Tag Archives: riesling

På tal om Riesling…

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är tysklandsdruvan som spritt sig över världen och som räknas som en av dom allra förnämsta bland världens gröna druvsorter.  Jancis Robinson skriver bl.a. ”‘Reece-ling’ must be the world’s most misunderstood, and mispronounced, grape variety” och ”Riesling is a star and, as you may discern, one of my great wine heroes”.  Druvan kommer i många skepnader från knastertorra viner från delar av Tyskland, Alsace och Australien till honungssöta trockenbeerenauslese från Tyskland och Österrike.  Dessutom så är den en druva vars viner inte bara kan lagras utan – faktiskt! – nästintill kräver lagring.
 
NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  Riesling Weiss, Weisser Riesling, White Riesling, Rhineriesling, Riesling Renano, för att bara nämna dom vanligaste.  Det lär finnas uppemot 120 synonymer.

En lurighet är att många andra druvsorter (eller dess synonymer) har ”rieslingliknande” namn.  Riesling Italico, Welschriesling, Schwarzriesling, Laski Rizling, Frankenriesling, m.fl. är alla exempel på andra druvsorter som inte skall förväxlas med den ”riktiga” Rieslingen.  Men visst, det är lätt att säga…
 
URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är en av våra riktigt gamla trotjänare och har kultiverats minst sedan medeltiden.  Druvan härstammar troligtvis från tyskland och då från odlingar kring Rhen och dess bifloder.  1998 avslöjades med hjälp av DNA analys att Rieslings ena föräldern är Gouais Blanc vilket innebär att den är halvsyskon med druvor såsom Chardonnay, Gamay och Aligoté för att bara nämna några.  Den andra föräldern är okänd men man har konstaterat ett nära släktskap med både Vitis Sylvestris och Savagnin/Traminer.  Savagnin/Traminer som är känd som en av dom druvsorterna som romarna ”distribuerade” runt om i Europa. [Ref. 1]
 
Första referenserna på druvsorerna är från år 1349 för Traminer/Savagnin (von Megenberg, ”Buch der Natur”) och 1435 för Riesling.  Rieslingdokumentationen är från en inventering gällande en egendom nära Hocheim i Rheingau och druvan omnäms då som ”Riesslingen”.  Första exemplet med dagens stavning härrör från 1552 och rör då odlingar i Moseldalen. [Ref. 1]

Alltså:
Vitis Sylvestris x Gouais Blanc = Riesling
alt.
(Vitis Sylvestris x Savagnin) x Gouais Blanc = Riesling
 
UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är världens 18’de mest odlade druvsort (den 7’de mest odlade gröna).  Tyskland – föga förvånande – ståtar med uppemot hälften av världens odlingar, och det är även härifrån som många av världens stora viner på druvan kommer ifrån, följt av Frankrike (Alsace) och Autralien. [Ref. 2]  Inte för att man inte kan göra bra viner på Riesling i USA, men det är inte viner som hittar hit.  Har satt ”öststaterna” lite på undantag (inom parentes) då dom inte riktigt räknas.  Enstaka viner – ja visst! -, men generellt så kommer det inte ut någonting härifrån som håller ”måttet”…

Riesling per uppodlad areal i världen 2010. [Ref. 2]
Land: Areal [ha] [%]
Tyskland 22 520 45,0
USA 4 852 9,7
Australien 4 114 8,2
Frankrike 3 490 7,0
 (Ukraina 2 702 5,4)
Österrike 1 852 3,7
 (Moldavien 1 343 2,7)
 (Tjeckoslovakien 1 181 2,4)
Nya Zeeland 979 2,0
 (Ryssland 882 1,8)
Kanada 871 1,7
 (Kroatien 676 1,4)
Totalt: 50 060

 
KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Rieslingviner karaktäriseras av hög syra, citrusfrukt (limé, mandarin, m.fl.), ”äpplighet”, honung, fläder och (inte minst) petroleumkaraktär (se mitt inlägg om ”…diesling…”).  ”Tropiskt” man brukar kunna känna är persika och melon.  Vinerna är generellt varken fatade/ekade, eller för den delen malolaktiskt jästa.  Vinerna är därför ALDRIG smöriga.  Fatade och fatade förresten, ofta (åtminstone i Europa) används faktiskt stora gamla fat men där vinsyrasaltutfällningar gör faten täta och ”inerta”. 

tdn”Aromkemiskt” innehåll då?  Riesling är lite av en måttlighetsdruva, monoterpener, norisoprenoider, tioler utgör tillsammans paletten, men måttligt…  En tiondel av monoterpenerna hos ett muscatvin, och när det gäller norisoprenoider och tioler (merkaptaner) så är druvan ytterst måttlig i jämförelse med druvor såsom Gewurztraminer respektive Sauvignon Blanc. [Ref. 3,4]  Men för en enskild substans, norisoprenoiden 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen (TDN), så är man ”världsmästare”.  TDN ger på egen hand Rieslings typiska petroleumkaraktär och återfinns i ”detektionsbara” mängder i var och varannat vin. [Ref. 5,6,7]  När det gäller honungston och även blommighet så är även 2-fenyletanol, fenylättiksyra och fenyletylacetat, viktiga.
 
När det gäller terpener (som många menar utgör grunden i Rieslings aromprofil) så är linalool, alfa-terpineol, citronellol, geraniol, nerol och hotrienol viktiga för aromnoterna mot blommighet, grape, apelsin, mandarin och (inte minst) lime.  Tom Stevenson skriver bl.a. på sin hemsida ”The twin pillars of Riesling’s varietal aroma are terpenes (for young and bottle-mature aromas) and trimetyl-dihydro-naftalen or TDN (for bottle-mature aromas only).”.
 
terpener
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Riesling är;  Chenin Blanc (främst), men även Sémillon, Chadonnay och undantagsvis Sauvgnon Blanc.  Chenin Blanc och Sémillon då både dessa kan ha lite av Rieslings petroleumkaraktär, Chenin Blanc dessutom både honungston och ”äpplighet”.  Om petroleumkaraktären saknas så kan Riesling även vara svår att skilja från oekade viner gjorda på Chardonnay (exempelvis Chablis) och om vinerna drar åt fläder även från Sauvignon Blanc.
 
Se även:
vininfo.wordpress.com – …diesling…

Referenser:
1. J Robinson, et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Caroline Gilby MW, ”Flavour Profile in Riesling around the World”, 18/04/2004.
4. Vilanova, et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S. Afr. J. Enol. Vitic., 2013, Vol34, No2, 212-222.
5. Simpson and Miller, ”Aroma composition of aged Riesling wine”, Vitis, 1983, 22.
6. Sacks, Gates, et al., ”Sensory Threshold of 1,1,6-Trimethyl- 1,2-dihydronaphthalene (TDN) and Concentrations in Young Riesling and Non-Riesling Wines”, J. Agric. Food Chem., 2012, 60 (12).
7. Black, Cory, et al., ”Aged Riesling and the development of TDN”, Wine & Viticulture Journal, September/October 2012.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik

Petroleumarom i vin – ”diesling”…

Efter diskussion på utmärkta forumet finewines.se.

imagePetroleum- och fotogenliknade aromer är vanligt förekommande i vin men kanske mest utmärkande, och inte minst karaktäriserande, för viner gjorda på den tyska gröna druvan Riesling.  Trots att man idag vet bättre, så är det fortfarande vanligt att man direkt härleder karaktären till jordmån och skiffer.

Ofta kan man se antydningar såsom:
Nutidens stora druva i Moseldalen är Riesling, som på de soldränkta skiffersluttningarna kan ge ytterst njutbara viner, ofta med en ton av flinta eller petroleum från den mineralrika jorden
– DN, ”Druvan firas på romarvis”, 2009-10-28.

Trimethyldihydronaphtalene
1,1,6-trimethyl-1,2-dihydronaftalen

Petroleumkaraktären kommer från den kemiska substansen 1,1,6-trimethyl-1,2-dihydronaftalen (förkortas TDN) som identifierades i vin på 1970-talet [ref.1].  Den har ingenting med jordmånen att göra utan tillhör gruppen norisoprenoider som i sin tur är nedbrytingsprodukter av karotenoider (där bl.a. beta-karoten ingår).  Ju mer karotenoider i druvan och juicen desto mer TDN i dom färdiga vinerna.  Dessutom så fortsätter bildandet av TDN under lagring. [ref.2,4]

Känsligheten (detektionsgränsen i vin) för att känna substansen är så låg som ner mot 2 ug/L, något som uppnås i var och varenda vin gjort på just den gröna druvan Riesling.  Enligt sensoriska försök så borde runt 50% av befolkningen känna TDN i majoriteten av viner gjorda på druvan även om alla kanske inte just känner den som karaktären petroleum. [ref.3]

Vad är det då som påverkar halten och då bildandet av TDN:
Solexponering är utan tvekan den viktigaste faktorn och också den mest studerade där mer solexponering ger både mer karotenoider och i slutändan mer norisoprenoider och specifikt TDN i dom färdiga vinerna.  Andra faktorer som man vet påverkar halterna (och bildandet) är:  lagring där även temperaturen påverkar såtillvida att högre temperaturer ger högre halter.;  oxidering ökar halterna även om man har visat att det motsatta gäller för starkviner.;  vattenstress påverkar indirekt genom att brist på vatten leder till mindre lövverksbildning och därmed till mer solexponering.;  vinets syrlighet där viner med lägre pH, alltså högre syra, tenderar att bilda mer TDN.;  även förslutningen spelar roll då man har visat att tradionella korkar absorberar TDN medan skruvkapsyler inte gör det.  Olika jästkulturer verkar inte nämnvärt påverka TDN halterna. [ref.4]

Ref.1. Bertuccioli and Viani, J. Agric. Food Chem., 1976, 27, ”Red wine aroma: Identification of headspace constituents

Ref.2. Simpson and Miller, Vitis, 1983, 22, ”Aroma composition of aged Riesling wine

Ref.3. Sacks, Gates, et al., J. Agric. Food Chem., 2012, 60 (12), ”Sensory Threshold of 1,1,6-Trimethyl-1,2-dihydronaphthalene (TDN) and Concentrations in Young Riesling and Non-Riesling Wines”]

Ref.4. Black, Cory, et al., Wine & Viticulture Journal, September/October 2012, ”Aged Riesling and the development of TDN”]

Se även mitt tidigare inlägg:
No M word is allowed today.

Se även:
Öhman (ohmansmatovin.com) – Det finns ingen ”mineralitet” i vin

6 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Lagring, Naturvetenskap