Tag Archives: utbredning

På tal om Cabernet Franc

Cabernet Franc är en viktig blå fransk druvsort tillhörande cabernetfamiljen.  Druvan är nära besläktad med Cabernet Sauvignon, Merlot och Carménère, både genetiskt och inte minst smakmässigt (se mer under karaktäristik nedan).  Cabernet Franc är vanlig i mindre mängd som blandningskomponent tillsammans med övriga bordeauxdruvor världen över och då inte minst i Bordeaux (Frankrike).  Ensam på täppan, dvs som druvrena viner, så är den vanlig i Loire (Frankrike), exempelvis i vinerna från Chinon och Bourgueil, men man hittar enstaka exemplar även ifrån Italien, Sydafrika och Sydamerika.
 
Druvan är en av mina blå favoriter tillsammans med Mourvédre.  Helt olika druvor, den ena – Cabernet Franc – lite av en svalklimatsdruva, den andra – Mourvédre – precis tvärtom, den ena ger viner med moderat alkoholhalt, den andra alkoholstarka, den ena ljusare frukt den andra mörkare, men med likheten att båda har kapacitet, med frukt och tanniner, att vara rejält lagringsdugliga.  Något som Couly-Dutheil visat genom att senaste åren haft viner i systembolagets beställningssortiment från såväl 70-, 80- och 90-talet.  Båda druvorna, och dess viner, har också det gemensamt att dom är i det närmaste bortglömda av vårat monopol.  Tur för mig att återkommande frankrikeresor gör att jag har en rejäl uppsättning och har haft möjligheten att dela med mig i form av vinprovningar genom åren.
 
Roligaste vinerna, men kanske inte dom bästa, och som väntar i vinkylarna är två flaskor Domaine Charles Joguet Les Varennes du Grand Clos 2004, den ena ympad och den andra ”Cabernet Franc de Pied” oympad.  Charles Joguet planterade 1982-83, efter tillstånd från myndigheterna, en del av vingården med oympade stockar som gav vin t.o.m. årgången 2006.  2008 togs stockarna som var angripna av vinlusen phylloxeran bort.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  (Frankrike) Bidure, Bouchet, Breton, Vidure;  för att bara nämna några.


URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc tros ha spanskt eller mer specifikt baskiskt ursprung.  Man har nämligen visat att druvan har nära släktskap (troligtvis avkomma) till de obskyra druvsorterna Morenoa och Hondarribi Beltza som båda är just baskiska. [ref.1].  Hondarribi Beltza ingår i viner från spanska/baskiska ursprungsområdet Txakoli de Bizkaia. 
 
I Sydvästra Frankrike har Cabernet Franc troligen sedan etablerat sig på 1600-talet när kardinal Richelieu transporteras sticklingar till Loiredalen.  De planterades vid klostret Bourgueil där en abbot nämnd Breton (numera synonym för druvan) tog sig an plantorna.  Under 1700-talet så hade Cabernet Franc spridit sig till till Bordeaux och distrikt såsom St-Emilion, Pomerol och Fronsac.  Bourgueil gör för övrigt fortfarande druvrena viner på druvan.
 
Det har ända sedan Cabernet Sauvignon blev populär på 1700-1800-talen funnits teorier om ett nära släktskap då druvorna, och dess viner, uppvisar stora likheter.  Redan 1997 så visade man slutligen med DNA-teknik att Cabernet Franc tillsammans med Sauvignon Blanc är föräldrar till just Cabernet Sauvignon [ref.2]  Sedan dess har man visat att Cabernet Franc är förälder även till Merlot och Carmenere. [ref.1]  Med andra ord så är Cabernet Franc en än viktigare bordeauxdruva än vad dess förekomst visar.


UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc är världens 17’de mest odlade druvsort (den 11’de mest odlade blå druvsorten) med 53 599 ha motsvarande 1.16% av världsarealen.  Frankrike står 2/3 av världens odlingar, följt av Italien med 1/10-del, vilket inte är speciellt förvånande om man tittar på druvans historik och exempelvis på utbudet på Systembolaget av åtminstone blandviner.  Vidare är Cabernet Franc Frankrikes 8’de mest odlade druvsort med runt 4,4% av arealen.  [ref.3]
 
I Frankrike odlas det mesta av druvan i Loiredalen (15 102 ha, 44%), följt av Bordeaux (10 546 ha, 31%) och Languedoc-Roussillon (3 479 ha, 10%).  Detta dock för år 2013/14 då totala arealen Cabernet Franc var 34 099 ha.  [ref.4]
 
I Bordeaux där druvan, förutom några undantag, exempelvis Château Cheval-Blanc i St Émilion, först spelar andra eller tredje fiolen i blandviner efter Cabernet Sauvignon och Merlot, så är Cabernet Franc (10 546 ha, 9%) den tredje mest odlade druvorten efter Merlot (69 611 ha, 58%) och Cabernet Sauvignon (23 962 ha, 20%).  [ref.4]
 
I Loire däremot så är Cabernet Franc (15 102 ha, 26%) den mest odlade druvsorten före Melon de Bourgonge (10 344 ha, 18%) och Chenin Blanc (8 752 ha, 15%).  Först på fjärde plats kommer Systembolagets ”favorit” Sauvignon Blanc (7 502 ha, 13%).  Det är ju också här man hittar de druvrena vinerna i ursprungsbeteckningar såsom Chinon, Bourgueil och i Saumur-Champigny.  [ref.4]

Cabernet Franc per uppodlad areal i världen 2010. [ref.3]
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 36 948 68,9
Italien 6 314 11,7
USA 2 215 4,1
Ungern 1 352 2,5
Chile 1 321 2,5
Sydafrika 934 1,7
Spanien 849 1,6
Övrigt 666 1,2
Totalt: 53 599


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc delar mycket av sin arom- och smakprofil med Cabernet Sauvignon.  Röda och mörka bär, åt hallon, svarta vinbär och svarta vinbärsblad, paprika, cederträ och gräs.  Enklare viner är lättare och drar mer åt hallon medan tyngre viner är strävare och går mer mot svarta vinbärsblad.  Blåbär, eller kanske snarare blåbärsris, är något jag tycker jag hittar alltföroftast.
 
