Monthly Archives: september 2015

Då har man druckit en massa Freisa…

freisa
 
Herregud!  Röda bär åt jordgubbshållet, bläckighet, örtighet (timjan, salvia kanske), teblad, nypon i arom och smak.  Dessutom mörka, lågviskösa, syrliga, småbittra och rejält sträva viner.  Några var kryddiga, andra småspritsiga (It: ”vivace”) och ytterliggare några hade en ton av björnklister.  Frugan kände även lite skumbanan och smultron i några när hon fick smaka rester som jag hade med från vinprovningen med hela 10 st olika Freisa viner, nio ”ungdomar” en ”pensionär”…  Har troligtvis smakat någon enstaka Freisa förr men nu fick man verkligen känna på druvan och de viner den kan åstadkomma.
 
Freisa som troligtvis är förälder till både Nebbiolo och ”franska” Viognier visade framfötterna och gav mersmak…  Annars en tämligen ovanlig italiensk druvsort.  2010 så var den uppodlade arealen på endast 1049 ha och då i Piemonte.  Nja, det lär finnas små odlingar även i Kalifornien.  En specialvariant är Freisa Nebbiolata (görs även på Barbera) där Freisa must fått jäsa på ripassovis med druvskalsrester från Nebbiolo.  Har inte smakat men Jancis Robinson skriver i sitt lexikon att vinerna har ett överflöd av tanniner.  Finns för närvarande tre Freisa på ”bolaget” varav en är mer ambitiös, G.D. Vajra Langhe Freisa Kyé 2011.  Prova den…

Tack Mats (Munskänkarna Göteborg) för upplevelsen…

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Druvor, Viner

”Nyckelpigadefekta” viner…

ladybugLadybug taint” (på engelska) är en defekt som uppstår när harlekinnyckelpigan (ladybug, harlequin ladybird, asian lady beetle, ”Harmonia axyridis”) finns närvarande vid druvskörd.  Denna lilla nyckepigan utsöndrar nämnligen 3-isopropyl-2-metoxypyrazin (IPMP)*.  Utsöndrar och utsöndrar förresten?, man ”pratar” även om att substansen extraheras ut under själva macerationen.  En nyckelpiga sägs kunna förstöra en hel ”batch”.  3-4 mg ”förpestar” en hel simbassäng.  Hur som helst så ger denna lilla insekt och dess sekret i alla fall en defekt som gör att vinerna blir ”Cabbiga” eller, när det gäller vita viner, ”Sauvignon Blanc’iga”.  3-isopropyl-2-metoxypyrazin (IPMP) är nämligen en ”strukturisomer” (nja, en metylengrupp mindre i kolkedjan) till 3-isobutyl-2-metoxypyrazin (IBMP) som är en av dom karaktärsgivande aromämnena i Cabernetfamiljens druvor.  Båda dessa komponenter ger en vegitativ och örtig ton, mot exempelvis paprika.  Man pratar även om jordnöt och gröna ärtor.  Rieslingviner som har blivit ”smittade” får exempelvis en karaktär mot Sauvignon Blanc.
 
If the grapes are picked with ladybugs hiding in the bunches, and then pressed without removing the bugs, the wine will exhibit unpleasant aroma attributes such as “bell pepper”, “cooked asparagus”, “vegetal” and also increased levels of methoxypyrazines.
 
metoxypyraziner
 
Harlekinnyckepigan förekommer mestadels i Nordamerika men Europa slipper inte undan, detta då släktingen den 7-prickig nyckelpigan (seven-spot ladybird, ”Coccinella septempunctata”) sägs orsaka samma problem ”här som där”…
 
Hur vanligt förekommande är defekten då?  Inte vet jag – hittar inte så mycket när jag söker – men i en avhandling från Canada 2013 skriver man:  ”As ladybug taint affected many wineries in Canada and abroad over the past ten years, generating millions of dollars in losses, a better understanding of Methoxypyrazines, their contribution to the taint, and possible remediation options needed to be investigated further
 
lady-bug-wine
 
Sanning med modifikation.  Man har visat att de nämnda nyckelpigorna avsöndrar både dimethyl-, isopropyl-, sec-butyl- och isobutylmetoxypyraziner när dom macereras med druvorna/musten men att den huvudsakliga komponenten är just isopropylmetoxypyrazinen.
 
Referenser:

  • New York Cork Report – A Rare and Interesting Wine Fault: Ladybug Taint.
  • Determination of the critical stages of processing and tolerance limits for Harmonia axyridis for ‘ladybug taint’ in wine”, Vitis, Vol 46, No 2 (2007).
  • The influence of Harmonia axyridis morbidity on 2-Isopropyl-3-methoxypyrazine in ‘Cabernet Sauvignon’ wine”, Vitis, Vol 47, No 4 (2008).
  • Methoxypyrazines and ladybug taint in wines”, Andreea I Botezatu, Brock University, Sept 2013.
  • Occurrence and contribution of alkyl methoxypyrazines in wine tainted by Harmonia axyridis and Coccinella septempunctata, Journal of the Science of Food and Agriculture, Volume 93, Issue 4, 2013.

5 kommentarer

Filed under Allmänt, Defekter, Naturvetenskap

Vinböckernas vinbok…

Då har fjärde upplagan av Jancis Robinsons utmärkta The Oxford Companion to Wine landat.  Vinboken som har allt.  Nja det är ju ett uppslagsverk men ändå…  Ett måste för entusiasten…  Bästa presenten för den inbitne…  Över 800 sidor grov ”vinporr”…  Investera!

image

Adlibris – The Oxford Companion to Wine.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt

Oleogustus – våran nya grundsmak…

pizza

Grattis världen!  Vi har fått en ny grundsmak.

Det har länge pratats om ifall vi har en sjätte (ja, kanske även en sjunde) grundsmak, men nu verkar det i alla fall som att vi åtminstone har en sjätte.  Hurra!  Inte för att vi inte känt smaken förrut, då det rör sig om smaken av fett, men det är först nu som det är klarlagt att fett, förutom textur och arom, alltså även har en egen smak.

Att tungans smakzoner är en myt vet väl dom flesta vid det här laget, även om glastillverkaren Riedel forftfarande tycks vara lyckligt ovetande.  Man vet ju idag att förrutom att våra smaklökar sitter utspridda over hela tungan så känner varje smaklök faktistk av flera grundsmaker, och nu alltså även smaken av fett (eg. fettsyror).  Det man har fastslagit som resulterat i denna FETTDRYPANDE nyhet är att det finns åtminstone en receptor för fettsyror i dom s.k. smakcellerna som finns i våra smaklökar i smakorganen papillerna.
 
[Keast och Costanzo, ”Is fat the sixth taste primary? Evidence and implications”, Flavour 2015, 4:5.]
[Running et.al., ”Oleogustus: The Unique Taste of Fat”, Chem. Senses (2015), 40 (7): 507-516.]

Länk:
Purdue University – Research confirms fat is sixth taste; names it oleogustus.
Vininfo – Tungans s.k. smakzoner och vinglas.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Smaksinnet