Tag Archives: farligt

Vargen kommer…

imageMed rubriker som ”Så mycket växtskyddsmedel finns i ditt kaffe” så kom häromdagen hemska nyheter.  Kaffe innehåller två oönskade kemiska ämnen, som kaffet visserligen alltid gjort, och som på inget sätt har gjort kaffe farligare, eller snarare mindre ofarligt.  (nedan från min facebooksida)

Växtskyddsmedel ”my ass”…

Både Mepikvat (N,N-dimethylpiperidinium) och Akrylamid är HELT naturliga ämnen som bildas via upphettning och s.k. ”maillardreaktioner”.  Substanserna är inte farligare (eller ofarligare) idag än vad de var igår, eller på den gamla goda tiden när Birger Jarl och grabbarna grillade vildsvin.  Detsamma gäller kaffet, det blev liksom inte farligare över en natt…

Dessutom vari ligger nyhetsvärdet? Dom har analyserat på två kemiska ämnen som ALLA insatta vet finns i produkten, ämnen som industrin med stor sannolikhet har koll på och följer.  Detta samtidigt som – man vet att – kaffe är tämligen harmlöst och ofarligt.  Det går inte med epidemiologiska undersökningar att visa att ”kaffesörplare” lever kortare tid än dom stackarna som avhåller sig.  Så FARLIGT är kaffe…

Hualigen…

–   –   –   –   –   –

[The impact of coffee on health, Maturitas, May 2013, Vol.75(1):7–21.]
Caffeine, chlorogenic acids and diterpenes are important components of coffee.  Tolerance often acts as a modulator of the biological actions of coffee. There is a significant impact of coffee on the cardiovascular system, and on the metabolism of carbohydrates and lipids.  Contrary to previous beliefs, the various forms of arterial cardiovascular disease, arrhythmia or heart insufficiency seem unaffected by coffee intake.  Coffee is associated with a reduction in the incidence of diabetes and liver disease.  Protection seems to exist also for Parkinson’s disease among the neurological disorders, while its potential as an osteoporosis risk factor is under debate.  Its effect on cancer risk depends on the tissue concerned, although it appears to favor risk reduction.  Coffee consumption seems to reduce mortality.

[Coffee, tea, and mortality, Annals of Epidemiology July 1993, Vol.3(4):375–381.]
We conclude that coffee and tea have no overall relation to mortality risk.  If coffee increases coronary risk, this is balanced by an unexplained lower risk of other conditions, notably cirrhosis and suicide.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Hälsa, kaffe

Snus inte bara gott…

Kommunen vill inför snusförbud – Skövde (stan ingen behövde!),  Rödgröna vill stoppa snuslukt – Uppsala,  Kommunens anställda har tobaksfri arbetstid – Arjeplog, Snusförbud förslås i Umeå,…
Galenskaperna tar liksom aldrig slut.  Över 15 kommuner landet runt har förbjudet snus på arbetstid.  Ändå får man äta godis, dricka kaffe, dofta parfym, svett och ”gud vet vad”…  På vilka grunder kan man fråga sig?  I alla fall inte några som helst vetenskapliga…

generalxrSnus(et) är på inget sätt en hälsoprodukt men är heller inte så farligt som Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen försöker påskina.  Det är rökningen som dödar, inte tobaken.  Just det faktum att man eldar och väljer att andas in ”skiten” (dvs alla 1000-tals kemiska ämnen som bildats genom förbränning), det är det som dödar, inte tobaken.
 
It is generally understood that it is not nicotine itself that is harmful, but the method of delivery, i.e. burning Tobacco” [ref.1].
 
Men cancer då?  2011 släpptes två artiklar [ref.2 och 3], samlade analyser, av (mer eller mindre) samtliga epidemiologiska studier på området där båda kommer fram till att det inte finns något samband mellan snusande och våra vanliga cancerformer.  Detta ledde åtminstone till två debattartiklar [ref.4 och 5] i Dagens Medicin där professor Robert Nilsson (institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet) dels skrev att snus inte bör klassas som cancerrisk och där han även går till ”attack” mot Socialstyrelsen.
 