Paprikatonen är, tillsammans med svartavinbär, lite av ett kännetecken för viner i cabernetfamiljen och Cabernet Franc delar denna med sina ”barn” Cabernet Sauvignon och Merlot.  Man brukar säga att karaktären framträder främst vid låg mognadsgrad och då vid odling i kallare områden.  Paprikatonen kan härledas till den enskilda substansen Metoxyisobutylpyrazin (MIPD). [ref.5-9]
 
Svarta vinbär då?  Här kommer en annan kul substans in, Merkaptometylpentanon (MMP), som återfinns i många druvsorter men främst i Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Sauvignon Blanc.  Merkaptometylpenanon har en vegetativ och örtig ton mot ginst, svarta vinbär/svarta vinbärsblad och i högre halter t.o.m. mot kattkiss. [ref.5,10-11]  Det finns förstås fler substanser som bidrar till bärigheten men just Merkaptometylpentanon brukar lyftas fram.
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Cabernet Franc är förstås övriga druvor i cabernetfamiljen men då främst Cabernet Sauvignon.  Skulle nog vilja påstå att druvorna är mer eller mindre omöjliga att särskilja.  Provar man exempelvis producenter från Nya Världen som har druvrena viner på bägge druvsorterna så blir det svårt…
 
Ett förväxlingsexempel.  När Château Petit Village i Pomerol hyfsatt nyligen gjorde en översyn av sina vinplotter så upptäckte man att en plott Cabernet Sauvignon som överlevt vårfrosten 1956, i själva verket var Cabernet Franc.  I mer än 50 år så har man alltså gjort vin på ”fel” druvsort.  Upptäckten har lett till att vingården nu – från och med årgång 2010 – anger att man har mindre än 7% Cabernet Sauvignon mot förrut 17%.
[Lewin on Wine – When did you last confuse Cabernet Sauvignon with Cabernet Franc?]

 
Tyvärr så är utbudet på statliga monopolet under all kritik.  Största Systembolaget Nordstan i Göteborg har en enda druvren fransk Cabernet Franc i sitt sortiment, Charles Joguet Chinon Les Petites Roches 2014 (Nr 95005).  Katastrof!   Man måste m.a.o. leta i beställningssortimentet som också det är ytterst knapert.  Men varför inte exempelvis testa en fransos, såsom hovnarren Domaine de Rocheville Le Fou du Roi 2011 (Nr 99043) självständigt, eller mot sydafrikanen Raats Family Cabernet Franc 2013 (Nr 95312). Tyvärr så är båda vinerna slutlevererade men finns i skrivandets stund kvar några butiker.  Bara att beställa via sitt ”vanliga” Systembolag.
 
Referenser:
1. Boursiquot et al., ”Parentage of Merlot and related winegrape cultivars of southwestern France: discovery of the missing link”, Australian Journal of Grape and Wine Research, 15, 2:144-55, 2009.
2. Bowers J.E. and Meredith C.P., ”The parentage of a classic wine grape, cabernet sauvignon”, Nature Genetics, 16: 84-87, 1997.
3. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
4. FranceAgriMer, ”Données et bilans, Les chiffres de la filière viti-vinicole 2003/2013”, novembre 2014.
5. Pavla Polásková et.al., ”Wine flavor: chemistry in a glass”, Chem. Soc. Rev., 2008, 37, 2478-2489.
6. Alfredo Koch et al, ”2-Methoxy-3-isobutylpyrazine in grape berries and its dependence on genotype”, Phytochemistry, 71 (2010), 2190–2198.
7. Dominique Roujou de Boube et al, ”Organoleptic Impact of 2-Methoxy-3-isobutylpyrazine on Red Bordeaux and Loire Wines. Effect of Environmental Conditions on Concentrations in Grapes during Ripening”, J. Agric. Food Chem., 2000, 48 (10), 4830-4834.
8. Bayonove C., Cordonnier R. A., Dubois P., ”Etude d’une fraction caracte´ristique de l’aroˆme du raisin de la varie´te´ Cabernet-sauvignon; mise en e´vidence de la 2-me´thoxy-3-isobutylpyrazine”, C. R. Acad. Sci., Ser. D (Paris) 281, 75-78, 1975.
9. Allen M. S., Lacey M.J., ”Methoxypyrazine grape flavour: influence of climate, cultivar and viticulture”, Vitic. Enol. Sci., 48, 211-213, 1993.
10. Frank Benkwitz et al., ”Identifying the Chemical Composition Related to the Distinct Flavor Characteristics of New Zealand Sauvignon blanc Wines”, Am. J. Enol. Vitic, October 2011.
11. Peggy Rigou et al., ”Influence of volatile thiols in the development of blackcurrant aroma in red wine”, Food Chemistry, Volume 142, 1 January 2014, Pages 242-248.
 
Se även:
vininfo – Cabernet familjens arom- och smakkaraktäristik.
vininfo – På tal om Chenin Blanc…
vininfo – På tal om Mourvédre…
vininfo – På tal om Sauvignon Blanc…
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…
vininfo – De mest odlade druvsorterna 2010.
 
Textmaterialet ovan har delvis utgjort underlag till svenska Wikipedias artikel om Cabernet Franc.  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 9 augusti 2012. 
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Druvor, Statistik

På tal om Chenin Blanc…

coulee-de-serrant

Chenin Blanc är en grön druvsort som – i sämsta fall – ger syrarika ”kartiga” viner men som – i bästa fall – ger viner som bokstavligen kan få nackhåret att resa sig…  Viner som är syrliga, feta och som har en omisskännlig karaktäristik av kvitten, honung, bivax och våt ylle, bara för att nämna något…

”…the flavours seem to shimmer, like light on taffeta, offering layer after layer of honey, lemon, herbs, yoast, menthol, and more.  The wine seems to become drier over time, is constantly appetizing.  You feel you never get to the bottom of it.  Simultaneously taut and luscious, austere and voluptuous, it teases you.  It gives you the impression of being sweet and then persuades you that it is utterly dry.” – Jacqueline Friedrich, Wine and Food Guide to the Loire.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGVINODLINGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]
 
Synonymer:  Pineau, Pineau de la Loire, Pineau d’Anjou, Plant d’Anjou, Gros Chenin, Gros Pineau (Frankrike, Loire), Steen (Sydafrika), Agudelo (Spanien), …

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGVINODLINGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Chenin Blanc härstammar högst troligen från Loiredalen och man har med modern DNA teknik konstaterat att den är syskon med Sauvignon blanc och avkomma till Savagnin/Traminer med andra ”föräldern” okänd.  Detta gör att Chenin Blanc faktiskt är ”farbror”/”faster” till självaste Cabernet Sauvignon. [ref.1]

