Monthly Archives: december 2017

Ursprungsmärkning…

Mer och mer så retar jag mig på ursprungsmärkning på livsmedel som säljs i dagligvaruhandeln och även på butikernas egna varumärken (s.k. EMV*) där, förutom att konkurrensen snedvrids, kostnader jagas i absurdum, så försvinner välkända varumärken, ja även arbetstillfällen, i rask takt till förmån för vadå?  För livsmedel med ospecificerat ursprung och med allt mer ifrågasatt innehåll.  Två exempel, det första med såväl tveksamma ingredienser som dålig ursprungsmärkning och det andra med dålig ursprungsmärkning när det gäller ICA’s egna varumärke.
 
* EMV = Egna märkesvaror.  Märkesvaror?  På vilket sätt är ICA’s kroketter i exemplet nedan en märkesvara?  En dålig ospecifierad billig kopia snarare.
 
Flora det svenska margarinet finns inte mer.  Från början så var det en produkt baserad på svensk rapsolja medan det idag istället är ett ihopkok med de billigaste råvarorna de kan uppbringa.  Dagens Flora är en matfettsblandning som består mestadels palmolja**, utblandat med rapsolja, vatten och smör, m.fl. ingredienser.  Och detta med ospecifierat ursprung, såväl när det gäller varifrån råvarorna kommer som var röran är tillverkad någonstans.  Tacka vet jag Bregott som istället innehåller smör, grädde, rapsolja, vatten, salt och vitamin A resp. D, och detta med ett tydligt ursprung av svensk grädde samt att den är tillverkad i Götene.
 

 
Kroketter.  ICA’s kroketter som, trots att vi i Sverige odlar mängder med potatis, är tillverkade i Belgien med billigaste möjliga ospecificerade potatis varhelst den går att uppbringa inom EU.  Tacka vet jag den något dyrare motsvarigheten från Felix i Eslöv som är gjord på 100% svensk potatis.
 

 
** Palmolja då?  Tja, en helt onödig vegetabilisk olja som är omdiskuterad ur såväl miljö- som hälsosynpunkt.  Palmolja innehåller både glycidestrar och klorerade glykoler (2- och 3-MCPD, monoklorpropandioler).  Glycidestrarna ökar risken för cancer medan de klorerade glukolerna är skadlig för njurarna.  Såväl EU’s livsmedelsmyndighet som Livsmedelsverket har varnat för palmolja, detta samtidigt som alltfler produkter innehåller ”skiten”.

”Efsas genomgång visar att palmoljan innehåller mest av dessa oönskade ämnen. Läs därför på förpackningarna och välj bort livsmedel som innehåller palmolja. Det gäller i första hand livsmedel som äts under hela livet som kex, kakor och andra livsmedel. Då påverkar du även miljön på ett bra sätt. Oljepalmer odlas ofta på mark som har varit regnskog vilket är negativt för både klimat och växt- och djurliv.” – Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket, Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i bland annat palmolja.

SvD, Livsmedelsverkets råd – Välj bort livsmedel med palmolja.

Annonser

1 kommentar

Filed under Allmänt, livsmedel, Livsmedelstillsatser

Nebbiolo, ”nebbia”, och vaxlager på druvor.

Piemontes kvalitetsdruva Nebbiolo sägs ha sitt namn efter italienskans ”nebbia” som betyder dimma.  De två hypoteserna om namnets ursprung är att druvan antingen är namngiven efter den höstdimma som ofta lägger sig över langhekullarna eller av den dimmiga vita beläggningen som druvorna får under mogningen.
 

 
Beläggningen då?, vad är det för något?
 
Det enkla svaret är vax.  Lite samma beläggning man kan se på andra druvor och bär, däribland blåbär.  Faktum är att även bladverk får motsvarande beläggning.
 
Det lite mer avancerade svaret är att det är en hinna som bl.a. består av vax.  Hinnan som kallas för ”kutikulan” består nämligen av två huvudsakliga komponenter.  Kutin som är en biopolymer av hydroxy fettsyror och vax som består av homologa serier av långkedjiga alifatiska kolväten;  mer specifikt fettsyror, aldehyder, primära och sekundära alkoholer, ketoner, alkaner, alkylestrar mm.
 
Hinnan/beläggningen/vaxet är en hydrofobisk (vattenavvisande) barriär som skyddar druvorna mot såväl s.k.abiotiska (icke levande) som och biotiska (levande) miljöbelastningar.  Hinnan/beläggningen skyddar växtens ytor mot mekanisk skada, nötning, infiltration av miljögifter och skadlig bestrålning, och det är den första raden av försvar mot infektion av sjukdomar.
 
Med andra ord, en ”sjujävla” beläggning…
 
Referenser och ytterligare läsning:
1. Rosenquist och Morrisson, ”The development of the cuticle and epicuticular wax of the grape berry”, Vitis 27, 63-70 (1988).
2. Szakiel et.al., ”Fruit cuticular waxes as a source of biologically active triterpenoids”, Phytochem Rev (2012) 11:263–284.
3. Koch och Ensikat, ”The hydrophobic coatings of plant surfaces: Epicuticular wax crystals and their morphologies, crystallinity and molecular self-assembly”, Micron 39 (2008) 759–772.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Naturvetenskap