Robert Nilsson skriver bl.a. ”Från ett molekylärbiologiskt perspektiv saknar således hypotesen att svenskt snus utgör en betydelsefull cancerrisk biologisk trovärdighet” och ”På uppdrag av Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetarförbundet har Handelns utredningsinstitut beräknat att snuset har lett till besparingar på minst 20 miljarder kronor mellan åren 1990 och 2011 genom minskade vårdkostnader och produktionsbortfall”.
 
Nej, snus är en relativt harmlös njutningsprodukt, om än en beroendeframkallande sådan.  Just beroendeframkallningen är snusets stora akilleshäl.  Men är själva beroendet och nikotinet skadligt?
 
I aftonbladet på temat ”sluta röka” så intervjuades 2011 Hans Gilljam [ref.6], senior professor i Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och grundare av Sluta-röka-linjen, där han bl.a. säger ”Nikotin är inte farligt för kroppen.  Det är heller inte särskilt beroendeframkallande.” och ”vi kan nog i dag konstatera att nikotin i sig inte är särskilt beroendeframkallande.  Det är ju onekligen så att cigaretter i sig skapar ett starkt beroende, men det handlar inte om nikotinet.  Det är snarare om röken, lukten, det sociala, att ha någonting i handen…  alla de faktorerna sammantaget, socialt och psykologiskt.  Tyvärr har vi i 25 år pratat väldigt övertygande om nikotin som starkt beroendeframkallande, nu får vi äta upp det.”.
 
Slutligen, SvD – Svenskans vackraste ord är fint som snus.
 
Nä, nu lägger jag in en prilla och publicerar…
 
 – – – – –
 
Referenser:
1:  KO Fagerström, ”Tobacco harm reduction: The need for new products that can compete with cigarettes”, Addictive Behaviors, Volume 39, Issue 3, March 2014, Pages 507–511.
2:  P Bertuccio et.al., ”Cigar and pipe smoking, smokeless tobacco use and pancreatic cancer: an analysis from the International Pancreatic Cancer Case-Control Consortium”, Annals of Oncology, Volume 22, Issue 6Pp. 1420-1426, 2011.
3:  Peter N Lee, ”Summary of the epidemiological evidence relating snus to health”, Regul. Toxicol. Pharmacol., 59(2), 197-214, 2011.
4: Dagens Medicin – Snus bör inte klassas som cancerrisk.
5: Dagens Medicin – Kan socialstyrelsen skilja på risker med rökning och nikotin?
6: Aftonbladet – Svårt att påstå att nikotin är farligt.

Läs gärna också Ann-Charlotte Marteus ironiska ledare i Expressen,
Expressen – Snusförbud inte nog – stoppa vitlöksstanken!

1 kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, snus, Tobak

Farliga tanniner…

Tanniner är ju något vi ”vinnördar” förknippar med framförallt röda kvalitetsviner.
 
giftvinTanniner är polyfenoliska föreningar som återfinns i många vegetabiliska livsmedel och alltså inte bara i vindruvor och vin.  Choklad/kakao, kaffe, te, baljväxter, frukt, nötter, och sädesslag (speciellt korn) är exempel på andra tanninkällor.  Tanniner anses generellt vara skadliga för både djur och människor.  Läser man säkerhetsdatablad för tannin och tanninsyra så blir man faktiskt lite mörkrädd.  ”Hazardous in case of skin contact, of eye contact, of ingestion, of inhalation.  The substance may be toxic to kidneys, liver.  Repeated or prolonged exposure to the substance can produce target organs damage.”  ”May affect genetic material (mutagenic).  May cause adverse reproductive effects.  May cause cancer based on animal test data.”  Dessutom är det känt att ett högt intag av tanniner kan ge proteinbrist med allt vad det innebär.  Låter ju inte direkt som ”hälsokost”…
 
