Etikettarkiv: korkdefekt

Expancel i agglomererade korkar.

FDA har i dagarna godkänt Akzo Nobels mikrosfärer Expancel för användning i kork i kontakt med vin.  Expancel* används för att ge styrka och stadga åt dom agglomererade korkarna som används som ett alternativ till traditionella naturkorkar.
 
* Expancel är små plastkulor, ”mikrosfärer”, som expanderar kraftigt (30-50 gånger) vid upphettning.
 
We know that one of the major issues winemakers are encountering is cork taint.  This can be reduced or eliminated by cleaning the cork at granule size. By using Expancel Microspheres, regular, consistent and clean cork closures can be achieved.  In turn, better corks ensure that wines are enjoyed as intended.  The winemakers benefit from totally purified corks that make it possible to keep wine in a bottle for decades with consistent quality, which gives them a strong competitive advantage.
[4-Traders – AKZO NOBEL : Expancel approved as constituent in wine corks by US FDA.]
[Akzo Nobel – Expancel approved as constituent in wine corks by US FDA.]

 
Grattis Akzo!
 
Se även:
www.akzonobel.com/expancel
wikipedia – Expandable microsphere.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Flaskförslutning

Vindefekter – Geosmin.

Geosmin (trans-1,10-dimetyl-trans-decalol) är en välkänd förorenare av livsmedel (och även vatten) och då förstås! även av vin.  Geosmin är med som en av många kemiska föreningar bakom våran hatade korkdefekt men är även en defekt helt på egen hand.  Geosmin ger en odör åt det jordiga, mögliga och skitiga hållet, och kan förväxlas med just korkdefekt, även om korkarna varit helt oskyldiga.  Geosmin kommer av grekiskans geo och osem, som betyder ungefär ”jord” och ”lukt”, d.v.s. ”jordlukt”.

geosmin

Biologiskt så vet man att det främst är s.k. aktinobakterier (omfattande Streptomyces släktet) och mögelsvampar, speciellt penicilliumsläktet, som producerar/tillverkar Geosmin.  Men när det gäller druvor även Botrytis cinerea, dvs gråröta och ädelröta.  Kontamineringen kommer från användande av rötskadade druvor, dvs från vingården och/eller brister i mottagningskontrollen i vinanläggningen.  Inte konstigt att man ofta hittar höga halter i ädelrötade viner, däribland i Sauternes.  Man hittar generellt inte Geosmin i viner där druvorna varit ”friska”.
 
Detektionsgränsen för Geosmin i vin ligger mellan 50 och 80 ng/l och halter i klart förorenade viner ligger mellan 200-400 ng/l.

Hur vanligt är det då? 

  • Nja, kanske inte så lätt att svara på men vid 25:e Colloque Viticole et OEnologique Régional’s provning av Loire viner (6 september 2013) så kom man fram till att 50% av de defekta vinerna var oxiderade, 13% reducerade, 12% korksdefekta medan 8% istället uppvisade trolig mikrobiell skada (doftande ruttet, mögel), dvs kanske just Geosmin?
    [mon-viti.com – Les prodecteures de Touraine scrudent leurs vins.]
  • Enligt den statistik som International Wine Challenge (IWC) samlar så är de vanligaste defekterna:  26% korkdefekt, 26.6% reduktion (doft av ”sulfider”), 25.2% oxidation, 13.3% ”brett”, 4.4% ”röta” (”Geosmin” kanske?),…
    [www.timatkin.com – Creating a stink about screwcaps.]
  • Dessutom så kan ju nästintill hela årgångar i ett större område eller ett ursprungsområde drabbas.  2002 var exempelvis Beaujolais utsatt.  ”Geosmin has been known about for decades, but was not common knowledge amongst winemakers when it seriously infested Beaujolais in the 2000 and 2002 vintages.”,  ”Like brettanomyces, which also gives a musty odour, it was often put down to ‘terroir’.”  Dessutom så verkar 2011 vara ett problemår, åtminstone i delar av Loire och Bourgogne.
    [www.decanter.com – Bordeaux boffin solves geosmin conundrum.]
  • Enligt IWC – International Wine Challenge så är runt 4.2% av de defekta vinerna (motsvarande ungefär 0.3% av alla viner) beroende på röta och föroreningar av Geosmin och liknande kemiska föreningar.  (Att jämföra med: korkdefekt 1.8% av alla viner, reduktion 1.8%, oxidation 1.7% och brett 0.9%)

Doft av mögel, jord, jordkällare beror inte per automatik på korkdefekt!

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Defekter

TCA – ytterligare en pusselbit…

– – kanske gammal ”skåpmat” – –

Att korkdefekt, dvs kontaminering av ett antal kemiska substanser med trikloranisol i ”huvudrollen”, på nivåer under detektionsgränsen hämmar andra aromer och dämpar vinets övriga karaktäristik har man hört förrut.  Nu – egentligen redan 2013 – så har japanska forskare vid universitetet i Osaka lyckats förklara mekanismen bakom dämpningen men också hur aromen/doften i sig själv troligtvis uppkommer…

head_picture

Kokdefekt, dvs doften av fuktig källare, mögel och lite klor, eller vad man själv associerar till, är något som varje vinkännare lär sig att känna igen.  Det som forskare nu har kommit fram till är att trikloranisol blockerar kanaler i luktreceptorcellerna med följd av att signalerna till luktloben och hjärnan minskar, och därmed också de totala doftintrycken.  Upplevelsen av själva aromen korkdefekt verkar t.o.m. vara ett resultat av denna minskning av de totala intrycken i såpass hög utsträckning att karaktären av korkdefekt uppstår.  En karaktär som mer är ett ”hjärnspöke”, dvs skapas i våran egen hjärna som en respons på blockeringen, än vad det är en riktig doft.  Detta eller att responsen förändrar övriga doftintryck och på så sätt skapar karaktäristiken.  Trikloranisol verkar nämnligen inte på egen hand påverka (”trigga”) enskilda receptorer i luktcellerna vilket normalt är en förutsättning för att generera en egen och unik arom/doft.
 
[Hiroko Takeuchia et.al., ”2,4,6-Trichloroanisole is a potent suppressor of olfactory signal transduction”, PNAS, October 1, 2013, vol. 110, no. 40, 16235–16240]

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Artikelkommentar, Defekter, Luktsinnet, Naturvetenskap