Monthly Archives: mars 2015

Munskänkarnas 2-betygsprov 2015.

Tidigare idag (2015-03-21) gick Munskänkarnas 2-betygprov av stapeln, uppdelade på en teoritenta och en praktisk provning.

Teoritentan var som alltid uppdelat på tre delar, en första del (45p) med kryssfrågor där man helt sonika kryssar i rätt svar bland fyra alternativ, en skrivdel (30p) där man med text svarar på frågor, och en fördjupningsdel (10p).  Tror att tentan för dom flesta bedömdes som svår, och detta gäller även undertecknad.  Del 3, fördjupningsdelen, handlade nämligen uteslutande om Österrike och omfattade frågor kring vinregioner/distrikt, mest odlade druvsorter och vinlagen.  Inte så konstigt kanske då Niederösterreich valts till årets vinort 2015 av just Munskänkarna.  Taktikerna som har läst på lite extra på Österrike är dom lyckligt lottade den här gången…

Exempel på tre frågor från fördjupningsdelen:
Vilken är Österrikes mest odlade gröna resp. blå druvsort? (1p)
Vilka prädikat ingår i Prädikatswein? (2p)
Vad innebär den österrikiska klassificeringen DAC? (2p)

Den praktiska delen består av 7 viner uppdelade på 3 vita och 4 röda viner där man skall ”gissa” druvsort (2p), följt av land (1p) och vinregion (1p).  Man får ange ett 1’sta och ett 2’a alternativ, där 2’a alternativen ger halva poängen.  Maxpoängen blir sålunda 21p.

Vita vinerna:

Sancerre Les Pierris 2013 (2259, 136:-).
Sauvignon Blanc, Frankrike, Loire.
Tentans lättaste vin och det vin som jag förutsätter att dom flesta klarar.
Småaromatiskt till aromatiskt, fläder och lime i aromen. Hög syra, torrt med viss bitterhet. Fläder och lime återkommer i smaken. Borde kunna vara lätt att ta, och då även det franska ursprunget…

Bründlmayer Grüner Veltliner 2013 (2910, 131:-).
Grüner Veltliner, Österrike, Niederösterreich.
Även här kommer årets vinort in i tentan i form av Österrikes i särklass mest odlade druvsort, Grüner Veltliner.
Dammig arom med lite krutrök, äpple och päron. Låg till medlelhög syra med päron och äpple i smaken. Visst viss kryddighet, men jag vet ju också vad det är för vin. Kan kanske tas för Pinot Gris…

Buena Vista Chardonnay 2013 (6240, 152:-).
Chardonnay, USA, Kalifornien.
Fat, smör och vanilj, men även äpple och nötighet, i aromen som pekar klart mot Chardonnay. Fyllig smak med massa fat, tropisk frukt åt ananas, och majs. Visköst. Rostade nötter i eftersmaken. Här borde man gissa Chadonnay…

Röda vinerna:

Saint Clair Pinot Noir 2013 (16015, 111:-).
Pinot Noir, Nya Zeeland, Marlborough.
Ljust rött, genomskinlig, med blå kant. Massor av röda bär och sandelträ. Bären åt koncentrerad jordgubbssaft men även lite svarta vinbär som kan förbrylla… I smaken så återfinns röda bär åt jordgubbshållet. Mer bittert än strävt och helt torrt. Borde vara Pinot Noir för de flesta…

Delas Crozes-Hermitage Les Launes 2012 (2800, 141:-).
Syrah, Frankrike, Rhône.
Mörka bär, bläckigt och lite chark skvallrar om Syrah. Därutöver en tydlig vaniljton som även återkommer i smaken. Örtig eftersmak. Men doften är Syrah!, så dom flesta plockar nog även denna…

Baron de Ley Reserva 2010 (2525, 110:-).
Tempranillo, Spanien, Rioja.
Mogen doft med trä, något stall och tobak. Uns viol och kanske även dill… Fylligt, strävt och gott. Skulle kunna tänka mig att man gissar på just Rioja eller Södra Rhône… Tentans godaste vin!!!

Helderberg Cabernet Sauvignon 2013 (2039, 101:-).
Cabernet Sauvignon, Sydafrika, Coastal Region.
Rök och bränt åt gummihållet. Sydafrika och kanske t.o.m. Pinotage i aromen. Men visst jag, som vet vad det är, känner även paprika. Strävt!! och rostat i smaken. Vinet har även den ”däringa” svalkan som man brukar återfinna i Cabernet’er, men det här vinet är nog svårt… Och kom inte och säg annat än att Sydafrikanska viner ”allt som oftast” har en påtaglig rökighet mot gummi och/eller kaffe…

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Munskänkarna, Viner

Grattis Lars du fixade det!

SJÄLVGOD som man är så grattar man alltså sig själv till att – till slut – har klarat 3-betyget, dvs Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov. Flera försök och till slut så gick det… Nja, helt färdig är jag ju förstås inte då det återstår en uppsats, men den SKALL inte bli ett hinder. Ja visst jag, det återstår ju också att lotsa ”frugan” till samma bedrift…

Länk till min analys av vinerna…

image

4 kommentarer

Filed under Munskänkarna

Kaffe minskar risken för demens.

I tidskriften Alzheimer Disease & Associated Disorders så publicerades i februari en undersökning där man följt 587 demensfria åldrade (90+) patienter i 36 månader och konstaterat att sociala aktiviteter, antioxidanter och koffein drastiskt minskade risken för att utveckla demens.  Detta både var för sig och ännu mera i kombination med varandra. Ett dagligt intag av koffein minskade risken med nästan 40%, medan C-vitamin minskade risken med drygt 30%.  Kombinationen sociala aktiviteter, koffein och C-vitamin så minskade risken med nästan 50%.

Med andra ord: Drick kaffe, ät C-vitamin och umgås med vänner.

Vin då?
Man har tidigare ifrån samma studie publicerat resultat där man också visar att moderat alkoholintag förlänger livet denna åldrade grupp.

[Paganini-Hill et.al., Alzheimer Disease & Associated Disorders, 2015 Feb 21]

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Hälsa, Naturvetenskap

Samfermentering – bara en romantisk företeelse?

Har skrivit om denna företeelse på annat forum tidigare men diskussion i förra veckan gör att jag här ”dammat av” och förnyat min tidigare text.

samfermenteringSamfermentering (qui sont fermentés tous simultanément – franska) är när två eller flera druvor jäses tillsammans, vid framställning av vin.  Detta är en tradionell företeelse som förr var vanligt vid framställning av vin i områden där man samplanterade olika druvsorter i samma vingård (exempelvis i Dourodalen i Portugal för framställning av portvin), en företeelse som blir allt ovanligare.  Detta medan själva samfermenteringen lever kvar (även om det är ovanligt) och då oftast när det gäller röda viner som är gjorda på en druvblandning där en liten andel gröna druvor ingår.  Det vanliga är annars att man jäser olika druvsorter var för sig och blandar dessa eftteråt till en sk cuvée.

Ett exempel på nutida samfermentering är Côte Rôtie, dvs en av norra Rhônedalens vindistrikt för högkvalitativa Syrahviner.  Här tillåter appellationsreglerna en inblandning av upp till 20% Viognier till den annars härskande blåa Syrahdruvan, samtidigt som reglerna också säger att druvorna, i så fall, skall samfermenteras.  Man skriver ”Assemblage de cépages. La proportion du cépage syrah N est supérieure ou égale à 80 % de l’assemblage, et les vins élaborés à partir des deux cépages sont vinifiés par assemblage des raisins concernés respectant la même proportion.”  [Ref. 1]

Orsaken till inblandningen av Viogner är att det anses bidra med en obskyr blommighet och parfymighet till vinerna som helt enkelt blir komplexare och elegantare.  För att återgå till Côte Rôtie’s regelverk så skriver man ”Le nez allie complexité et élégance avec des notes de fruits noirs et d’épices, parfois de violette, lorsque le cépage viognier est présent dans l’assemblage” och ”La structure en bouche est caractérisée par des tanins soyeux, associés à une rondeur plus marquée en présence du cépage viognier, lequel est vinifié, selon les usages, par assemblage des raisins dans la limite d’un faible pourcentage”.  Dock så är det många som menar att samfermentering (istället för att jäsa druvorna var för sig och göra en blandning, sk cuvée, efteråt) dessutom gör att själva extraktionen av vissa sk antocyaniner och aromämnen ökar och att vinet därigenom blir både mer aromatiskt och får en bättre färgstabilitet.

Om detta stämmer (eller ej) är ju naturligtvis svårt att avgöra då man i så fall måste jämföra (och analysera på) druvor/viner från plantor med exakt samma sk mikroklimat, samma jordmån och inte minst samma produktionsförfarande.  Detta samtidigt som vin innehåller en stor mängd kemiska ämnen, däribland aromämnen.  Men företelsen, och myten lever kvar, och inblandningen av Viognier till Syrah, och även samfermentering av dessa, sprider sig till Nya Världen (framförallt USA och Australien).

Idéen bygger på att man har sett att om man tar skalrester från ett färdigjäst rött vin och låter det jäsa på nytt med ett vitt vin så märker man att det finns mer färgämnen (antocyaniner) kvar i skalresterna som då extraheras ut.  Detta tyder på att extraktionen i det färdiga röda vinet avstannat då vinet helt enkelt blivit mättat på färgämnen.  Överför man detta även till aromämnen så är tesen att man får ut mer extrakt (alltså både färgämnen och aromämnen) från dom blå skalen om man blandar i gröna druvor och låter dessa samfermentera.

I ett område som Côte Rôtie där druvorna verkligen odlas i samma mesoklimat, skördas vid samma tidpunkt, vinifieras tillsammans, så får man en effekt av att Viognier faktiskt mognar snabbare än huvudkomponenten Syrah, dvs Viognier bidrar med sötare druvor/must och högre högre alkoholhalt.  En effekt som åtminstone ”på pappret” borde kunna leda till en bättre extraktion.

domaine-pierre-gaillard-cote-rotieDomaine Pierre Gaillard (Pierre Gaillard):  ”We pick the grapes together, we macerate and ferment both grapes together.  Viognier has more sugar than syrah, so helps to raise alcohol in the wine.  This means more fatness, more structure, a softer structure, more flavours in the wine.  Because viognier is a very aromatic variety, the skins give the wine floral aromas, such as violets.  The syrah gives more cassis, raspberries and strawberries.”  [Ref. 2]

cofermentationsyrah2012 så publicerade American Journal of Viticulture en artikel, skriven av Federico Cassasa och Landon Kiersey vid Washington State University, som är resutltatet av en studie där man samfermenterat Syrah med olika inblandningar av Viognier (100% Syrah har jämförts med inblandning av 5%, 10% och 20% Viognier) och analyserat dom resulterande vinerna på innehåll av fenoliska föreingar (antocyaniner, tanniner, flavonoider och sk järn reaktiva fenoler), men även studerat färgstabilitet.  Analyser gjordes efter 7 dagar (pressningen), 150 dagar (buteljering), 260 dagar (3 månaders flasklagring) och vid 580 dagar (1.25 års flasklagring).  Denna studie uppvisade ingen signifikant skillnad mellan 100% Syrah och vin med inblandning av 5% Viognier, medan viner med 20% Viognier uppvisade lägre koncentrationer av både antocyaniner och flavonoider, motsvarande en utspädning av dessa fenoliska föreningar. [Ref. 3]

Även om druvor, och inte minst färdigt vin, innehåller mängder med kemiska ämnen (>600 st) så tyder resultatet, där man analyserat på ett antal kemiska föreingar med olika egenskaper (såsom polaritet och funktionella grupper), att det är en myt att inblandning av Viognier, vid samfermentering med Syrah, skulle öka extraktionen av antocyaniner och viktiga aromämnen.

Författarnas slutats är (i deras egna ord):  ”These results suggest that addition of Viognier at the rates studied here neither improve the phenolic composition nor enhance the color stability of the final wine.”.  Författararna är ändå ödmjuka för att det ändå kan föreligga skillnader och föreslår fortsatta försök med lätt pressade Viognier druvor för att undvika utspädningseffekter. [Ref. 2]

Men – efter mailkorrespondens med Dr James Harbertson, Associate Professor of Enology vid Washington State University – så har jag insett att artikeln har två klara brister.  Dels så innehåller den inte resultat från sensorisk utvärdering, trots att en sådan faktiskt gjorts och som dessutom visade på sensoriska skillnader (om än små), och dels så har man använt druvor med samma mognad m.a.p. sockerhalt vilket gör man inte får den högre alkoholhalten, och därmed extraktionspotentialen, som Pierre Gaillard ”pratar” om ovan.

Även om jag brukar förlita mig på vetenskapen så gillar jag skarpt Pierre Gaillards beskrivning och tycker att den låter trovärdig.  Dessutom så är han ju inte ensam då erfarenheten och känslan hos några av världens främsta vintillverkare, däribland Guigal, väger tungt.

Referenser:

1. Cahier des charges de l’appellation d’origine contrôlée « CÔTE RÔTIE »
homologué par le décret n° 2011-1363 du 24 octobre 2011, JORF du 27 octobre 2011.

2. http://www.winewisdom.com, Sally Easton MW, Co-fermentation.

3. ”Cofermentation of Syrah with Viognier: Evolution of Color and Phenolics during Winemaking and Bottle Aging”, Cassasa et al, Am. J. Enol. Vitic, December 2012, vol. 63, no. 4, 538-543.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Vintillverkning