Category Archives: Naturvetenskap

Sockerlögnen…

Mitt alldeles lilla egna bidrag till varför vi inte ska ha en sockerskatt.
 
bacchusFör det första så äter vi inte mer socker nu än då, inte mer nu än vad vi gjorde för tio, tjugo, trettio eller 40 år sedan.  Sockerkonsumtionen har legat hyfsatt konstant sedan 1960, jordbruksverket skriver ”den svenska sockerkonsumtionen tycks med vissa variationer ha legat relativt konstant på omkring 120 gram per person och dag sedan åtminstone 1960”.  Sedan kan man säkert ha synpunkter på verkets siffror, men ändå…
 
För det andra, man blir inte tjock av socker allena!  Faktiskt inte av vin heller, för den delen…  Många är dom som hävdar sockrets förbannelse i dessa tider.  Snabba och tomma kolhydrater, att sockret ombildas till fett, sockret är lika farligt som tobak, sockerskatt, osv, osv…
 
Det är mycket mer komplext än så.  Det är sammanvägt vad vi stoppar i oss, förhållandena mellan energigivarna fett respektive kolhydrater, mass- och energibalansen, hur mycket energi som vi antingen förbrukar, eller som passerar kroppen, och hur mycket vi lagrar, som avgör om vi går upp (eller ner) i vikt.  Vi är liksom inga grisar (åtminstone inte de flesta av oss) och våran kropp producerar inte gärna fett från socker(*1).  I exempelvis grisar är denna process – ”de novo lipogenesis” (DNL) – däremot effektiv, medan den i människan snarare är såpass ineffektiv att vi kan bortse ifrån den under ”normala” förhållanden.  Kontrollerade försök där man låtit normal- och överviktiga äta 50% mer kalorier (från raffinerat socker) varje dag gav en fettbildning på ynka 4 gram per dag vilket skulle innebära att man behöver hålla på i 4 månader för att gå upp mindre än 0,5 kg.  Och då pratar vi om en rejäl ökning av intaget av raffinerat socker hos såväl normal- som överviktiga. (*2)
 
Dock så har man visat att en extremt fettfattig kost med överskott av kolhydrater (i förhållande till det totala energibehovet) ger en signifikant ökad produktion av fett från sockerarter, och även att fruktos ger mer production än glukos.
 
*1  “DNL is not the pathway of first resort for added dietary CHO in humans, at least on Western (high-fat) diets. DNL can occur, but it generally does not.  A `functional block’ therefore exists between CHO and fat in humans, analogous to the absolute biochemical block in the direction from fat to carbohydrate in all animals.  Therefore, the two major macronutrient energy sources are not interconvertible currencies in the mammalian organism; they must be considered separately and are probably regulated independently, by separate signals and toward separate ends.  The major insight concerning DNL is therefore a negative one.”
[“De novo lipogenesis in humans: Metabolic and regulatory aspects”, European Journal of Clinical Nutrition (1999), 53, Suppl 1, S53-S65.]
 
*2  “The design of the present study allowed us to address 3 main questions about the process of de novo lipogenesis in humans.  Fractional de novo lipogenesis more than doubled in response to overfeeding by 50% in energy terms in lean and obese women but did not differ significantly when the source of the excess dietary carbohydrate was either glucose or sucrose.  Although de novo lipogenesis was greater in the obese subjects than in the lean ones while the subjects were in energy balance, there was no significant difference between subject groups after overfeeding.  However, de novo lipogenesis was highly positively correlated with both body weight and with precise measurements of whole-body fat balance.  Quantitatively, however, absolute amounts of fat synthesized from carbohydrate did not represent a significant contribution to overall fat stores after 96 h of excess carbohydrate intake.”
[“De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women”, Am J Clin Nutr 2001, 74, 737–46.]
 
Dock så går man onekligen upp i vikt om man tillför mer energi än vad kroppen förbrukar!  Detta samtidigt som man sett att just sötade drycker (och då framförallt fruktossötade sådana) lätt leder till en överkonsumtion av kalorier med allt vad det innebär.  Men detta är inte samma sak som att socker i någon större omfattning omvandlas till fett.  Att man går upp i vikt beror mer på att man totalt sett äter mer än vad kroppen gör av med än att någon omvandling sker.
 
Överskott av kolhydrater (inkl. socker) lagras nämligen begränsat som glykogen i muskler och lever, medan överskott av fett däremot lagras i obegränsade mängder i fettvävnad.  Om man sedan intar överskott på energi så kommer i första hand fettet i kosten att lagras som fett medan kroppen använder kolhydraterna (inkl. socker) som ”bränsle”.  Det innebär att ett överintag av kolhydrater (inkl. socker) bidrag till övervikt är mer att det förhindrar att fett förbränns än att det omvandlas till fett…
 
Med detta sagt så borde vi i så fall snarare har en BMI skatt, att man betalar mer skatt om man har en BMI över en ohällsosam nivå.  Att bara slå på/mot sockret blir skevt dom dom flesta av oss har inte ett levene, en övervikt, som är problematisk ur folkhälsosynpunkt.  Det är faktiskt! till och med så att lätt överviktiga lever längre än normalvikiga… (*3)
 
*3  ”Another interesting finding in this study is that the optimal BMI in relation to mortality is placed in the overweight category in the most recent 2003-2013 cohort.  This finding was consistent in both the whole population sample (optimal BMI, 27) and in a subgroup of never-smokers without history of cardiovascular disease or cancer (optimal BMI, 26.1).  If this finding is confirmed in other studies, it would indicate a need to revise the WHO categories presently used to define overweight, which are based on data from before the 1990s”.
[”Change in Body Mass Index Associated With Lowest Mortality in Denmark, 1976-2013”, JAMA, 2016, 315(18), 1989-1996.]
Andra studier som visar på liknande resultat:
[”Association of All-Cause Mortality With Overweight and Obesity Using Standard Body Mass Index Categories: A Systematic Review and Meta-analysis”, JAMA, 2013, 309(1), 71-82.]
[”Body Mass Index and Survival in Men and Women Aged 70 to 75”, JAGS, Volume 58, Issue 2, February 2010, Pages 234–241]

 
Om saltlögnen:
Livsmedelsverket talar i tungor om saltet.
Om tillsatslögnen:
Tillsatser i mat och vin.
Aftonbladet försöker vinna poäng på okunnighet.
Kalla Fakta – gift i glaset.
 
Hjälper det med sockerskatt då?  Läs gärna ledaren i Blekinge Läns tidning från 2016 om erfarenheten från Danmark som haft sockerskatt på försök.
BLT – Greider & co larmar och gör sig till.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Hälsa, Livsmedelstillsatser, Naturvetenskap

Några ”hemligheter” hos icewine

Icewine/eiswein innehåller, i likhet med andra viner, många kemiska ämnen som bidrar till arom och smak.  Nedanstående ”utläggning” omfattar bara en liten del av alla aromämnen som återfinns i dylika viner men då fokuserat på några ämnen som extraheras och bildas i en högre omfattning just pga hur druvorna ”behandlats”.
 
Att göra äkta icewine på druvor som skördats frusna på vintern, till skillnad mot att helt sonika frysa mogna druvor, är lite som att spela på roulett.  Visst det finns områden, distrikt, där man har gynnsamma förutsättningar och faktiskt! kan få fram bra druvmaterial var och vartenda år.  Men oftast är det istället ett spel där vinbonden/producenten avsätter en del av vingården, ett antal rader, och hoppas att naturens makter är gynnsamma, att druvorna inte förstörs och att man kan skörda frusna friska druvor.
 
Förutom det som händer fysikaliskt (frysningen, mer nedan) så ackumuleras socker så länge som fotosyntesen fortgår samtidigt som äpplesyran minskar, därefter så torkar druvorna långsamt fram till att dom alltså skördas frusna.  Ofrånkomligt så kommer vissa druvor dessutom att angripas av ädelröta.  Detta – uttorkning, botrytisförekomst och kanske även skador på druvorna – gör att kemiska aromämnen såsom sotolon (”botrytissubstansen”), fenylacetaldehyd (aromspecifikt ämne för honung) och furaneol bildas.  Ämnen som ger karaktärer åt honung, blommor, karamell och t.o.m.  röda bär.
 
icewinesubs
 
När det är tillräckligt kallt så kommer en del av vattnet inuti druvorna kristallisera till is, vilket leder till att resterande vätska blir mer viskös och får en högre koncentration av kemiska komponenter, framförallt sockerarter och syror.  Hur kalla – eller snarare hur frusna druvorna är – avger hur mycket vätska, hur hög koncentration av kemiska komponenter, som extraheras ut när druvorna pressas.  På ett ungefär så extraheras ungefär 1/5-del av vätskan i förhållande till om man istället hade pressat ofrusna druvor. 
 
Att kontrollera temperaturen är avgörande för hur musten, och sedan hur de resulterande vinerna, blir.  Mellan tummen och pekfingret så kan musten innehålla mer än 30 viktprocent socker.  En sockerhalt som är så pass hög att den blir problematisk.  Jästen får svårt arbeta (överleva och föröka sig) vilket gör jäsningen långsam och ökar risken för kontaminering av oönskade mikroorganismer.  Faktorer som gör att halten av s.k. flyktiga syror lätt går upp.  Detta på gott och ont.  För mycket och vinerna blir defekta, medan de bildade ämnena i lagom dos istället bidrar till vinernas slutgiltiga karaktär.  Hexylacetat, etylhexanoat, etylbutanoat/etylbutyrat, etylisobutanoat, etylfenylacetat är exempel på estrar som bildas och som bidrar med den karaktäristik mot tropisk frukt, såsom persika och ananas, och mot honung som man ofta associerar till när det gäller icewine. 
 
Själva uppkoncentrationen, högre densitet och viskositet, mestadels beroende på förhållandevis mycket restsocker, gör att vinerna även får en speciell munkänsla.
 
Hade tänkt att rekommendera några icewine’s/eiswein’s men systembolagets bristfälliga sortiment tillåter inte några rekommendationer.  Om Inniskillin Vidal Icewine 2013 går att få tag på vet jag inte men det är i alla fall ett dylikt vin från Kanadas kanske kändaste producent.  Finns i beställningssortimentet tillsammans med en österrikisk Grüner Veltliner.  Att jämföra med norska vinmonopolet som åtminstone listar 4 tyskar och 2 österrikare.
 
Länkar:
vininfo – Sotolon – ”botrytissubstansen”.
vininfo – Aromspecifika kemiska ämnen.
vininfo – Systembolagets bristande sortiment.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap

Botrytis omprogramerar druvornas metabolism.

Botrytis cinera, ädelrötsvampen, är en schizofren liten ”varelse” som, beroende på druvornas beskaffenhet, klimatförutsättningar, etc.  kan antingen förstöra delar (eller hela) skördar – gråmögel (gray mold, bunch rot) – eller, om förhållandena är dom rätta, istället ge druvor som har potential att ge gudomliga viner – ädelröta, botrytis.  Dessutom så kan svampen ge lungsjukdomen allergisk alveoit som kan drabba vinodlare, s.k. ”winegrovers lung”.
 
Hur som helst så har man i en ny studie* på botrytiserade sémillondruvor upptäckt hur svampen förändrar gröna druvors metabolism (ackumulering av sekundära metaboliter, framkallning av stressreaktioner och påverkan på mognadsprocessen) såpass att nya ämnen bildas, däribland prekursorer (”föregångare”) till arom- och smakämnen.  Metabolism och prekursorer som annars bara sker/bildas under mognad av blå druvor.  Druvorna får även en färgförändring under början på mogningen (verasion) genom bildande av antocyaniner, dvs samma färgämnen som bildas under mognaden i blå druvor.  Man har visat att svampen liksom öppnar reaktionsvägar som gått förlorade vid dom mutationer som just orsakat att druvorna exempelvis inte längre har någon uttalad skalfärg.  Reaktionsvägar med bildande av prekursorer som, under vinifieringsprocessen, kan reagera vidare till aromämnen som påtagligt kan sätta prägel på de resulterande vinernas karaktär.
 
*Studien är ett sammarbete mellan aktörerna UC Davis, Washington State University, Dolce Winery, spanska institutet CEBAS-CSIC och CONICET (National Scientific and Technical Research Council of Argentina).
 
[”Developmental and Metabolic Plasticity of White-Skinned Grape Berries in Response to Botrytis cinerea during Noble Rot”, Plant Physiol., Vol. 169, 2015, 2422-2443.]
 
Noble rot, simply put, is a fungal infection that feeds off the dead matter of grapes.  As the fungus grows on the berries, it puts stress on the grapes’ metabolic pathways, effectively speeding up ripening and eventual death.  Like an ornery teenager, the grapes’ hormones go into overdrive, rapidly enhancing the development of color compounds, as well as flavor and aroma compounds.  Add warm, wet weather, followed by drier weather, a meticulous winemaker and a bit of luck, and a rich sweet wine is the final result.
 
[WineSpectator – Noble Calling: Scientists Studying Botrytis Rot Discover Link to Winegrape Ripeness.]

1 kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Artikelkommentar, Naturvetenskap

Sémillon ”farfar” till Concord.

Herregud! nu vänds världen upp och ner…

catawbaconcord

Concord (Vitis Labrusca) har visat sig ha Vitis Vinifera i ”blodet”.  En nyligen släppt artikel i amerikanska Vitis påvisar detta med hjälp av modern DNA-analys (Mikrosatelliter, SSR-markörer).  Visst läser man artikeln så har misstankar funnits sedan Tukey 1966 publicerade sin artikel ”The story of the Concord grape.” i Fruit Varieties and Horticultural Digest.  Denna artikeln har jag inte läst men enligt Vitis så påvisade Tukey att karaktäristika såsom Concord’s hermafroditiska blommor och att visa avkommor har ovala bär antyder släktskap med just Vitis Vinifera.  Hur det nu än är med den saken (dvs vad det står i Tukey’s artikel) så har en forskargrupp vid Julius Kühn-Institutet fastställt att Concord (Vitis labrusca) är en avkomma mellan en oidentfierad vild druvsort och druvsorten Catawba (Vitis labrusca × Vitis vinifera), som i sin tur är en avkomma mellan ytterligare en odentifierad vild druvsort och självaste Sémillon (Vitis vinifera).  Concord, Catawba och Sémillon är alla hermafroditer medan dom två oidentifierade druvsorterna är ”honor” (blommorna alltså!).
 
Man skriver bl.a.:  ”‘Sémillon’, ‘Catawba’ and ‘Concord’ exhibit hermaphrodite flower sex having one allele for hermaphrodity and one for female flowers.  According to Fecht er et al. (2012), ‘Sémillon’ and ‘Concord’ differ in their female allele:  ‘Concord’ has the “wild female allele” (HFw) in contrast to ‘Sémillon’ having the allele typical for elite European cultivars (HFk).  ‘Catawba’ was analyzed with the diagnostic InDel marker for the adenine-phosphoribosyl transferase (APT) and was found out also to have a recessive ”wild female allele” (HFw) found in wild species.  According to this, ‘Catawba’ inherited the female flower sex allele from the wild parent and the hermaphrodite allele from ‘Sémillon’ probably being more yield stable than female plants.  ‘Concord’ inherited the ‘Sémillon’ part of chromosome 2 completely, as indicated in Tab. 1.  This was verified by seven SSR markers equally distributed over chromosome 2 for all three cultivars (data not shown).  According to this, ‘Concord’ inherited the hermaphrodite flower sex allele (H) from ‘Sémillon’ through ‘Catawba’ and the ”wild Fw allele” came from the wild parent.”
 
[Källa och referens:  Huber et al., ”A view into American grapevine history: Vitis vinifera cv. ‘Sémillon’ is an ancestor of ‘Catawba’ and ‘Concord’”, Vitis 55, 53–56 (2016).]
 
Se även:
vininfo – Metylantranilat, foxy wines…
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Druvor, Naturvetenskap

Vin och kaffe håller ordning på magen…

I april släpptes en studie i tidskriften Science där en forskargrupp i Nederländerna studerat olika livsmedel och dess inverkan på bakteriefloran i matsmältningssystemet (tarmen).  Studien omfattade över 1100 personer där man kombinerat information om deltagarnas diet, medicinering och hälsa, ihop med insamling och DNA-analys av avföringsprover.
 
Genom jämförelse av den insamlade datan med analysresultaten så har man kunnat dra slutsatser om hur olika livstilsfaktorer påverkar mångfalden av bakterier i matsmältningssystemet.  En mångfald som man vet är direkt korrelerad till hur man mår där ”nere”.  Och man såg stora skillnader när det gäller både hur kost och medicinering påverkar floran.  Vin och kaffe ökar exempelvis mångfalden medan högt kaloriintag generellt minskar den.
 
Referens:
[Falony et al., ”Population-level analysis of gut microbiome variation”, Science, 29 Apr 2016: Vol. 352, Issue 6285, pp. 560-564.]
 
Läs mer, mycket mer:
Dagens Hälsa – Bakterierna i din mage vill att du ska vara lycklig.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Hälsa, kaffe, Naturvetenskap

Metylantranilat, foxy wines…

methyl_anthranilateMetylantranilat (metyl-2-aminobensoat) är en liten intressant molekyl som just är ett aromspecifikt ämne och finns naturligt i den amerikanska Concord druvan (am. vinrankan, Vitis Labrusca) och även i dess viner.  Metylantranilat ger den doftkaraktär som man på enkelska ofta kallar for ”foxy” eller ”foxiness”.  Nja, inte helt sant då man idag vet att karaktären orsakas av en mängd aromatiska estrar med metylantranilat och etylantranilat i spetsen.  Men det räcker med metylantranilat för att få fram huvudkaraktären…
 
foxylady
 
”Foxy” är inte liktydigt med ”rävig” och vinerna doftar alltså inte räv, men väl annorlunda jämfört vad vi är vana vid.  Doften kan snarare beskrivas som en blandning av blommighet och koncentrerat godis.  Oz Clarke skriver om hagtornsblommor och nagellack.  Jancis Robinson pratar om ”peculiar flavour”, ”candy-like aroma”, och ”quite close to that of the tiny wild strawberry”, alltså smultron, i sitt eminenta lexikon Oxford Companion to Wine.  Hur som helst så har rätt så mycket av amerikanska livsmedelsprodukter som saluförs med vindruvesmak den här karaktären, exempelvis godis och läsk (Grape Soda).
 
Metylantranilat finns förresten även i andra arter av vinrankan, ja även i många andra växter med för den delen.  Några andra exempel där metylantranilat spelar en framträdande roll är;  pomeransträdet (och dess olja), citrusfrukter (bergamott, mandariner), jordgubbar, jasminer och gardenior.
 
fruitshieldEtt helt annat användningsområde för metylantranilat är som ”fågelskrämmare” (fågelavstötande medel) detta då fåglar generellt inte gillar ämnet.  Gillar och gillar förresten, det upplevs irriterande (hur man nu vet det?) vilket gör att fåglar inte vill vara i närheten.  Används i USA för att skydda såväl odlingar som golfbanor.
 
Se även:
vininfo – Aromspecifika kemiska ämnen.
 

1 kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap

Kryddnejlika = Eugenol…

image
 
Vin innehåller hundratals (och åter hundratals) kemiska ämnen som bidrar med arom och smak.  Vinernas flesta karaktäristiska arom- och smakkaraktärer uppkommer då många av dessa ämnen samverkar med varandra.  Skillnaden mellan olika druvor, viner och vintyper, beror generellt på skillnader i halter mellan en mängd kemiska ämnen, och inte på något enstaka enskilt ämne.  Det finns dock undantag, sk aromspecifika ämnen, dvs kemiska föreningar som på egen hand ger en tydlig karaktär som skiljer druvor, viner och i viss mån vintyper åt.  Dessa aromspecifika ämnen är inte mer än ett 30-40 tal i vin.
 
eugenolEtt sådant aromspecifikt ämne är eugenol som helt på egen hand ger en karaktär av kryddnejlika.  I vin uppkommer (eg extraheras) eugenol under den avslutande mogningen på ekfat, där dom viktigaste aromämnena tillhör grupperna laktoner och fenoler.  Laktoner såsom isomererna av beta-metylgamma-octalakton där dom viktigaste bidrar med kokos, vanilj och även dill.  Till de fenoliska föreningarna, som många är nedbrytningsprodukter av träets lignin*, hör bl.a. vanillin, guaiacol, furfural och just eugenol för att nämna några av dom viktigaste.  Vilken ek man använt och fatens rostningsgrad påverkar såtillvida att amerikansk vitek (Q. Alba) innehåller mer eugenol än både europeisk skogsek (Q. Robur) och bergsek (Q. Petraea), och att extraherbara halter ökar med ekens rostning.
 
*Tittar man på ligninets struktur (nedan) så ser man lätt att polymeren innehåller ”monomerer” av just vanillin, guaiacol, furfural och eugenol, så det är lättförståeligt varifrån dessa kemiska föreningar härrör.  [Lignin depolymerization via an integrated approach of anode oxidation and electro-generated H2O2 oxidation, RSC Adv., 2014, 4, 6232-6238.]
 
LigninStructure
 
Flyktiga ämnen extraherade från ekfat:
strukturer
 
eugenolNaturen är både komplicerad och enkel.  Samma kemiska substanser uppkommer och återfinns lite överallt, och eugenol är inget undantag.  Faktum är att eugenol är kryddnejlikas viktigaste aromkomponent och kryddnejlikaolja innehåller mellan 40 och 80%, och utan eugenol’en så doftar kryddnejlika allt annat än just kryddnejlika.
 
Eugenol är dessutom levertoxiskt och därför även en substans som man på egen hand skall vara försiktig med.  Inget jag tänker på när jag äter pepparkaka precis…  Dessutom är den bedövande och används faktiskt just som bedövningsmedel, inte minst inom tandvården där den används för att lindra tandbesvär.  Kryddnejlika användes förr inom folkmedicinen för just detta ändamål.  Man tuggade helt enkelt kryddnejlika om man hade tandvärk.
 
Se även:
vininfo – Ekfat för lagring av vin.
vininfo – Aromspecifika kemiska ämnen.
wikipedia – Eugenol.
shenet – Eugenol.
Clove: A champion spice (pdf).
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap