Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov 2016

Extraupplagan av Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov gick av stapeln idag 20 februari 2016.

Klarade mig själv ifjol vilket jag är glad över.  Årets prov känns betydligt svårare…

Ett ”heat” med vita mousserande viner där man skulle gissa druvsort omfattande både vin på druvan Glera respektive Pinot Blanc.  Nja, redan här inser man att skaparna av årets prov gillar när det är svårt…  Här ska man väl egentligen plocka ut vinerna med skillnader i druvkaraktäristik, eller?  Och vad skiljer Chardonnay och Pinot Blanc (nja kanske också Pinot Noir) åt om dom har vinifierats på samma sätt och med minimal skalkontakt?

Ett vitt klassiskt ”heat” omfattande två vita Rhôneviner, en Condrieu och en Chateauneuf, och en EKAD vit Chenin Blanc från Loire.  En röd Chateauneuf köper jag som ett klassiskt vin, men ett vitt?  Högst tveksamt!  Och hur tänker man när man tar en obskyr EKAD vit Chenin Blanc som ett klassiskt vitt vin från Loire.  Det spelar ingen roll om Domaine de Taille Aux Loups är en liten kändis då han faktiskt! gör – för området – just udda viner…

Röda druvheatets Aglianico som blå druva, och Priorato som ett av ursprungsvinerna, är svårt men kanske mer försvarligt.  Men vitt portvin bland dom söta/starka vinerna är elakt och inte det som man tänker på när det gäller Portvin.

Men det är ju trots allt lika svårt för alla…

Vinerna:

image

Läs även:
vininfo – Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov 2015.
   

8 kommentarer

Filed under Allmänt, Munskänkarna

8 responses to “Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov 2016

  1. Karin Jonsson

    Jag som skrev provet skulle även vilja ifrågasätta vad det är som gör att ett vin är klassiskt. Jag tyckte att rieslingen i heat nr 2 var Australisk i stilen men valde detta i andra hand då jag inte trodde att detta räknades som ett klassiskt vin. Och där försvann genast ngr poäng. Jag tycker att provet ska vara svårt och ser det lite som en tävling. Däremot bör man nog fundera lite över definitioner och vad dessa innebär.

    • Alltså, australisk Riesling har förekommit på 2-betygsprovet (senast 2011) så hur tänkte du när du trodde att den vintypen omöjligen skulle kunna komma på 3-betygsprovet?

      • Karin Jonsson

        Som svar på din fråga; tvåbetyg och trebetyg är inte samma sak. Ett klassiskt vin är för mig Bordeaux, Bourgogne etc. Att man kanske bör kunna ”nykomlingen” i sammanhanget; australisk riesling är en annan sak än att vinet är klassiskt. Dessutom; jag tog tvåbetyg långt innan 2011;)

      • Karin. Nu är det ju inte vita ”klassiska” viner dom frågar efter utan vita distriktsviner… I Australien så är de två kändaste regionerna (i Munskänkarnas värld distrikt) för Riesling just Eden Valley och Clare Valley. Lite på samma sätt som Margaret River och Coonawarra är det samma för Cabernet Sauvignon, och Hunter Valley för Semillon.

  2. Instämmer inte i kritiken (och har inte varit inblandad i vinval/arrangemang)

    Provet SKA vara svårt. Hörde igår att i stort sett ingen av 40 deltagare klarat sig, men det säger nog tyvärr mest om kunskapsnivån, egentligen.

    Första flighten är väl en ganska typisk övning i mousserande? Druvsorten får väl kanske ibland härledas utifrån vinstil, dvs känner man igen en prosecco eller crémant (och det bör man ju göra) så ska man veta vilken druva som vanligen används där.

    Att sätta appellationen Montlouis är förstås riktigt svårt – förstahandsvalet är snarare Vouvray – men här kommer man nog undan med Loire + Touraine. Ekfat av varierande storlek, med en mindre andel nya, hör absolut inte till ovanligheterna i mellersta Loire även om de inte brukar bidra med någon rostad karaktär. Se tex François Chidaine.

    Både vit chateauneuf & Clare Valley måste nog trots allt räknas som klassiska ursprung. Vi är ju ändå på 3-betygsnivå här.

    Som helhet kan svårighetsgraden vara jämförbar med åren 2011 och 2013, se länkarna:

    http://vinare.blogspot.se/2011/02/praktiska-3b-provet-2011.html

    http://vinare.blogspot.se/2013/02/praktiska-3-betygsprovet-2013.html

    Elementet av ”gissningslek” handlar väl snarare om att man inte behöver leverera en komplett smaknotering och argumentera för sina slutsatser, som i WSET/Diploma. Där har vi en hel del kvar att lära i Munskänkarna…

    • Ja, det är ju trots allt lika svårt för alla som går upp…

      Sedan kan man ju även diskutera 2015 års skrivning där man ”de facto” släppte igenom fler än någonsin, inklusive undertecknad… En skrivning som nog alla tyckte var ”lätt”, åtminstone alla jag pratat med, och som också resultaten visade. Något som var omvänt den här gången då alla jag mötte* snarare tyckte det var ”svårare än någonsin”, vilket jag håller med om därav mitt inlägg…

      Tycker nog även att det mest rättvisa är att ha en flytande gräns där ett visst procenttal klarar sig just för att det är en omöjlighet att göra lika lätta (eller svåra) tentor varje gång. Med detta sagt så borde nog dom bästa även släppas igenom även från lördagens provning (som jag för övrigt är kritisk emot att den överhuvudtagit hölls, men det är en helt annan sak).

      *Jag var på plats i lördags för att ta emot frugan som skrev, som själv dock var nöjd med sin prestation (runt 47 poäng) då hon satte sådant hon erfarenhetsmässigt borde kunna…

      • Instämmer i det var ett mindre lyckat beslut arrangera att extra-prov, liksom att det var märkligt att plötsligt göra ett enklare prov 2015.

        Kanske skulle de bästa klara sig den här gången, om det inte handlat om ”minst sämst”. Arrangörerna var närmast chockade av det usla resultatet😉

  3. Pingback: Grattis frugan… | vininfo.nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s