Första omnämningen, eller kanske snarare ”spåret” av druvan, är från år 845 och då från ett kloster (Glanfeuil) i just Anjou och Loiredalen.  Man vet att druvan som Plant d’anjou 1496 planterades i närheten av Chenonceaux av Thomas Bohier, och att den därifrån letade sig till klostret Mont-Chenin (Corméry, Touraine) vilket tros ha gett druvan dess nuvarande namn, Chenin Blanc.[ref.2,3]  Första gången som druvans nämns med rätt namn är 1534 i Rabelais Gargantua (”La vie très horrifique du grand Gargantua, père de Pantagruel”) som är en extravagant berättelse om jätten Gargantua som bl.a. festar på människor.[ref.3]

Till Sydafrika kom den troligtvis redan med dom första bosättarna. Man vet att det skickades vinplantor till Jan van Riebeeck (Sydafrikas första kommendant) 1655 och en av dessa kan mycket väl ha varit Chenin blanc.[ref.2]

Alltså:
Savagnin x ”okänd” = Chenin Blanc

VINODLING.
[ NAMNURSPRUNGVINODLINGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]
 
Chenin Blanc är en druvsort som har kraftfull tillväxt och kräver omsorg för att hållas i schack, dvs hålla nere bladverk, skördeuttag, och för att – i slutändan – kunna ge minst hyggliga viner.  Det går nämligen att producera surt vatten om man inte håller efter tillväxten. 
 
Rankorna blommar tidigt, vilket ger frostkänslighet, och mognar sent, åtminstone på svalare breddgrader såsom i Loire, där det faktiskt t.o.m. är på marginalen att druvorna mognar.  Vidare så är druvan känslig för botrytis cinera (dvs mögelsvampen som både kan ge problem i form av gråröta eller ”ädelrötalycka”), mjöldagg och andra sjukdomar.  Chenin Blanc gillar inte kalk då druvan är känslig för ämnesomsättningssjukdomen Chlorosis (kalkrika jordmåner, ofta brist på järn som krävs för tillverkning av klorofyll).

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGVINODLINGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Chenin Blanc är världens 11´de mest odlade gröna druvsort (35 164 ha) även om druvan är dåligt spridd.  Mest odlad är den i Sydafrika (18 514 ha) följt Frankrike (9 828 ha) som tillsammans står för 80% av arealen, såväl som dom bästa vinerna, därutöver återfinns druvan främst i USA, Argentina och Australien.[ref.4]
 
I Frankrike återfinns Chenin Blanc främst i Loiredalen och då i Anjou och Touraine, d.v.s. i mellersta Loire, med kända ursprungsbeteckningar såsom Savennieres, Coteaux du Layon, Bonnezeaux, Quarts de Chaume, Vouvray, m.fl.  Alla typer av viner görs, torra, halvtorra, söta, ädelrötade såväl som stilla och mousserande.  Generellt är vinerna oekade, dvs viner som inte har någon påtaglig aromatisk karaktär av ekfatslagring, men undantag finns.
 
I Sydafrika så återfinns Chenin Blanc i alla kända vinregioner och distrikt, och vinerna görs såväl oekade som ekade. Chenin Blanc är Sydafrikas mest odlade druvsort följt av Cabernet Sauvignon.
 
Att det just bara är i Loire och Sydafrika som man generellt producerar bra viner på Chenin Blanc beror just på att druvan kräver hängivenhet och omsorg för att ens kunna ge hyggliga viner, och faktiskt! t.o.m. kärlek för att göra stora viner.  Det Loiredalen och Sydafrika har gemensamt är att det är bara här där druvan spelar i ”anfallet”, där den är arbetshästen som hushållen är beroende av.  I USA, Argentina, Australien så är druvan en udda företeelse och det finns nästintill inga producenter där druvan reagerar, där den är tillräckligt viktig för att få det nödvändiga ”fjäsket”…
 
”Chenin Blanc has very few proponents in the US and is widely regarded as a blending variety valued only for its acidity.” – J Robinson, Wine Grapes A complete guide to…
 
”Before I came to the Loire I thought I simply didn’t like Chenin.  Jug Chenins from California – where the grape was pushed to yield 120 hectoliters per hectare – were flabby…  After tasting my way through Vouvray, the Layon, Aubance and Savennières, however, I’ve got a cellar full of Loire Chenin.  It has become my desert island White.” – J Friedrich, Wine and Food Guide to the Loire.

Chenin Blanc per uppodlad areal i världen 2010. [Ref.4]
Land: Areal [ha] [%]
Sydafrika 18 515 52,7
Frankrike 9 828 27,9
USA 3 221 9,2
Argentina 2 462 7,0
Australien 541 1,5
Mexico 275 0,8
Spanien 100 0,3
Chile 57 0,2
Nya Zeeland 50 0,1
Italien 45 0,1
Totalt: 35 164


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGVINODLINGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Chenin blanc är en syrarik druvsort vilket också är det som gör att den passar utmärkt att använda till både söta och mousserande viner.  Chenin blanc är dessutom rikt på glycerin vilket gör att vinerna får en fet/oljig munskänsla.  I arom- och smak hittar man gula plommon, äpple, päron, kvitten, honung, bivax, ingefära, våt ylle, brioche, och om vinerna vuxit varmt mer tropisk frukt.  Andra smakord som ofta förekommer är tropisk frukt (persika, mango, melon), citrus (skal, marmelad), blommor (kaprifol, apelsinblommor), marsipan, och nötter.
 
Referenser:
1. Myles et al., Genetic structure and domestication history of the grape, PNAS, March 1 2011, vol. 108, no. 9, 3530–3535.
2. Oz Clarke et al., Grapes & Wines: A comprehensive guide to varieties and flavours.
3. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
4. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.

Se även:
vininfo – Cabernet familjens arom- och smakkaraktäristik.
vininfo – På tal om Mourvédre…
vininfo – På tal om Sauvignon Blanc…
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…
vininfo – De mest odlade druvsorterna 2010.

Textmaterialet ovan har utgjort underlaget till svenska Wikipedias artikel om Chenin Blanc.  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 1 februari 2016. 

Redigerades 2016-07-05, Lars Jonsson.