Det som gör att vi trots allt kan njuta av ett tanninrikt vin är att vi (och andra djur) har ett försvar genom att salivens prolinrika proteiner bildar olösliga komplex som förhindrar att tanninerna interagerar (och skadar) mag- och tarmkanalen.  Detta försvar kan vi (faktiskt!) känna genom att strävheten i ett vin uppstår – fördröjningseffekt – när salivens protein tar slut och tanninerna istället interagerar med munslemhinnan som upplevs bli torr och ”sträv”.  Detta är också orsaken till att tanninsrika viner passar bra ihop med proteinrika livsmedel såsom exempelvis kött och ost.  Vinernas tanniner och matens proteiner reagerar helt enkelt med varandra och vinerna upplevs som mindre sträva.  På samma sätt som en skvätt mjölk minskar strävheten i kaffe eller te.
 
Ej helt genomstekt kött och kombinationen med sträva viner då?  Det är känt att tanninrika livsmedel kan störa kroppens upptag (absorption) av järn genom att myoglobinet, det järninnehållande proteinet som ger köttet dess röda färg, bildar komplex med tanniner.  Skulle kunna vara en förklaring till att ej helt genomstekt kött upplevs effektivare än genomstekt när det gäller att minska upplevelsen av strävheten i viner.  Köttsaft är nämligen ”rikt” på just myoglobin.
 
Utmärkta bloggen scienceandfood (UCLA) beskriver interaktionen såsom:
A sip of wine is just the beginning of the biochemical process behind astringency.  Our saliva contains proteins that are able to organize water molecules about themselves, which increases saliva viscosity to above water viscosity, giving rise to “mouth lubrication”.  Tannins in wine readily bind to saliva proteins.  This causes a snowball effect: tannin-bound proteins end up clumping together with other tannin-bound proteins, creating an aggregate.  This aggregate inevitably precipitates out of our saliva.  With fewer free, unbound saliva proteins, there is a decrease in saliva viscosity, subsequently leading to a decrease in mouth lubrication.  In short, tannins physically dry out the tongue.
In this respect, high-tannic red wines pair well with high-protein foods. With more tannins binding to food proteins, saliva proteins are spared and the wine doesn’t feel as astringent in the mouth.
 
Tanninerna i vin utgörs mestadels av flavan-3-ol-polymerer (proantocyanidiner, kondenserbara tanniner)* extraherade från antingen druvans skal och/eller kärnor under själva tillverkningsprocessen.  Strävheten som tanninerna ger är inte en smak utan en taktil känsla (egenskap) i munslemhinnan som känns ”sträv” och uttorkad.  Strävhet – känslan – påverkas av bl.a. alkoholhalten, sötman och syrligheten (både närvaro av organiska syror och själva pH’t).  Faktum är att man kan direkt relatera strävheten med utfällning av tanninproteinkomplex i munnen.

* Lite enkelt så kan fenoliska föreningar delas in i två grupper, dels flavonoider som är baserade på ett C6-C3-C6 skelet, och dels i ickeflavonoider.  Varje grupp delas sedan i ytterliggare undergrupper efter strukturell uppbyggnad.  Spediellt två grupper av flavonoider är viktiga när det gäller kvalitet hos viner, nämligen antocyaniner och flavanoler.  Antocyaninerna är färgade och står för färgerna hos de röda druvorna.  Flavanoler däremot förekommer både som catechin-monomerer, oligomerer och polymerer.  Det är dessa polymerer som kallas för kondenserbara tanniner eller proantocyanidiner, och är dom tanninerna som extraheras från druvornas skal.

fenoliska1
[ Flavonoid – ringstruktur och numrering ]

fenoliska2

Se även:
www.vininfo.nu, Tanniner – vad är det?
Soft Matter Blog, Saliva necessary for survival.

Referenser:

Alice Phung, scienceandfood, Food, Wine, and Biochemistry.

Ying Lua och Anders Bennicka, ”Interaction of tannin with human salivary proline-rich proteins”, Archives of Oral Biology, Volume 43, Issue 9, September 1998, Pages 717–728.

E. Obreque-Slier et.al., ”Interactions of enological tannins with the protein fraction of saliva and astringency perception are affected by pH”, LWT – Food Science and Technology, 45 (2012), 88-93.

Jacqui M. McRae och James A. Kennedy,”Wine and Grape Tannin Interactions with Salivary Proteins and Their Impact on Astringency: A Review of Current Research”, Molecules 2011, 16, 2348-2364.

Kim E. Barrett et.al., Physiology of the Gastrointestinal Tract, Intestinal iron absorption, 2006, page 1983.

1 kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap, Smaksinnet

Ingen god mat utan glutamat…

pizza

Kan inte låta bli att slå ett slag för glutamaten/glutaminsyran och en av våra fem grundsmaker, nämligen umamin.  Utan umami så är det nästintill inget kvar av dagens kost när det gäller smakupplevelser.

umami-burgerAsiatisk kost är nämligen – mångt och mycket – just glutamat (och umami) och italiensk kost bärs upp av den.  Råvaror såsom hårdost, tomat, svamp och skaldjur är alla rika på glutamat/glutaminsyra.  Ja den förekommer även naturligt i både potatis och i morötter.  Ansjovisen i våran klassiska Jansons är ingenting annat än en massiv tillsats av just glutamat.  Parmaskinka och lagrat kött får en naturligt hög glutamathalt.  Jästa produkter såsom öl, youghurt och vinäger får per automatik en påtaglig glutamathalt.  Faktum är att vi redan som spädbarn lär oss känna igen smaken då glutaminsyran är den dominerande aminosyran i självaste bröstmjölken.

Glutaminsyran är en livsnödvändig men inte essentiell aminosyra, detta då vi faktiskt tillverkar den själva i kroppen.  Den finns i kött vi äter men naturligtvis också i vårat eget kött, i rumpan, ja inte minst i hjärnan där glutamin är en viktig signalsubstans.

Glutamat och överkänslighet då?
Faktum är att det finns mängder studier där man gett försökspersoner just glutamat respektive placebo, och där man inte kunnat påvisa någon som helst påverkan i likhet med ”kinasyndromet”.

  • En sammanfattande review som publicerades 2006, då man i princip gick igenom allt som publicerats om glutamat de senaste 40 åren, konstaterar:  ”MSG has a widespread reputation for eliciting a variety of symptoms, ranging from headache to dry mouth to flushing.  Since the first report of the so-called Chinese restaurant syndrome 40 years ago, clinical trials have failed to identify a consistent relationship between the consumption of MSG and the constellation of symptoms that comprise the syndrome.  Furthermore, MSG has been described as a trigger for asthma and migraine headache exacerbations, but there are no consistent data to support this relationship.”  [Freeman et al., ” Reconsidering the effects of monosodium glutamate: A literature review”, Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 18 (10), 482-486, 2006.]
  • En annan sammanfattande undersökning ”Glutamate.  Its applications in food and contribution to health” från 2010 skriver  ”Despite a widespread belief that glutamate can elicit asthma, migraine headache and Chinese Restaurant Syndrome (CRS), there are no consistent clinical data to support this claim.  In addition, findings from the literature indicate that there is no consistent evidence to suggest that individuals may be uniquely sensitive to glutamate.”  [Appetite, Volume 55, Issue 1, August 2010, Pages 1–10]

Läs även:
Vetenskapsnytt – till glutamatets försvar.
FoF – Umami får det att vattnas i munnen.
Wikipedia – Glutamat.
EUFIC – The Facts on Monosodium Glutamate.

Så all ni som klagar på glutamat – vi kan inte leva utan…

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Hälsa, Livsmedelstillsatser, Naturvetenskap, Smaksinnet