslingen”.  Första exemplet med dagens stavning härrör från 1552 och rör då odlingar i Moseldalen. [Ref. 1]

Alltså:
Vitis Sylvestris x Gouais Blanc = Riesling
alt.
(Vitis Sylvestris x Savagnin) x Gouais Blanc = Riesling
 
UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är världens 18’de mest odlade druvsort (den 7’de mest odlade gröna).  Tyskland – föga förvånande – ståtar med uppemot hälften av världens odlingar, och det är även härifrån som många av världens stora viner på druvan kommer ifrån, följt av Frankrike (Alsace) och Autralien. [Ref. 2]  Inte för att man inte kan göra bra viner på Riesling i USA, men det är inte viner som hittar hit.  Har satt ”öststaterna” lite på undantag (inom parentes) då dom inte riktigt räknas.  Enstaka viner – ja visst! -, men generellt så kommer det inte ut någonting härifrån som håller ”måttet”…

Riesling per uppodlad areal i världen 2010. [Ref. 2]
Land: Areal [ha] [%]
Tyskland 22 520 45,0
USA 4 852 9,7
Australien 4 114 8,2
Frankrike 3 490 7,0
 (Ukraina 2 702 5,4)
Österrike 1 852 3,7
 (Moldavien 1 343 2,7)
 (Tjeckoslovakien 1 181 2,4)
Nya Zeeland 979 2,0
 (Ryssland 882 1,8)
Kanada 871 1,7
 (Kroatien 676 1,4)
Totalt: 50 060

 
KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Rieslingviner karaktäriseras av hög syra, citrusfrukt (limé, mandarin, m.fl.), ”äpplighet”, honung, fläder och (inte minst) petroleumkaraktär (se mitt inlägg om ”…diesling…”).  ”Tropiskt” man brukar kunna känna är persika och melon.  Vinerna är generellt varken fatade/ekade, eller för den delen malolaktiskt jästa.  Vinerna är därför ALDRIG smöriga.  Fatade och fatade förresten, ofta (åtminstone i Europa) används faktiskt stora gamla fat men där vinsyrasaltutfällningar gör faten täta och ”inerta”. 

tdn”Aromkemiskt” innehåll då?  Riesling är lite av en måttlighetsdruva, monoterpener, norisoprenoider, tioler utgör tillsammans paletten, men måttligt…  En tiondel av monoterpenerna hos ett muscatvin, och när det gäller norisoprenoider och tioler (merkaptaner) så är druvan ytterst måttlig i jämförelse med druvor såsom Gewurztraminer respektive Sauvignon Blanc. [Ref. 3,4]  Men för en enskild substans, norisoprenoiden 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen (TDN), så är man ”världsmästare”.  TDN ger på egen hand Rieslings typiska petroleumkaraktär och återfinns i ”detektionsbara” mängder i var och varannat vin. [Ref. 5,6,7]  När det gäller honungston och även blommighet så är även 2-fenyletanol, fenylättiksyra och fenyletylacetat, viktiga.
 
När det gäller terpener (som många menar utgör grunden i Rieslings aromprofil) så är linalool, alfa-terpineol, citronellol, geraniol, nerol och hotrienol viktiga för aromnoterna mot blommighet, grape, apelsin, mandarin och (inte minst) lime.  Tom Stevenson skriver bl.a. på sin hemsida ”The twin pillars of Riesling’s varietal aroma are terpenes (for young and bottle-mature aromas) and trimetyl-dihydro-naftalen or TDN (for bottle-mature aromas only).”.
 
terpener
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Riesling är;  Chenin Blanc (främst), men även Sémillon, Chadonnay och undantagsvis Sauvgnon Blanc.  Chenin Blanc och Sémillon då både dessa kan ha lite av Rieslings petroleumkaraktär, Chenin Blanc dessutom både honungston och ”äpplighet”.  Om petroleumkaraktären saknas så kan Riesling även vara svår att skilja från oekade viner gjorda på Chardonnay (exempelvis Chablis) och om vinerna drar åt fläder även från Sauvignon Blanc.
 
Se även:
vininfo.wordpress.com – …diesling…

Referenser:
1. J Robinson, et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Caroline Gilby MW, ”Flavour Profile in Riesling around the World”, 18/04/2004.
4. Vilanova, et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S. Afr. J. Enol. Vitic., 2013, Vol34, No2, 212-222.
5. Simpson and Miller, ”Aroma composition of aged Riesling wine”, Vitis, 1983, 22.
6. Sacks, Gates, et al., ”Sensory Threshold of 1,1,6-Trimethyl- 1,2-dihydronaphthalene (TDN) and Concentrations in Young Riesling and Non-Riesling Wines”, J. Agric. Food Chem., 2012, 60 (12).
7. Black, Cory, et al., ”Aged Riesling and the development of TDN”, Wine & Viticulture Journal, September/October 2012.

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik

4 responses to “På tal om Riesling…

  1. Pingback: På tal om Sauvignon Blanc… | vininfo.nu

  2. Pingback: På tal om Mourvèdre | vininfo.nu

  3. Pingback: På tal om Chenin Blanc… | vininfo.nu

  4. Pingback: Lagringstemperatur ”matters”… | vininfo.nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s