3 kommentarer

Filed under Allmänt, Druvor, Statistik

På tal om Mourvèdre

tempier
 
Världens 14’de mest odlade druvsort Mourvèdre (eg. Monastrell som druvan heter i ursprungslandet Spanien) är en fantastisk blå druvsort…  Den är väldigt begränsad i sin utbredning (hela 97% av odlingarna finns i Spanien och Frankrike) samtidigt som den ändå ståtar som viktig blandningskomponent i viner såsom Châteauneuf-du-Pape och Bandol.  Nedanstående utläggning hoppas jag svarar såväl på varför druvan är så begränsad i sitt ursprung som varför den gör unika och ofta t.o.m. enastående viner.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  Mourvèdre, Balzac  (Frankrike), Monastrell  (Spanien), Mourvèdre, Mataro  (USA, Australien), …
 
En rolig synonym som förekommer i Frankrike är ”Estrangle-chien” som betyder ungefär hundstryparen refererande till dess tendens att ge tanninrika viner.
 
Det finns ytterligare en mängd synonymer, men dessa är inget man lär stöta på annat än just lokalt.  Mourvèdre/Monastrell skall dock inte förväxlas med halvsyskonet Graciano som förvillande kallas för Morastell i Languedoc eller – än mer förvillande – för Monastrell med tillägsnamn i delar av Spanien.

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]
 
Mourvedre är gammal (troligtvis uråldrig) druvsort av spanskt ursprung.  Spanskt och spanskt förresten?  Man spekulerar i att druvsorten introducerats i spanska katalonien av fenicierna redan runt 500 före kristus.  Franska namnet Mourvèdre tros komma från staden Sagunto (f.d. Murviedro, Mourvèdre på Katalanska) i Valencia.  Det spanska namnet Monastrell lär istället komma från från latinska monasteriellu som betyder kloster.  Första omnämningen är från sena 1300-talet från just Spanien och Katalonien (Francesc Eiximens, Terc de Crestia, 1384).  Man tror att druvan var etablerad i Roussillon på 1500-talet varifrån den spridit sig vidare till Provence och Rhônedalen.  Den var väletablerad i Frankrike fram till vinlusens härjningar i slutet på 1800-talet då den nästintill blev utrotad.  Den kom till Kalifornien och Australien i mitten av 1800-talet.  [Ref.1]
 
Att Mourvèdre och Monastrell är samma druvsort är bekräftat trots att det ifrågasattes i slutet av 1990-talet efter DNA analyser från US Davis, men det visade sig att man hade ”blandat ihop” prover.  Man har även visat ett nära släkskap med Graciano där man tror att dom båda druvorterna åtminstone är ”halvsyskon”, dvs dom delar minst en ”förälder”.

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Mourvédre (Monastrell) är världens 14’de mest odlade druvsort (den 10’de mest odlade blå druvan efter Cabernet Sauvignon, Merlot, Tempranillo, Syrah, Grenache, Pinot Noir, Mazuelo, Bobal och Sangiovese) med 69 850 ha (1.5%) av världsarealen.  Spanien dominerar stort med över 80% av arealen följt av Frankrike med sina 13%.
 
I Spanien är Monastrell visserligen den 5’e mest oldade druvsorten men den gör ändå inte speciellt mycket väsen ifrån sig.  Främst odlas den i regionerna Valencia och Murcia.  Med få undantag så kommer inga stora viner härifrån. 
 
I Frankrike odlas Mourvèdre främst i Provence (~2 400 ha), Södra Rhône och i Languedoc.  I Södra Rhône ingår den som en viktig blandningskomponent i självaste Châteauneuf-du-Pape, i Provence som huvudkomponent i dom röda vinerna från Bandol och som blandningskomponent i andra viner från regionen.  Vill man utforska Mourvèdre så är det i Bandol man hittar dom bästa vinerna…
 
En av orsakerna till den relativt låga spridningen/utbredningen är druvans höga ”krav” för optimal mognad (en annan orsak dess tendens till att ge reduktiva viner, se mer under karaktäristik nedan).  Mourvèdre är nämnligen en extrem varmklimatsdruva som knoppar och mognar sent, kräver mycket värme och sol, samtidigt som den även är känslig för låga temperaturer (även under vintern).  Detta kombinerat med att den har ett extrem kort ”skördefönster”, varefter syranivåerna snabbt sjunker samtidigt som druvorna skrumpnar resulterande i viner som smakmässigt ”går mot” katrinplommon.  Dessutom så är druvan känslig för torka och behöver ha kontinuerlig tillgång på vatten, företrädesvis genom fuktig jord, detta då den även är känslig mot mjöldagg.  Mistralen och dess upptorkande verkan gör både södra Rhône och delar av Provence till idealiska mesoklimat.

Mourvèdre per uppodlad areal i världen 2010.  [Ref.2]
Land: Areal [ha] [%]
Spanien 58 406 83,6
Frankrike 9 363 13,4
Australien 692 1,0
USA 404 0,6
Sydafrika 403 0,6
Övriga 582 0,8
Totalt: 69 850


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Karaktärstiken då?  Mourvèdre brukar beskrivas som en reduktiv druvsort vilket också är orsaken till att vinerna ofta får en stallig och animalisk karaktär.  För att hålla karaktären i ”schack” så brukar vinerna ofta syresättas mer än brukligt under vintillverkningen.  Dessutom är Mourvèdre rik på antixodanter, inte minst nyttiga reservatrol, vilket gör vinet förhållandevis nyttigt och inte minst lagringsbeständigt.
 
Jancis Robinson skriver exempelvis ”The wine produced by Mourvèdre vines in Bandol’s dry, garrigue-scented vineyards tends to be extremely deep purple in youth, pretty tough and notably potent with a very strong gamey, almost animal scent in youth which wine enthusiasts tend to love or loathe.  This can be exacerbated by Mourvèdre’s tendency to reduction, a propensity to produce the rather off-putting odour of bad eggs if it is not exposed to enough oxygen during winemaking.  This is not a fatal flaw;  it can be remedied by aerating the wine, by copper fining or by simply dropping a copper coin in a glass, but it does mean that Bandol’s winemakers have learnt to take particular pains when vinifying Mourvèdre”.  Självaste Pierre Perrin (Chateau de Beaucastel) ”For winemaking, some varieties are originally very reductive”, ”We have to give oxygen to them, but not as much as they need, to keep a little reduction for bottling”.  [ref.3-4]
 
En bra Mourvèdre (eg snarare en typisk röd Bandol) doftar/smakar:  mörka bär (björnbär, svarta vinbär), örter, kryddor (svartpeppar kanske?), blommor (viol), tobak, animaliska inslag åt kött och stall, läder, mm.  Man ser ofta att man på engelska använder begrepp som ”garrigue” (örtighet åt rosmarin, lavendel, mejram, enbär, etc), ”game” (vilt, köttig) och ”farmyard” (alltså ladugård).  Färgen är ofta mörkt vinröd mot svart.  Unga viner är ofta strama med mycket tanniner.  De bättre vinerna anses behöva 10 års lagring på flaska för att komma till sin rätt, även om de är goda från början.
 
Viner att rekommendera då?  Lite svårt då Bandol lyser med sin frånvaro på vårat ”braiga” statliga monopol.  2262 La Bastide Blanche är den enda rödingen som finns i ordinarie sortimentet och väl värt sina 159 kronor.  Domaines Bunan har flera viner i beställningssortementet och är en bra producent.  2126 Vedré (Jumilla) är en av dom få spanjorerna.  Obs! viner med Mourvèdre som dominerande druvsort. 
 
Referenser:
1. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Jancis Robinson, Mourvèdre.
4. James Goode, Reduced Circumstances, Harpers, 8/4/2004.

Se även:
vininfo – Bandol, Bandol och Bandol.
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…
vininfo – På tal om Sauvignon Blanc…

Textmaterialet ovan har utgjort underlaget till svenska Wikipedias artikel om Monastrell (Mourvèdre).  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 27 januari 2016.

Redigerades 2016-07-05, Lars Jonsson.

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Druvor, Statistik

På tal om Sauvignon Blanc…

sb-aroma

Sauvignon Blanc är en (oftast!) lättegenkännlig grön druvsort med hög syra (i nivå med Riesling) och med en karaktäristisk aromatisk karaktär där vegetativa gröna aromer (nässlor, krusbär, fläder, gräs), svarta vinbärsblad, ”mineral” och t.o.m. kattkiss ”sticker ut” i arom- och smakprofilen.   Ofta, när det gäller framförallt s.k. ”nyavärldenviner”, även ihop med tropisk frukt såsom passions- och grapefrukt.   Lättegenkännlig åtminstone om vinerna är oekade, annars så är det lätt att blanda ihop dem med framförallt ekade Chardonnay’er.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  (Frankrike) Blanc Fumé, Fié/Fiers, Fumé, Sauvignon Fumé;  (Kalifornien) Fumé Blanc;  (USA) Sauvignon Musque;  (Tyskland, Österrike) Muskat-Silvaner;  (Spanien) Sauvignon Blanca;  för att bara nämna några.

Dessutom så finns det flera druvsorter som lätt kan misstas för att vara Sauvignon Blanc, bl.a. Sauvignonasse och Savagnin Blanc.

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc är halvgammal druvsort med Loiredalen som det mest troliga ursprunget.   Första referensen på druvsorten är från 1534 (François Rabelais, ”La vie très horrifique du grand Gargantua père de Pantagruel”) och gäller just odlingar i Loiredalen, medan den första Bordeauxreferensen är från 1710-1720 gällande odlingar i Margaux.   Första referensen från östra Loire, Pouilly-sur-Loire, är från 1783-1784.  [ref.1]
 
Detta – Loireursprunget alltså! – backas upp av DNA forskning där man visat att Sauvignon Blanc är en avkomma till Savagnin och därmed också halvsyskon till flera andra druvsorter såsom Chenin Blanc, Grüner Veltliner, Petit Manseng, Silvaner, m.fl.   Savagnin är en druvsort som man visat troligtvis härrör från nordöstra Frankrike och som aldrig ”nämnts” i västra Frankrike.  [ref.1] 
 
Både historiska referenser och det nära släktskapet med Savagnin och Chenin Blanc gör det alltså troligt att Sauvignon Blanc ”fötts” någonstans mittemellan.  [ref.1]

Alltså:
Savagnin x ”okänd” = Sauvignon Blanc

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc är världens 8’de mest odlade druvsort (den 3’de mest odlade gröna efter Airén och Chardonnay) med 110 138 ha (2,4%) av världsarealen.   Frankrike står för en fjärdel av världens odlingar, följt av Nya Zeeland, vilket inte är speciellt förvånande om man tittar på druvans historik och exempelvis på utbudet på Systembolaget.   ”Öststaterna” har jag satt på lite av undantag (inom parentes) då dom inte riktigt räknas (ursäkta!), då vinerna härifrån generellt inte riktigt håller ”måttet”…

I Frankrike odlas det mesta av druvan i Loiredalen (8 884 ha, 30,0%), följt av Languedoc-Roussillon (8 612 ha, 29,1%) och Bordeaux (7 707 ha, 26,1%).  Detta dock för år 2013/14 då totala arealen Sauvignon Blanc var 29 565 ha.
[Ref.2]  I Nya Zeeland så är Sauvignon Blanc den i särklass mest odlade druvsorten (20 029 ha, 56,4%) med odlingarna koncentrerade kring Sydön och regionen Marlborourgh (17 725 ha). [Ref.3]

Sauvignon Blanc per uppodlad areal i världen 2010. [Ref.4]
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 26 839 24,4
Nya Zeeland 16 205 14,7
Chile 12 159 11,0
Sydafrika 9 551 8,7
 (Modavien 8 151 7,4)
USA 6 584 6,0
Australien 6 467 2,7
 (Rumänien 4 157 3,8)
Spanien 4 011 3,6
Italien 3 744 3,4
 (Ukraina 3 123 2,8)
Argentina 2 296 2,1
Totalt: 110 138


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc viner karaktäriseras av hög syra, vegetativa gröna aromer (nässlor, krusbär, fläder, gräs, mm), tropisk frukt, svarta vinbärsblad, ”mineral” och t.o.m. kattkiss.  ”Tropiskt” man brukar kunna känna är framförallt passions- och grapefrukt.  Sparris (både färsk och konserverad) är också en ofta förekommande karaktär.  Vinerna är beroende på ursprung antingen oekade eller ekade, där ursprungen Loiredalen och Nya Zeeland oftast är oekade medan det i Bordeaux, Italien, USA och Australien förekommer både och. 
 
