Etikettarkiv: dna

Sémillon ”farfar” till Concord.

Herregud! nu vänds världen upp och ner…

catawbaconcord

Concord (Vitis Labrusca) har visat sig ha Vitis Vinifera i ”blodet”.  En nyligen släppt artikel i amerikanska Vitis påvisar detta med hjälp av modern DNA-analys (Mikrosatelliter, SSR-markörer).  Visst läser man artikeln så har misstankar funnits sedan Tukey 1966 publicerade sin artikel ”The story of the Concord grape.” i Fruit Varieties and Horticultural Digest.  Denna artikeln har jag inte läst men enligt Vitis så påvisade Tukey att karaktäristika såsom Concord’s hermafroditiska blommor och att visa avkommor har ovala bär antyder släktskap med just Vitis Vinifera.  Hur det nu än är med den saken (dvs vad det står i Tukey’s artikel) så har en forskargrupp vid Julius Kühn-Institutet fastställt att Concord (Vitis labrusca) är en avkomma mellan en oidentfierad vild druvsort och druvsorten Catawba (Vitis labrusca × Vitis vinifera), som i sin tur är en avkomma mellan ytterligare en odentifierad vild druvsort och självaste Sémillon (Vitis vinifera).  Concord, Catawba och Sémillon är alla hermafroditer medan dom två oidentifierade druvsorterna är ”honor” (blommorna alltså!).
 
Man skriver bl.a.:  ”‘Sémillon’, ‘Catawba’ and ‘Concord’ exhibit hermaphrodite flower sex having one allele for hermaphrodity and one for female flowers.  According to Fecht er et al. (2012), ‘Sémillon’ and ‘Concord’ differ in their female allele:  ‘Concord’ has the “wild female allele” (HFw) in contrast to ‘Sémillon’ having the allele typical for elite European cultivars (HFk).  ‘Catawba’ was analyzed with the diagnostic InDel marker for the adenine-phosphoribosyl transferase (APT) and was found out also to have a recessive ”wild female allele” (HFw) found in wild species.  According to this, ‘Catawba’ inherited the female flower sex allele from the wild parent and the hermaphrodite allele from ‘Sémillon’ probably being more yield stable than female plants.  ‘Concord’ inherited the ‘Sémillon’ part of chromosome 2 completely, as indicated in Tab. 1.  This was verified by seven SSR markers equally distributed over chromosome 2 for all three cultivars (data not shown).  According to this, ‘Concord’ inherited the hermaphrodite flower sex allele (H) from ‘Sémillon’ through ‘Catawba’ and the ”wild Fw allele” came from the wild parent.”
 
[Källa och referens:  Huber et al., ”A view into American grapevine history: Vitis vinifera cv. ‘Sémillon’ is an ancestor of ‘Catawba’ and ‘Concord’”, Vitis 55, 53–56 (2016).]
 
Se även:
vininfo – Metylantranilat, foxy wines…
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Artikelkommentar, Druvor, Naturvetenskap

På tal om Gewurztraminer…

image

Ingen annan druvsort kan ge lika parfymerade och aromatiska viner som Gewurtzraminer.  Fulla med tropisk frukt, blommor och citrus.  Vi ”pratar” exotiskt!, om litchi, rosenblad, apelsinblommor, bergamott, osv.  Muscat, Viognier och Sauvignon Blanc – dom andra s.k. aromatiska druvsorterna – når nästan fram men är ofta blygsamma i jämförelse.

Bäst är man – både individuellt och generellt – i Frankrike och Alsace.  Ingenstans är lägstanivån (ja även högstanivån) så bra som här.  Med producenter som Leon Beyer, Domaine Weinbach, Trimbach, Zind-Humbrecht, m.fl.  så görs här de mest delikat parfymerade exemplaren.  Från torra till söta även om dom allra flesta vinerna ligger någonstans mellan torra till halvtorra, något som går väl ihop med druvans aromatiska profil.

Nja, egentligen gäller beskrivningen ovan klonen (eller snarare klonerna) Gewurztraminer tillhörande druvsorten Savagnin/Traminer.  Se mer under ursprung nedan…

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Om vi enbart tittar klonen (klonerna) Gewurztraminer, och alltså inte bryr oss om att Savagnin är samma druvsort (se mer under ursprung nedan), så förekommer en mängd synonymer, däribland:  Tramin Cerveny (SI,CZ), Traminer Aromatico (IT), Traminer Rose (MA,UA), Traminer
Rot (BG), Traminer Roz (RO), Traminac Crveni (HR), Traminer (AU,AT), etc.

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Man trodde tills helt nyligen att Gewurztraminer och Savagnin/Traminer var olika druvsorter, om än nära besläktade.  Detta samtidigt som bade Gewurztraminer och Savagnin haft Traminer som synonym.  DNA forskning har dock visat att Savagnin/Traminer, Gewurztraminer i Alsace och Italien, Traminer Aromatico i Italien, och Traminer (Traminer Weisser) i Tyskland har så små genetiska skillnader (”mindre klonala variationer”) att de alla är kloner av en och samma druvsort…  Rörigt är ju liksom bara förnamnet.
 
Dessutom så trodde man länge* att (Gewurz)traminer härrörde från den lilla Italienska staden Tramin, men genom att följa släktskap (avkommor) med just DNA teknik tyder allt på att Traminer snarare har sitt ursprung från någonstans i antingen sydvästra Tyskland eller nordöstra Frankrike.  Detta stöds av den historiska dokumentation som går att uppbringa, exempelvis så finns inte druvan bekräftad i Norra Italien före 1800-talet.  Den geneteiska skillnaden som ändå förekommer mellan Gewürztraminer och Savagning/traminer, exempelvis färgskillnaden, har uppkommit genom två huvudsakliga mutationer, Gewurztraminer är nämligen en ”aromatisk” mutation av Traminer Rot som i sin tur är en färgmutation av Traminer Weiss.

*Länge?  När jag skriver detta står det exempelvis på systembolagets hemsida;  ”Gewurztraminer kommer ursprungligen från Alto Adige i norra Italien.  I dag förknippas druvan ofta med Alsace i nordöstra Frankrike.”

Savagnin kan själv vara avkomma från ”vildrankor” (men något sådant släktskap har ännu inte kunnat påvisas) eller från Pinot som ena föräldern.  Man vet nämligen såpass mycket som att Pinot antingen är förälder eller avkomma.  Savagnin är även förälder till en mängd druvsorter däribland både Chenin Blanc och Sauvignon Blanc.  Savagnin är därmed ”farfar” till självaste Cabernet Sauvignon.  Hur som helst så är Savagnin/Traminer en av våra äldsta druvsorter och en av de tidigaste dokumentationen är från Tyskland 1482, benämningen Gewurztraminer dyker upp först tidigt 1800-tal i Rheingau.  [Ref. 2]

Alltså:
Gewurztraminer = Savagnin/Traminer

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Gewurztraminer är världens 53’dje mest odlade druvsort (den 26’de mest odlade gröna).  Statistiken brister såtillvida att data för Gewurztraminer för Tyskland saknades i sammanställningen.  Har själv därför lagt till data för Tyskland för år 2010, då Traminer (Gewurztraminer) stod för runt 0.8% av den uppodlade arealen.  Dessutom så är inte Savagnin med i uppräkningen nedan trots att det alltså är samma druvsort.

Annars så är det i Frankrike och Alsace där druvan kanske gör allra bäst ifrån sig.  Hela 19% av den uppodlade arealen i Alsace upptas av av druvsorten som där ligger ”2:a” efter Riesling.

Gewürztraminer per uppodlad areal i världen 2010.
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 3 083 21,6
(Moldavien 2 731 19,1)
Italien 1 408 10,4
USA 1 144 8,0
(Ukraina 961 6,7)
Tyskland 865 6,1
(Bulgarien 747 5,2)
(Tjeckoslovakien 601 4,2)
Kanada 404 2,8
(Rumänien 385 2,7)
Chile 316 2,2
Nya Zeeland 311 2,2
Österrike 309 2,2
Övriga 1 004 13,1
Totalt: 14 269

[Ref. 2]

KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Gewurztraminerviner karaktäriseras av låg syra, kryddighet, blommighet (rosor), citrusfrukt (mandarin, apelsin, bergamott, m.fl.), päron, fläder, honung, och inte minst tropisk frukt, främst litchi.  Vinerna är (i likhet med Riesling) generellt varken fatade/ekade eller malolaktiskt jästa.  Vinerna är därför ALDRIG smöriga.  Gewurztraminer får dessutom lätt en hög alkoholhalt och många viner har en tydlig sötma (off-dry).

”Aromkemiskt” innehåll då?  Gewurtzraminer har, i likhet med Riesling och Muscat, mycket sk monoterpener att tacka för sin karaktäristik, men även alkoholer och estrar är viktiga.  Terpener såsom linalool, citronellol, geraniol och nerol bidrar med blommighet, citrus och, när det gäller åtminstone linalool även med kryddighet.  Dessutom så bidrar 2-fenyletanol och fenyletylacetat med framförallt honungston, fenyletylacetat även med päron, cis-rosoxid (också en terpen) med blommighet och (inte minst) litchi, 4-vinylguaiacol med kryddighet tillsammans med redan nämnda linalool.  Generellt är även innehållet av estrar högre än vad som förekommer i viner på exempelvis Riesling, Chardonnay, Sauvignon Bland och de gröna ”Pinotdruvorna”.  [Ref. 3]

Obs! att det inte är samma kemiska substans(er) som ger kryddigheten hos Gewurztraminer som för Syrah respektive Grüner Veltliner, där den ges av sesquiterpenen rotundon.

terpener3

Litchi då?  Faktum är att Gewurztraminer delar 12 av dom viktigaste aromkomponenter med just litchifrukt däribland;  cis-rosoxid, beta-damascenone, linalool, furaneol, etylhexanoat och geraniol.  cis-Rosoxiden är dessutom den enskilda mest viktiga aromkomponenten i både Gewurztraminer och litchi, åtminstone så uppvisar substansen den starkaste aromaktivteten (OAV-odor activity value), i båda ”produkterna”.  Kanske inte så konstigt att Gewurz’er luktar och smakar litchi alltså…  [Ref. 4]

”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Gewurztraminer är;  Muscat och Viognier.

Referenser:
1. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Vilanova et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S Afr J Enol Vitic, 2013, Vol34, No2, 212-222.
4. Ong PK och Acree TE,”Similarities in the aroma chemistry of Gewürztraminer variety wines and lychee (Litchi chinesis sonn.) fruit.”, J Agric Food Chem, 1999, Feb47(2), 665-70.

6 kommentarer

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik

Merlot ≠ Merlot

Naturvetenskap är roligt!

Chilensk Merlot härstammar från plantor importerade från Europa innan vinlusen och uppvisar så stora skillnader i DNA att den nästintill är en egen druvsort skild från europeisk Merlot.  Dom representerar helt enkelt olika sk. genotyper.  Det intressanta med detta är att det tros vara så att det är den chilenska sorten är mer den ursprungliga medan den franska är resultaten av förädling.  Man tror att det är den intensiva uppodlingen i frankrike efter phylloxerakrisen (vinlusen) som har bidraget att druvsorten förändrats genom naturliga mutationer.

Man skriver bl.a.  ”Surprisingly, however, variability was observed between clones of Merlot, the original Chilean clone and the representative clone from France. Furthermore, the high degree of divergence between the two sources (64% similarity) suggests that the French Merlot is not even a close relative of the stock in Chile.  Interestingly, the latter was derived directly from the original French founder clones of the Merlot cultivar. No variation was found within the Chilean Merlot clone using either ISSR or RAPD analyses.  These results indicate that French and Chilean vines grown for Merlot production represent different genotypes.”

”It is therefore clear that the Merlot clone propagated in recent years in Bordeaux, France, has a different genetic structure to the original Merlot kept phylloxera-free in the Chilean vineyards.  The intense management applied to French vineyards after the Phylloxera outbreak could have facilitated the selection of naturally occurring mutations in the original stock and hence provides one plausible reason for the clonal difference observed.  It is the case that Chile is unique in the world as being the only country kept free of this pathogen and therefore, unlike in France, the cultivar has not had such management pressure applied to it, in terms of disease pressure or disease prevention.”

Referens:  Herrera et. Al., ”Characterisation of genetic variation between Vitis vinifera cultivars from central Chile using RAPD and Inter Simple Sequence Repeat markers”, Euphytica 124: 139–145, 2002.

2 kommentarer

Under Druvor, Naturvetenskap