Category Archives: Luktsinnet

Arompornografi…

Doften/lukten är t.o.m. viktig innan vi blir till…

Utdrag från: ”Lukten – ett sinne som styr människan under livets skeenden”, Läkartidningen, Nr 20, 2005, Volym 102.
 
Spermier dras mot liljekonvaljdoft
 
imageDet sätt på vilket dofter bearbetas i hjärnan utnyttjas också i cellernas mikrokosmos.  Vissa typer av luktcellernas receptorer finns också i däggdjurshannars pungvävnad.  Den biologiska betydelsen av detta förhållande har också belysts.  Kromosom 17 i mannens pungvävnad innehåller en genkandidat till en luktreceptor som avläses av spermatozoerna och som därigenom byggs in i de mogna spermiernas membran.  Spermierna, som har som enda uppgift att befrukta ett ägg, utnyttjar sina luktreceptorer för att svara på de doftsignaler som avges av ägget och av olika stationer på spermiernas långa och mödosamma väg till sitt mål.  Signalerna från ägget stimulerar spermiernas impuls till ökad rörlighet och till att orientera sig mot ägget.  De mänskliga spermiernas doftreceptorer aktiveras också i lösningar med låg koncentration av bourgeonal, en syntetiskt framställd liljekonvaljessens.
 
De kemiska reaktioner, som underlättar för ynglingen att finna rätt flicka, gör det också möjligt för den livskraftiga spermien att förena sig med ett befruktningsbart ägg.  Kanske vissa ofrivilligt barnlösa par skulle få hjälp genom att bli behandlade med ett läkemedel som stimulerar mötet mellan ägg och spermie.  Kanske makarna skulle nå önskat resultat genom att famna varandra i en hage med blommande liljekonvalj.
 
Intressant, eller hur?
 
Läs mer:
Läkartidningen, Lukten – ett sinne som styr människan under livets skeenden (PDF).

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Luktsinnet, Naturvetenskap

Arom- och smakupplevelser – delvis en illusion?

einsteinVi gjorde ett försök på jobbet med att dela in våran smakpanel i två grupper där ena gruppen fick en orangefärgad sockerdricka och den andra gruppen en rödfärgad.  Panelmedlemmarna satt i varsitt utvärderingsbås och visste således inte vad övriga panelmedlemmar fått ”serverat”.  Föga förvånande så gick beskrivningarna hos dem som fått orangefärgad sockerdricka mot gul frukt såsom citrusfrukter och allahanda tropiska frukter, medan beskrivningarna hos dom som fått rödfärgad sockerdricka istållet drog mot röda bär såsom hallon och jordgubbar.  Så lättlurade är vi av våra sinnen.
 
I samma anda så publicerade den populärvetenskapliga tidskriften ”Allt om Vetenskap” för ett antal år sedan den intressanta artikeln ”Smak och Illusion” där man kortfattat beskriver liknande tester gjorda på intet ont anande ”försökskaniner”.  Ett annat exempel är artikeln på/i baws.se.  Se länkarna nedan.

Bl.a. så får provare dricka exakt samma vita vin men där hälften får vinet rödfärgat, provare dricka samma bryggda kaffe där man med olika färg på koppar ”lurats”, provare bedömma exakt samma vin med med olika bakgrundsmusik, o.s.v, o.s.v.

Det finns alltså inget (säkert en sanning med modifikation, men ändå…) som är så lätt att lura som den ”primitiva” människans hjärna och dess ofta ”haltande” slutledningsförmåga.  Med detta som slutsats – och om man är medveten om det – så kan man alltså alltföroftast ifrågasätta både sina egna och andras omdömen.  Exempelvis när man säger att Graillot 2009 har en enorm flaskvariation, eller att herregud vad mycket bättre ett visst Grand Cru vin var i förhållande till ett Premier Cru vin, o.s.v., o.s.v.  Åtminstone om den bedömda flaskvariationen är i från minnet från flaskor öppnade vid olika tillfällen, eller då Cru vinerna inte provats helblint.

Allt Om Vetenskap – Smak och Illusion.
baws.se – Så luras du av endast färger och former.

Se även:
finewines.se – Multisensorik – Våra sensoriska sinnens komplexa natur.
BKWine – om att dricka dyra viner.
The Psychologist – The multisensory perception of flavor.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Luktsinnet, Naturvetenskap, Smaksinnet

TCA – ytterligare en pusselbit…

– – kanske gammal ”skåpmat” – –

Att korkdefekt, dvs kontaminering av ett antal kemiska substanser med trikloranisol i ”huvudrollen”, på nivåer under detektionsgränsen hämmar andra aromer och dämpar vinets övriga karaktäristik har man hört förrut.  Nu – egentligen redan 2013 – så har japanska forskare vid universitetet i Osaka lyckats förklara mekanismen bakom dämpningen men också hur aromen/doften i sig själv troligtvis uppkommer…

head_picture

Kokdefekt, dvs doften av fuktig källare, mögel och lite klor, eller vad man själv associerar till, är något som varje vinkännare lär sig att känna igen.  Det som forskare nu har kommit fram till är att trikloranisol blockerar kanaler i luktreceptorcellerna med följd av att signalerna till luktloben och hjärnan minskar, och därmed också de totala doftintrycken.  Upplevelsen av själva aromen korkdefekt verkar t.o.m. vara ett resultat av denna minskning av de totala intrycken i såpass hög utsträckning att karaktären av korkdefekt uppstår.  En karaktär som mer är ett ”hjärnspöke”, dvs skapas i våran egen hjärna som en respons på blockeringen, än vad det är en riktig doft.  Detta eller att responsen förändrar övriga doftintryck och på så sätt skapar karaktäristiken.  Trikloranisol verkar nämnligen inte på egen hand påverka (”trigga”) enskilda receptorer i luktcellerna vilket normalt är en förutsättning för att generera en egen och unik arom/doft.
 
[Hiroko Takeuchia et.al., ”2,4,6-Trichloroanisole is a potent suppressor of olfactory signal transduction”, PNAS, October 1, 2013, vol. 110, no. 40, 16235–16240]

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Artikelkommentar, Defekter, Luktsinnet, Naturvetenskap

Släpp hämningarna…

Efter en notis i gårdagens GP (2014-07-29)…

gpI likhet med exempelvis sjukdomen savant (syndrom) så har man även sett att vissa hjärnskador (även viss droganvändning) ökar hjärnans förmåga att göra saker såsom minnas, räkna, etc, ja inte minst att (faktiskt!) känna doft och smak.  Något som nu forkare på Weizmann Institute of Science i Israel har studerat.

Genom att i olika försök ge frivilliga försökspersoner små mängder alkohol, som är känt för att sänka ”inhiberande signaler”, så har man noterat att förmågan att känna dofter signifikant ökar för att sedan, med än större mängder alkohol, åter minska.  Att alkohol påverkar en hämning av hjärnans förmåga att analysera dofter, med reslutat att förmågan att känna dofter helt enkelt ökar.  Man kunde direkt korrelera blodalkoholnivåer med förmågan att detektera (och diskriminera) dofter.

Although we cannot rule out alternative non-inhibitory alcohol-induced routes of influence, we conclude that improved olfaction at low levels of alcohol supports the notion of an inhibitory mechanism obscuring true olfactory abilities.

Med andra ord så borde man som vinprovare värma upp med ett glas innan man börjar analysera dofterna vid en vinprovning….

Referenser:
Yaara Endevelt-Shapira et al., ”Disinhibition of olfaction: Human olfactory performance improves following low levels of alcohol”, Behavioural Brain Research, Volume 272, 1 October 2014, Pages 66–74.
NewScientist – Alcohol improves your sense of smell – in moderation.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Luktsinnet, Naturvetenskap