”Aromkemiskt” innehåll då?   Sauvignon Blanc har en aromkemisk egenhet mot andra druvsorter såtillvida att mycket av vinernas karaktäristik kommer från innehållet av flyktiga svavelföreningar (tioler, merkaptaner).  Detta tillsammans med estrar, följt av metoxypyraziner, terpener och alkoholer.  [ref.5-8]
 
När det gäller svavelföreningarna så sticker framförallt fyra merkaptaner (tioler) ut, nämligen 3-merkaptohexanol, 3-merkaptohexylacetat, 4-merkapto-4-metylpentan-2-on och bensylmerkaptan (fenylmetantiol).  3-merkaptohexanol och 3-merkaptohexylacetat bidrar med tropisk frukt såsom passions- och grapefrukt, men även med krusbären.  4-merkapto-4-metylpentan-2-on bidrar med svartavinbärsblad, örtighet och (faktiskt!) ”kattkiss” (beroende på koncentration).   De här svavelföreningarna återfinns inte i druvorna/musten annat än som ”förstadier” (i det här fallet som s.k. cysteinkomplex).  Istället bildas de under jäsningen vilket gör att förhållandena (inte minst val av jäststam) i hög grad påverkar förekomsten.  Bensylmerkaptan är intressant dels då den bildas från bensaldehyd och har ett annat ursprung än övriga merkaptaner, och dels då den på helt egen hand bidrar med en ”mineralton” mot flinta och rök.  [ref.5-8]  Detta allså förutom att man visat att ”mineralitet” i viner generellt är associerat med högt syrainnehåll (äpplesyra, vinsyra, etc), och inte som många tror med ”terroiren” (jordmånen).  [ref.9]
 
merkaptaner
 
Estrar som dominerar är isoamylacetat, etylhexanoat och etylbutanoat.  Etylhexanoat och etylbutanoat bidrar med frukt såsom främst äpple och äppleskal, isoamylacetat även med banan, något som åtminstone jag inte associerar till Sauvignon Blanc.  [ref.5-8]
 
Metoxypyrazinmässigt så är det Cabernetfamiljens paprikasubstans 3-isobutyl-2-metoxypyrazin som sticker ut och bidrar med en vegetativ örtig ”ton” mot just paprika.  [ref.5-8]
 
När det gäller terpener så är linalool, alfa-terpineol och β-damascenon viktiga och bidrar med allmän blommighet och fruktighet.  Viktiga alkoholer är framförallt 1-hexanol och 3-hexenol som bidrar med grönhet åt klippt gräs.  [ref.5-8]
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Sauvignon Blanc är Riesling och Chardonnay.   Detta dels då Riesling och oekad Chardonnay båda kan gå mot fläder, och dels då ekad Sauvignon Blanc och ekad Chardonnay kan vara lika då mycket av Sauvignon Blanc’s druvkaraktäristik döljs av eken.

Referenser:
1. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. FranceAgriMer, Les chiffres de la filière viti-vinicole, Données statistiques 2003/2013.
3. New Zeeland Winegrowers Vineyard Register Report 2014.
4. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
5. Frank Benkwitz et al., ”Evaluation of Key Odorants in Sauvignon Blanc Wines Using Three Different Methodologies”,J. Agric. Food Chem. 2012, 60, 6293−6302.
6. Cynthia M. Lund et al., ”New Zealand Sauvignon blanc Distinct Flavor Characteristics: Sensory, Chemical, and Consumer Aspects”, Am. J. Enol. Vitic. 60:1 (2009).
7. Frank Benkwitz et al., ”Identifying the Chemical Composition Related to the Distinct Flavor Characteristics of New Zealand Sauvignon blanc Wines”, Am. J. Enol. Vitic, October 2011.
8. Vilanova et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S. Afr. J. Enol. Vitic., Vol. 34, No. 2, 2013.
9. Hildegarde Heymann et al., ”An exploration of the perception of minerality in white wines by projective mapping and descriptive analysis”, J. Sens. Stud., 29 (2014).

Se även:
vininfo – På tal om Chenin Blanc…
vininfo – På tal om Mourvèdre…
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…

Textmaterialet ovan har utgjort underlaget till svenska Wikipedias artikel om Chenin Blanc.  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 3 februari 2016.

Redigerades 2016-07-05, Lars Jonsson.

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik

På tal om Riesling…

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är tysklandsdruvan som spritt sig över världen och som räknas som en av dom allra förnämsta bland världens gröna druvsorter.  Jancis Robinson skriver bl.a. ”‘Reece-ling’ must be the world’s most misunderstood, and mispronounced, grape variety” och ”Riesling is a star and, as you may discern, one of my great wine heroes”.  Druvan kommer i många skepnader från knastertorra viner från delar av Tyskland, Alsace och Australien till honungssöta trockenbeerenauslese från Tyskland och Österrike.  Dessutom så är den en druva vars viner inte bara kan lagras utan – faktiskt! – nästintill kräver lagring.
 
NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  Riesling Weiss, Weisser Riesling, White Riesling, Rhineriesling, Riesling Renano, för att bara nämna dom vanligaste.  Det lär finnas uppemot 120 synonymer.

En lurighet är att många andra druvsorter (eller dess synonymer) har ”rieslingliknande” namn.  Riesling Italico, Welschriesling, Schwarzriesling, Laski Rizling, Frankenriesling, m.fl. är alla exempel på andra druvsorter som inte skall förväxlas med den ”riktiga” Rieslingen.  Men visst, det är lätt att säga…
 
URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är en av våra riktigt gamla trotjänare och har kultiverats minst sedan medeltiden.  Druvan härstammar troligtvis från tyskland och då från odlingar kring Rhen och dess bifloder.  1998 avslöjades med hjälp av DNA analys att Rieslings ena föräldern är Gouais Blanc vilket innebär att den är halvsyskon med druvor såsom Chardonnay, Gamay och Aligoté för att bara nämna några.  Den andra föräldern är okänd men man har konstaterat ett nära släktskap med både Vitis Sylvestris och Savagnin/Traminer.  Savagnin/Traminer som är känd som en av dom druvsorterna som romarna ”distribuerade” runt om i Europa. [Ref. 1]
 
