Etikettarkiv: frankrike

Varför så mycket Frankrike…

rhone
När man undervisar vin och vingeografi så får man ofta frågan varför det är så stor fokusering på Europa och Frankrike, och så lite på det vi kallar för ”Nya Världen”.  Detta blir extra tydligt i Munskänkarnas 1-betygskurs där all fokusering läggs på Europa och då där främst på Frankrike och dess vinregioner.  Men det räcker att slå upp en vinbok så ser man att det alltför oftast är samma fokusering där.  Varför?
 
Finns egentligen flera skäl där dom viktigaste kanske är:
 
Ursprung.  Idag så är nästintill alla vindruvssorter som odlas för vinframställning druvsorter inom arten Vitis vinifera som är den vanligaste europeiska arten i vinsläktet Vitis.  I princip alla druvsorter, oavsett var i världen dom odlas, har därför ett europeiskt ursprung, och ofta (faktiskt!) just ett franskt.  Ett ursprung som man alltför ofta går tillbaka till och jämför(s) med.  Tar vi dom 10 mest odlade druvsorterna i världen så kommer många av dom (Cabernet Sauvignon, Merlot, Chardonnay, Syrah, Sauvignon Blanc, och Pinot Noir) från just Frankrike.  Faktum är att alla dessa kommer från ett 5 x 5 timmars ”bilkörningsstort” område i just Frankrike.  Vi pratar om områden som Loiredalen, Bordeaux, Bourgogne och Rhônedalen, områden som med sina ursprungsdistrikt fortfarande tillverkar många av dom mest eftertraktade vinerna på respektive druvsorter.
 
Urprungsområden och regelverk.  I hela Europa så har man en lagstiftning som går mycket djupare ner och som låser odlare och producenter kring vad man får göra i respektive land, region och ursprungsområden när det gäller vilka druvor som odlas, hur man odlar, tillverkar, och slutligen etiketerar och saluför sina viner.  Bara detta enskilt gör att det finns mycket mer ”nördigt” att lära sig kring vad som gäller vingeografiskt i Europa än vad det finns i länder såsom USA och Australien (för att nämna några).  Länder där man får göra lite precis hur man vill, och där producenten har en större ”andelsbetydelse” än att hålla koll på ursprungsområden.  En vinbonde/vinproducent i Australien får välja vilka druvor som helt, odla lite ”hur som happ”, o.s.v., o.s.v.  Shiraz, Cabernet Sauvignon, och Chardonnay odlas exempelvis i alla Australiens vinstater och i alla dess vinregioner.
 
Arealer och kvantiteter.  Frankrike, Italien och Spanien står för närmare 50% av världsproduktionen (48% så sent som 2014) och för över 30% av världens vinareal.  Och då har vi inte plockat med övriga europeiska länder.  Bordeaux kan med sina 115000 hektar mäta sig med länder såsom Australien och Sydafrika i storlek.  Tittar vi på Systembolagets statisktik (sista kvartalet 2015 som är det som ligger ute deras hemsida) så står Frankrike, Italien och Spanien för närmare 60% av försäljningen av vin på flaska (ej inräknat starkviner) och utbrutet för viner från 100 kronor (och uppåt) för hela 75%.
 
Detta betyder inte att Franska viner behöver vara bättre (och godare) än amerikanska, att europeiska viner på något sätt är bättre än sådan motsvarande från Nya Världen.  Men för att förstå vinvärlden så behöver man ha bra koll på Europa och Frankrike…

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Munskänkarna, Statistik

Franska vinlagen – ett exempel.

Vinlagarna i Europa är både ett verktyg för att skydda ursprungsbeteckningar och typicitet och för att utveckla desamma.  Ett solklart exempel på utveckling är regelverket i Bandol som, från appellationens bildande 1941, har förändrats såtillvida att man med åren exempelvis har styrt upp vilka druvor som får användas så att man tvingar odlarna till att använda druvsorter som förstärker både kvalitet och typicitet.  Detta gäller såväl röda, rosé som vita viner.  När det gäller röda och roséviner så har man ökat kravet på karaktärsdruvan Mourvèdre som för röda viner numera måste utgöra minst 50% av planteringarna, och när det gäller vita ökat kravet på Clairette, detta samtidigt som man har fasat ut användningen av Sauvignon Blanc.  Dvs man har säkerhetsställt att vinerna är än mer typiska appellationen/ursprunget och än mer särskiljer sig från regionens, dvs Provence, övriga viner.  En nackdel är att man minskar odlarnas möjligheter att experimentera och göra som man vill, men samtidigt så finns ju möjligheten att göra lantviner och bordsviner i den mån att man vara friare och vill ”leka”…

Hur ser då den franska vinlagen ut?  Som exempel så har jag tagit Châteaneuf du Pape och den senaste ”uppdateringen” som är från november 2011, Cahier des charges de l’appellation d’origine contrôlée « Châteauneuf du Pape » homologué par le décret n°2011-1567 du 16 novembre 2011, JORF du 19 novembre 2011.

Châteaneuf du Pape

chateaneuf

Vinlagen – ”dekretet” – består av följande delar:

CHAPITRE I

I. – Ursprungsområdets namn (Nom de l’appellation).
I det här fallet självaste Châteauneuf-du-Pape.

II. – Geografisk namn och övriga kommentarer (Dénominations géographiques et mentions complémentaires)
(III. – Färg och produkttyper (Couleur et types de produit).)
(IV. – Geografisk yta, kommuner och begränsningar (Aires et zones dans lesquelles différentes opérations sont réalisées).)

V. – Druvor som tillåts (Encépagement).
Här listas tillåtna druvsorter vilka i det här fallet är hela 18 st, nämligen druvorna;
Blå; Brun argenté N (vaccarèse), Cinsaut, Clairette Rose, Counoise, Grenache, Grenache Gris, Mourvèdre, Muscardin, Piquepoul Gris, Piquepoul Noir, Syrah och Terret Noir.  Gröna; Bourboulenc, Clairette, Grenache Blanc, Picardan, Piquepoul blanc och Roussanne. 
Obs! att här listas fler än dom 13 druvsorterna man brukas se nämnas för Châteauneuf-du-Pape, men så delar man också upp samma druvsort i blå, gröna och grå, dvs noir, blanc och gris.  Tar vi bort färgvarianterna så blir druvsorterna dom klassiska 13.  Det har alltså i realiteten inte tillkommit några druvsorter utan man har ”bara” börjat skilja på färgerna, dvs färgmutationerna av samma druvsort.
169514Vidare är det intressant att man inte specificerar några som helst krav på vilka druvor som måste ingå i exempelvis ett rött vin, något som annars är vanligt för franska vindistrikt.  Detta gör att en röd Châteauneuf kan bestå av mestadelas Grenache, vilket är vanligast, men även av enbart Grenache, Syrah, Mourvèdre, etc.  Ett exempel på detta är Jean Royer’s Chateauneuf du Pape Sola Syrah Régalis som gjordes några årgångar där man hade Syrah druvor över efter att man gjort sina vanliga cuvéer.  Syrah Régalis var gjort på 100% Syrah.  Ett annat udda vin är Mas De Boislauzon Châteauneuf du Pape Tintot som är gjort på 100% Mourvèdre.

VI. – ”Uppförande” – vinbonden (Conduite du vignoble).
Här regleras hur druvorna odlas (planteringsdensitet, uppbindning, beskärning, etc) men också hur marken skall skötas, vilka bestämmelser som måste följas vid ev bevattning, mm.

VII. – Skörd, transport och druvmognad (Récolte, transport et maturité du raisin).
VIII. – Skördeuttag – till produktion (Rendements – Entrée en production).

Här regleras skörden (exempelvis är automatisering förbjudet) och en lägsta druvmognaden (inklusive lägsta alkoholhalt hos dom färdiga vinerna).  Högsta tillåtna skördeuttag och när nya vinrankor (nyplantering eller nyympat) får användas till vinproduktion.

IX. – Omvandling, utveckling, mogning, mm. (Transformation, élaboration, élevage, conditionnement, stockage).
Här regleras lite av varje.  Maxnivåer på äpplesyra, restsockerhalt (dvs att vinerna skall vara torra), nivån på flyktiga syror, minimal färgintensitet, mm. Dessutom regleras användande av ekspån/bitar och chaptalisering som båda exempelvis är förbjudet för röda viner.  Även produktionsanläggningens kapacitet i förhållande till skörd och skördeuttag regleras såtillvida att man skall ha en viss överkapacitet.  Intressantast här är att man inte reglerar lagring av vinerna på något sätt.  Det är alltså upp till producenten att välja hur (och om) man vill lagra sina viner…

X. – Vinerna i förhållande till det geografiska läget (Lien avec la zone géographique).
Här finns beskrivning av ”terroiren” (ursprung, jordmån, klimat), ursprungsområdets historia och vinernas karaktäristik.

XI. – Övergångsbestämmelser (Mesures transitoires).
XII. – Regler för presentation och märkning (Règles de présentation et étiquetage)

CHAPITRE II
(I. – Rapporteringskrav (Obligations déclaratives).)
(II. – Dokumentationsskrav (Tenue de registres).)

CHAPITRE III

I. – Huvudkontrollpunkter och värderingsmetoder (Points principaux à contrôler et méthodes d’évaluation).
Här regleras hur följsamheten till regelverket skall kontrolleras och vad som skall dokumenteras.  Gäller även analytiska och sensoriska tester.

(II. – Referenser för kontrollstrukturen (Références concernant la structure de contrôle).)
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Geografi

Mindre ”harmfullt” drickande i medelhavsregionen

Med anledning av en lunchdiskussion…

[ WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches” (ISBN 978 92 890 0264 6) från 2012. ]

Worldwide_Patterns_of_Drinking_Score
 (- klicka gärna på kartan för en förstoring -)

2012 släppte WHO tillsammans med europakommissionen ovanstående rapport som på 161 sidor ”kartlagt” alkoholkonsumtionen i världen, detta både när det gäller hur mycket man dricker och även hur man dricker.  Man har delat in länderna i 5 grupper från ”minst farligt dryckesmönster” till ”mest farligt”.  I Europa så hamnade alla medelhavsländerna (Frankrike, Spanien, Portugal, och Italien) ihop med bl.a. Tyskland i den minst farliga kategorin medan Ryssland hamnade i den mest farliga.  Danmark, USA och Australien hamnade i den näst minst farliga kategorin medan dom nordiska länderna (inkl. Sverige) hamnade i mitten kategorin.

Mao så anser WHO att man exempelvis i Frankrike, trots en betydligt högre årlig konsumtion, har ett mindre skadligt dryckesmönster än vad Sverige har.  Ja, även Danmark har ett mindre skadligt dryckesmönster trots sin avsaknad av både förmynderi och monopol.

Man påpekar att det inte bara är mängden alkohol som spelar roll för folkhälsan utan även hur, var och i vilket sammanhang man konsumerar.

När det gäller de nordiska ländernas dryckesmönster så skriver man:  ”The traditional pattern of drinking spirits in these countries can be characterized by non-daily drinking, irregular heavy and very heavy drinking episodes (such as during weekends and at festivities) and a higher level of acceptance of drunkenness in public.  The overall volume of alcohol consumption in Nordic countries has been lower than the EU average.  Even though this drinking pattern can still be observed today, spirits are no longer the dominant alcoholic beverage and there are some differences between the countries involved, with Denmark having a more central-western and western style of drinking.
 
———————-
Reflektion:  Monopolländerna (Sverige, Norge och Finland) har ett sämre dryckesmönster än Danmark, Holland, Tyskland, Frankrike m.fl. länder.  Beror detta kanske på våra monopol, dvs att man har ett försäljningssätt där man förordar kvantitet (gå in på ett S-bolag och se hur man exponerar boxarna…) före kvalitet?  Att hela systemet med förbud och monopol gör det intressantare för ungdomar att både få tag på (och dricka) alkohol.  Jag tror inte man kan skylla på enbart tradition…

9 kommentarer

Under Allmänt, Geografi, Hälsa

Merlot ≠ Merlot

Naturvetenskap är roligt!

Chilensk Merlot härstammar från plantor importerade från Europa innan vinlusen och uppvisar så stora skillnader i DNA att den nästintill är en egen druvsort skild från europeisk Merlot.  Dom representerar helt enkelt olika sk. genotyper.  Det intressanta med detta är att det tros vara så att det är den chilenska sorten är mer den ursprungliga medan den franska är resultaten av förädling.  Man tror att det är den intensiva uppodlingen i frankrike efter phylloxerakrisen (vinlusen) som har bidraget att druvsorten förändrats genom naturliga mutationer.

Man skriver bl.a.  ”Surprisingly, however, variability was observed between clones of Merlot, the original Chilean clone and the representative clone from France. Furthermore, the high degree of divergence between the two sources (64% similarity) suggests that the French Merlot is not even a close relative of the stock in Chile.  Interestingly, the latter was derived directly from the original French founder clones of the Merlot cultivar. No variation was found within the Chilean Merlot clone using either ISSR or RAPD analyses.  These results indicate that French and Chilean vines grown for Merlot production represent different genotypes.”

”It is therefore clear that the Merlot clone propagated in recent years in Bordeaux, France, has a different genetic structure to the original Merlot kept phylloxera-free in the Chilean vineyards.  The intense management applied to French vineyards after the Phylloxera outbreak could have facilitated the selection of naturally occurring mutations in the original stock and hence provides one plausible reason for the clonal difference observed.  It is the case that Chile is unique in the world as being the only country kept free of this pathogen and therefore, unlike in France, the cultivar has not had such management pressure applied to it, in terms of disease pressure or disease prevention.”

Referens:  Herrera et. Al., ”Characterisation of genetic variation between Vitis vinifera cultivars from central Chile using RAPD and Inter Simple Sequence Repeat markers”, Euphytica 124: 139–145, 2002.

2 kommentarer

Under Druvor, Naturvetenskap