Första referenserna på druvsorerna är från år 1349 för Traminer/Savagnin (von Megenberg, ”Buch der Natur”) och 1435 för Riesling.  Rieslingdokumentationen är från en inventering gällande en egendom nära Hocheim i Rheingau och druvan omnäms då som ”Riesslingen”.  Första exemplet med dagens stavning härrör från 1552 och rör då odlingar i Moseldalen. [Ref. 1]

Alltså:
Vitis Sylvestris x Gouais Blanc = Riesling
alt.
(Vitis Sylvestris x Savagnin) x Gouais Blanc = Riesling
 
UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Riesling är världens 18’de mest odlade druvsort (den 7’de mest odlade gröna).  Tyskland – föga förvånande – ståtar med uppemot hälften av världens odlingar, och det är även härifrån som många av världens stora viner på druvan kommer ifrån, följt av Frankrike (Alsace) och Autralien. [Ref. 2]  Inte för att man inte kan göra bra viner på Riesling i USA, men det är inte viner som hittar hit.  Har satt ”öststaterna” lite på undantag (inom parentes) då dom inte riktigt räknas.  Enstaka viner – ja visst! -, men generellt så kommer det inte ut någonting härifrån som håller ”måttet”…

Riesling per uppodlad areal i världen 2010. [Ref. 2]
Land: Areal [ha] [%]
Tyskland 22 520 45,0
USA 4 852 9,7
Australien 4 114 8,2
Frankrike 3 490 7,0
 (Ukraina 2 702 5,4)
Österrike 1 852 3,7
 (Moldavien 1 343 2,7)
 (Tjeckoslovakien 1 181 2,4)
Nya Zeeland 979 2,0
 (Ryssland 882 1,8)
Kanada 871 1,7
 (Kroatien 676 1,4)
Totalt: 50 060

 
KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Rieslingviner karaktäriseras av hög syra, citrusfrukt (limé, mandarin, m.fl.), ”äpplighet”, honung, fläder och (inte minst) petroleumkaraktär (se mitt inlägg om ”…diesling…”).  ”Tropiskt” man brukar kunna känna är persika och melon.  Vinerna är generellt varken fatade/ekade, eller för den delen malolaktiskt jästa.  Vinerna är därför ALDRIG smöriga.  Fatade och fatade förresten, ofta (åtminstone i Europa) används faktiskt stora gamla fat men där vinsyrasaltutfällningar gör faten täta och ”inerta”. 

tdn”Aromkemiskt” innehåll då?  Riesling är lite av en måttlighetsdruva, monoterpener, norisoprenoider, tioler utgör tillsammans paletten, men måttligt…  En tiondel av monoterpenerna hos ett muscatvin, och när det gäller norisoprenoider och tioler (merkaptaner) så är druvan ytterst måttlig i jämförelse med druvor såsom Gewurztraminer respektive Sauvignon Blanc. [Ref. 3,4]  Men för en enskild substans, norisoprenoiden 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen (TDN), så är man ”världsmästare”.  TDN ger på egen hand Rieslings typiska petroleumkaraktär och återfinns i ”detektionsbara” mängder i var och varannat vin. [Ref. 5,6,7]  När det gäller honungston och även blommighet så är även 2-fenyletanol, fenylättiksyra och fenyletylacetat, viktiga.
 
När det gäller terpener (som många menar utgör grunden i Rieslings aromprofil) så är linalool, alfa-terpineol, citronellol, geraniol, nerol och hotrienol viktiga för aromnoterna mot blommighet, grape, apelsin, mandarin och (inte minst) lime.  Tom Stevenson skriver bl.a. på sin hemsida ”The twin pillars of Riesling’s varietal aroma are terpenes (for young and bottle-mature aromas) and trimetyl-dihydro-naftalen or TDN (for bottle-mature aromas only).”.
 
terpener
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Riesling är;  Chenin Blanc (främst), men även Sémillon, Chadonnay och undantagsvis Sauvgnon Blanc.  Chenin Blanc och Sémillon då både dessa kan ha lite av Rieslings petroleumkaraktär, Chenin Blanc dessutom både honungston och ”äpplighet”.  Om petroleumkaraktären saknas så kan Riesling även vara svår att skilja från oekade viner gjorda på Chardonnay (exempelvis Chablis) och om vinerna drar åt fläder även från Sauvignon Blanc.
 
Se även:
vininfo.wordpress.com – …diesling…

Referenser:
1. J Robinson, et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Caroline Gilby MW, ”Flavour Profile in Riesling around the World”, 18/04/2004.
4. Vilanova, et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S. Afr. J. Enol. Vitic., 2013, Vol34, No2, 212-222.
5. Simpson and Miller, ”Aroma composition of aged Riesling wine”, Vitis, 1983, 22.
6. Sacks, Gates, et al., ”Sensory Threshold of 1,1,6-Trimethyl- 1,2-dihydronaphthalene (TDN) and Concentrations in Young Riesling and Non-Riesling Wines”, J. Agric. Food Chem., 2012, 60 (12).
7. Black, Cory, et al., ”Aged Riesling and the development of TDN”, Wine & Viticulture Journal, September/October 2012.

5 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik

På tal om Gewurztraminer…

image

Ingen annan druvsort kan ge lika parfymerade och aromatiska viner som Gewurtzraminer.  Fulla med tropisk frukt, blommor och citrus.  Vi ”pratar” exotiskt!, om litchi, rosenblad, apelsinblommor, bergamott, osv.  Muscat, Viognier och Sauvignon Blanc – dom andra s.k. aromatiska druvsorterna – når nästan fram men är ofta blygsamma i jämförelse.

Bäst är man – både individuellt och generellt – i Frankrike och Alsace.  Ingenstans är lägstanivån (ja även högstanivån) så bra som här.  Med producenter som Leon Beyer, Domaine Weinbach, Trimbach, Zind-Humbrecht, m.fl.  så görs här de mest delikat parfymerade exemplaren.  Från torra till söta även om dom allra flesta vinerna ligger någonstans mellan torra till halvtorra, något som går väl ihop med druvans aromatiska profil.

Nja, egentligen gäller beskrivningen ovan klonen (eller snarare klonerna) Gewurztraminer tillhörande druvsorten Savagnin/Traminer.  Se mer under ursprung nedan…

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Om vi enbart tittar klonen (klonerna) Gewurztraminer, och alltså inte bryr oss om att Savagnin är samma druvsort (se mer under ursprung nedan), så förekommer en mängd synonymer, däribland:  Tramin Cerveny (SI,CZ), Traminer Aromatico (IT), Traminer Rose (MA,UA), Traminer
Rot (BG), Traminer Roz (RO), Traminac Crveni (HR), Traminer (AU,AT), etc.

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Man trodde tills helt nyligen att Gewurztraminer och Savagnin/Traminer var olika druvsorter, om än nära besläktade.  Detta samtidigt som bade Gewurztraminer och Savagnin haft Traminer som synonym.  DNA forskning har dock visat att Savagnin/Traminer, Gewurztraminer i Alsace och Italien, Traminer Aromatico i Italien, och Traminer (Traminer Weisser) i Tyskland har så små genetiska skillnader (”mindre klonala variationer”) att de alla är kloner av en och samma druvsort…  Rörigt är ju liksom bara förnamnet.
 
Dessutom så trodde man länge* att (Gewurz)traminer härrörde från den lilla Italienska staden Tramin, men genom att följa släktskap (avkommor) med just DNA teknik tyder allt på att Traminer snarare har sitt ursprung från någonstans i antingen sydvästra Tyskland eller nordöstra Frankrike.  Detta stöds av den historiska dokumentation som går att uppbringa, exempelvis så finns inte druvan bekräftad i Norra Italien före 1800-talet.  Den geneteiska skillnaden som ändå förekommer mellan Gewürztraminer och Savagning/traminer, exempelvis färgskillnaden, har uppkommit genom två huvudsakliga mutationer, Gewurztraminer är nämligen en ”aromatisk” mutation av Traminer Rot som i sin tur är en färgmutation av Traminer Weiss.

*Länge?  När jag skriver detta står det exempelvis på systembolagets hemsida;  ”Gewurztraminer kommer ursprungligen från Alto Adige i norra Italien.  I dag förknippas druvan ofta med Alsace i nordöstra Frankrike.”

Savagnin kan själv vara avkomma från ”vildrankor” (men något sådant släktskap har ännu inte kunnat påvisas) eller från Pinot som ena föräldern.  Man vet nämligen såpass mycket som att Pinot antingen är förälder eller avkomma.  Savagnin är även förälder till en mängd druvsorter däribland både Chenin Blanc och Sauvignon Blanc.  Savagnin är därmed ”farfar” till självaste Cabernet Sauvignon.  Hur som helst så är Savagnin/Traminer en av våra äldsta druvsorter och en av de tidigaste dokumentationen är från Tyskland 1482, benämningen Gewurztraminer dyker upp först tidigt 1800-tal i Rheingau.  [Ref. 2]

Alltså:
Gewurztraminer = Savagnin/Traminer

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Gewurztraminer är världens 53’dje mest odlade druvsort (den 26’de mest odlade gröna).  Statistiken brister såtillvida att data för Gewurztraminer för Tyskland saknades i sammanställningen.  Har själv därför lagt till data för Tyskland för år 2010, då Traminer (Gewurztraminer) stod för runt 0.8% av den uppodlade arealen.  Dessutom så är inte Savagnin med i uppräkningen nedan trots att det alltså är samma druvsort.

Annars så är det i Frankrike och Alsace där druvan kanske gör allra bäst ifrån sig.  Hela 19% av den uppodlade arealen i Alsace upptas av av druvsorten som där ligger ”2:a” efter Riesling.

Gewürztraminer per uppodlad areal i världen 2010.
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 3 083 21,6
(Moldavien 2 731 19,1)
Italien 1 408 10,4
USA 1 144 8,0
(Ukraina 961 6,7)
Tyskland 865 6,1
(Bulgarien 747 5,2)
(Tjeckoslovakien 601 4,2)
Kanada 404 2,8
(Rumänien 385 2,7)
Chile 316 2,2
Nya Zeeland 311 2,2
Österrike 309 2,2
Övriga 1 004 13,1
Totalt: 14 269

[Ref. 2]

KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Gewurztraminerviner karaktäriseras av låg syra, kryddighet, blommighet (rosor), citrusfrukt (mandarin, apelsin, bergamott, m.fl.), päron, fläder, honung, och inte minst tropisk frukt, främst litchi.  Vinerna är (i likhet med Riesling) generellt varken fatade/ekade eller malolaktiskt jästa.  Vinerna är därför ALDRIG smöriga.  Gewurztraminer får dessutom lätt en hög alkoholhalt och många viner har en tydlig sötma (off-dry).

”Aromkemiskt” innehåll då?  Gewurtzraminer har, i likhet med Riesling och Muscat, mycket sk monoterpener att tacka för sin karaktäristik, men även alkoholer och estrar är viktiga.  Terpener såsom linalool, citronellol, geraniol och nerol bidrar med blommighet, citrus och, när det gäller åtminstone linalool även med kryddighet.  Dessutom så bidrar 2-fenyletanol och fenyletylacetat med framförallt honungston, fenyletylacetat även med päron, cis-rosoxid (också en terpen) med blommighet och (inte minst) litchi, 4-vinylguaiacol med kryddighet tillsammans med redan nämnda linalool.  Generellt är även innehållet av estrar högre än vad som förekommer i viner på exempelvis Riesling, Chardonnay, Sauvignon Bland och de gröna ”Pinotdruvorna”.  [Ref. 3]

Obs! att det inte är samma kemiska substans(er) som ger kryddigheten hos Gewurztraminer som för Syrah respektive Grüner Veltliner, där den ges av sesquiterpenen rotundon.

terpener3

Litchi då?  Faktum är att Gewurztraminer delar 12 av dom viktigaste aromkomponenter med just litchifrukt däribland;  cis-rosoxid, beta-damascenone, linalool, furaneol, etylhexanoat och geraniol.  cis-Rosoxiden är dessutom den enskilda mest viktiga aromkomponenten i både Gewurztraminer och litchi, åtminstone så uppvisar substansen den starkaste aromaktivteten (OAV-odor activity value), i båda ”produkterna”.  Kanske inte så konstigt att Gewurz’er luktar och smakar litchi alltså…  [Ref. 4]

”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Gewurztraminer är;  Muscat och Viognier.

Referenser:
1. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
3. Vilanova et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S Afr J Enol Vitic, 2013, Vol34, No2, 212-222.
4. Ong PK och Acree TE,”Similarities in the aroma chemistry of Gewürztraminer variety wines and lychee (Litchi chinesis sonn.) fruit.”, J Agric Food Chem, 1999, Feb47(2), 665-70.

6 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik