Etikettarkiv: viner

Italiensk vin – bok

Tänkte så här i juletider slå ett slag för troligtvis den bästa vinbok om Italien och dess viner som finns därute just nu.  Visst man måste komma över tröskeln att läsa på danska men har man väl gjort det så är boken oerhört bra.
 
Är man vinnörd så kanske man redan har en uppsättning böcker om Italien, ja kanske t.o.m. förra utgåvan av Italiensk Vin som kom 2010.  Hur som helst så har mycket hänt i vinitalien sedan dess så om vill man vara uppdaterad och ha en korrekt vinbok så är Italiens Vin, 3dje utgåvan, utgiven i år, den perfekta boken.

Ett exempel på hur mycket som har hänt kan exemplifieras med Prosecco.  Prosecco var innan 2009 ett namn på en druvsort och möjligtvis smeknamn på mousserande vin gjort på densamma från ursprungsmärkningen (”appellationen”) Prosecco di Conegliano-Valdobbiadene. Sedan man 2009 istället skapade och även skyddade ursprungsmärkningen Prosecco, samtidigt som man bytte namn på druvan till Glera, så har Prosecco blivit en världssucce.  Från 2010 till 2015 så har Prosecco tredubblat sin produktion, fördubblat sin areal, och är nu helt ohotad italiens största ursprungsmärkning.  Prosecco producerar 50% mer vin än 2:an, 3:an och 4:an (Montepulciano, Chianti och Asti) tillsammans.  I äldre vinböcker, ja även förra upplagan av Italiensk vin, så lyser Prosecco snarare med sin frånvaro.  Förutom ”fallet” Prosecco så har det hänt mycket annat i Italiens vinregioner som gör det nödvändigt att uppdatera sitt ”bibliotek” om man vill hänga med.  Och här kommer senaste upplagan in.

Italiens Vin är skriven av Arne Ronold (Master of Wine), Ole Udsen, Paolo Lolli och Thomas Ilkjær.  Den sistnämnde är även vinskribent på tidningen Politiken som för övrigt är utgivare av boken.  500 välskrivna sidor om allt man behöver veta om italienska viner och mycket därtill.  Danskan då?  Låt inte den hindra då man – om intresse för innehållet finns – snabbt kommer över barriären.
 
Sent visserligen men ett julklappstips så här i sista minuten.  Visst boken hinner kanske inte komma, men man kan ju alltid skriva ut en bild på den och ge den i ett ”tomt” paket.  Den som väntar på något gott…
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Böcker

Introducering av vin (och alkohol) till barn…

decanter_augusti_2016Vågar man skriva om när och hur man kan introducera vin och vindrickande till barn i ett land där det är en norm att barn överhuvudtagit inte skall dricka alkohol?  Detta alltså trots att det på inget sätt är visat att små mängder, dvs måttliga intag, är skadliga ens för barn.  Eller att barn som under sin uppväxt lär sig ett sunt förhållningssätt till vin (och alkohol) blir framtidens missbrukare.  Det kanske snarare är tvärtom*.  Tar vi det vinproducerande landet Frankrike så finns det gymnasieutbildningar med inriktning mot vin.  Tja, man har ju även serietidningar med vinkunskap.  Och inte har man mer problem där än här liksom…

*2012 släppte WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches” där man delar in länder efter hur skadligt ländernas respektive alkoholbruk är och där man faktiskt sätter vårat svenska bruk som skadligare än såsom man generellt inmyndigar alkohol i medelhavsländerna.  [ WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches” (ISBN 978 92 890 0264 6) från 2012. ]
Worldwide_Patterns_of_Drinking_Score
 (- klicka på kartan för en förstoring -)

Hur som helst, engelska tidskriften Decanter sticker i den politiskt korrekta mediasfären i sitt augustinummer med att delvis fokusera på vindrickande inom familjen och med en artikel om när man kan introducera vin till – hör och häpna! – barn.

I artikeln som heter ”Introducing wine to children”, av Nina Caplan, handlar nämligen just om, när och hur man kan introducera viner till sina barn.  Artikeln är lite av en diskussion där flera ”aktörer”, såsom Jancis Robinson, Eve and Philippe Guigal, Elin McCoy m.fl., kommer till tals.  Elin McCoy introducerade vin till sin son redan när han var tre veckor, och det är väl extremt, men skribenten och aktörerna är annars hyfsat överens om att när barnen är intresserade, oavsett ålder, så kan man lära dom att lukta och faktiskt! smaka på små mängder ädel dryck.

My son’s first taste of wine was 1959 Château Latour.  He was only three week old, and I put a drop on my finger for him to try.  He was always allowed to have one taste, meaning a tiny sip or a few drops in a glass of water.  But only if he asked to to try it or sniff it.” Elin McCoy.

To be honest, we didn’t really have a policy – we just waited until they expressed an interest.” – Jancis Robinson.

My advice to parents would be, don’t start your children on wine too late.  The American habit of forbidding drink until 21 is army.” – Simon Bladon.

[ Källa: Decanter, August 2016. ]
 
 – – – – – – – – 
 
Hur gör vi själva då?
 
Vi har två barn, 4 respektive 7 år, och 7 åringen gillar att lukta och smaka på det mesta.  Han gillar att vara med och handla på fredagar för att det brukar vara mycket smakprov i affären.  Ser han något nytt som han inte har en relation till vill han att vi handlar så att han får smaka.  Sist när vi var på restaurang så beställde han en plocktallrik.  Luktat på vin har han nu fått göra i flera år och han är hyfsat duktig på att säga vad saker doftar.  När det gäller att smaka så får han regelbundet (nja, mer då och då) smaka på små mängder av det vi dricker.  Men vi dricker oss aldrig berusade, knappt ens påverkade, och han vet om att alkohol är farligt.  Så jag hoppas, och tror, att han får en god relation till vin som ett livsmedel och ett njutningsmedel som man brukar med måtta…
 
Mer om ämnet:
vininfo – Mindre harmfullt drickande i medelhavsregionen.
The Guardian – Should parents introduce children to alcohol?
How are French children introduced to wine and how to drink it?
canadianfamily.ca – Should You Share Wine with Your Child at the Family Table?
Washington Post – France, where children sip wine, wants to end binge drinking.

 
 – – – – – – – – 
 
degustation
 
vinkultur1

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Artikelkommentar

Metod att upptäcka vinförfalskningar utan att öppna flaskorna.

sourgrapesFörfalskade viner har vi vinnördar fått läsa om upprepade gånger dom senaste åren.  Inte minst genom alla artiklar om vinhandlaren Rudy Kurniawan i Kalifornien som handlade med gamla viner och som systematiskt i flera år sålde förfalskade sådana för hiskeliga priser.  Hur som helst, tilltaget upptäcktes 2007 då representanter för bordeauxegendomen Le Pin kontaktade auktonsfirman Christie’s att de flaskor Le Pin 1982 som höll på att auktioneras ut troligtvis var förfalskningar.  Samma år upptäcktes att Rudy vid två föregående tillfällen auktionerat ut 8 magnumflaskor av 1947 Château Lafleur, detta trots att egendomen bara producerat 5 flaskor.  Rudy arresterade 2012 och man hittade även bevis på förfalskningarna vid den husrannsakning som följde.  Man tror att han kan ha förfalskat så mycket som 40 000 viner/flaskor.  2013 dömdes Rudy till 10 års fängelse.  En dokumentär, Sour Grapes, har spelats in om eländet som nog blir en intressant upplevelse när man nu får se den…

Nu har Universitetet i Karlifornien tagit fram en metod där man med kol14-metoden kan analysera de små mängder etanol och andra gaser som diffunderar ut genom förslutningen, dvs man kan fastställa ungefärlig ålder på innehållet i flaskorna och på så sätt avslöja fusk helt utan att behöva riskera skada det eventuellt värdefulla innehållet.  Bra va?

[Simon M. Fahrni et. al., ”Angel’s Share Combats Wine Fraud: 14C Dating of Wine without Opening the Bottle”, Anal. Chem., 2015, 87 (17), pp 8646–8650.]

Se även:
Variety – Sour Grapes – Review.

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Artikelkommentar, Film

Aromspecifika kemiska ämnen…

Aromspecifika ämnen (character impact compounds) är ämnen som på helt egen hand ger en arom åt något håll som är specifikt för ”något”, en blomma, frukt, krydda, process, etc.  Oftast gäller dock det motsatta, dvs att en aromkaraktär beror på många kemiska ämnen som i rätt förhållande till varandra ger en igenkänningsbar karaktäristik.  Om man tar röda bär som exempel så består hallon, smultron och jordgubbar av i princip samma aromämnen men det är förhållandena emellan dom som avgör karaktärsskillnaden och inte enbart ett enskilt kemiskt ämne.
 
Character impact compounds.  Among the aroma substances, special attention is paid to those compounds that provide the characteristic aroma of the food and are, consequently, called key odorants (character impact aroma compounds).”  [Belitz, Food Chemistry, 2009]
 
”Character impact compounds” — the one or few molecular species that seem to overwhelmingly define the flavor to the human palate.”  [Chemist at work – A fragrant feast.]
 
När det gäller vin så innehåller viner hundratals (och åter hundratals) kemiska ämnen (föreningar) som bidrar med arom och smak genom att dessa ämnen samverkar med varanda.  Skillnaden mellan olika druvor, viner och vintyper, beror generellt på skillnader i halter mellan en mängd kemiska ämnen och inte på något enskilt.  Dock så finns det undantag, här kallat aromspecifika ämnen, dvs kemiska föreningar som på egen hand ger en tydlig karaktär som gör att man kan skilja på druvor, viner och i viss mån vintyper från varandra.  Dessa sk aromspecifika ämnen är inte mer än ett 30-40 tal i vin.
 
I mitt tidigare inlägg Sherryns hemlighet(er) har jag redogjort för innehåll av oxidationssubstanserna acetaldehyd och etylacetat som en av dom huvudsakliga karaktäristiska skillnaderna mellan biologisk och oxidativ mognad, och mellan sherryns huvudtyper Fino och Oloroso.  Så i fallet starkvin så kan man säga att acetaldeyd är ett aromspecifikt ämne som på egen hand ger mycket av Fino dess karaktär.
 
Nedan listas dels sådana kemiska ämnen som är druvspecifika och dels ämnen som är produktionsspecifika.

aromspecifika1
aromspecifika2

3 kommentarer

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap

Parvis blind jämförelse gamla vs nya viner.

Vi (jag och min äkta hälft) höll en vinprovning i förrgår (18 april) där temat var blind jämförelse av 2×6 viner, 6 gamla lagrade viner årgångar mellan 1996 och 2000 mot samma sex mer nyinköpt viner årgångar mellan 2007 och 2012.  Vinerna stod uppställda med dom sex äldre vinerna först följt av dom sex yngre vinerna.  De stackars provarna skulle dels para ihop vinerna, dels gissa på vad det var för viner (land, region, druva/druvor, etc) och dels sätta betyg på vinerna (3p för bästa vinet, 2p för näst bästa och 1p för det tredje).  Detta upplägg visade sig inte var det lättaste och det var väl egentligen bara Sydafrikanerna och Alsacerna som lyckades bli ihopparade, vilket visar hur svårt det kan vara med just vinprovning…
 
Blev en rolig helkväll i alla fall…
 
Vinerna då?
 
old_new
Vinerna som provades (och resultaten) var (första siffrorna indikerar serveringsordningen):

1. Heitz Cabernet Sauvignon 1998, 299kr (14p, delad 2:a plats)
9. Heitz Cabernet Sauvignon 2009, 499kr (13p, 3:dje plats)
USA , Kalifornien, North Coast, Napa Valley.
—————————–
Amerikanerna, här representerade av Heitz, presterade bra och var paret som klarade sig bäst efter Sydafrikas De Toren.  Unga vinet hade svarta vinbär, ja t.o.m. åt vingummihållet, vanilj och paprika, mot det äldre vinets mer torkade frukt.  Ungdomen andades Nya Världen med koncentrerad frukt och sötma.  En bra cab helt enkelt!
 
2. De Toren Fusion V 2000, 199kr (19p, 1:sta plats)
7. De Toren Fusion V 2011, 279kr (14p, delad 2:a plats)
Sydafrika, Coastel Region, Stellenbosch.
—————————–
Sydafrika gjorde inte bort sig och vinerna var kvällens poängplockare.  Det äldre vinet blev kvällens bästa vin och dess yngre ”kollega” hamnade på delad andra plats med ytterliggare två viner.  Lite skoj!  Hade kanske inte plockat ut dom själv, men hade personligen det äldre vinet som favorit.  Ett vin som hade torkad frukt, paprika och massor av rökt korv i aromen vilket åtföljdes av lite lakrits och tjära i smaken.  Visköst och gott!!!  Det unga vinet hade stor doft av mörka bär (svarta vinbär, björnbär), kaffe, och trä.  Dessutom var det eldigt, kryddigt och hade även det en liten ton av tjära i smaken.
 
4. Rolly Gassman Pinot Noir de Rodern 1997, 220kr (14p, delad 2:a plats)
10. Rolly Gassman Pinot Noir de Rodern 2007, 297kr (4p)
Frankrike, Alsace.
—————————–
Den äldre Pinot’en från Alsace kom på god delad andraplats och var också en goding.  Eldig (ja, den var 15 procentig), viskös och full med torkad frukt åt fikon, jorgubbskompott och lite lakrits.  Fick lite vermouthkryddighet i smaken.  Klart ett vin som visar att Alsace och Rolly Gassman kan…
 
5. La Dame de Montrose 1996, 421kr (8p)
8. La Dame de Montrose 2010, 595kr (0p)
Frankrike , Bordeaux, Haut-Médoc, Saint-Estèphe.
 
3. Tignanello 1998, 390kr (0p)
12. Tignanello 2012,589 kr (4p)
Italien, Toscana.
 
6. Château de Beaucastel 1998, 700kr (3p)
11. Château de Beaucastel 2012, 659kr (3p)
Frankrike , Rhonedalen, Côtes du Rhône, Châteauneuf-du-Pape.
—————————–
Beaucastel’erna var tillsammans med Tignanello’erna och Montrose’erna kvällens stora besvikelser.  Dyrast och ”påpappretbäst”, men som alla underlevererade i sammanhanget.  Inte bara för undertecknad vilket även poängerna indikerade.  Bådar inte gått för de Beaucastel’er jag har liggande i mina vinkylar, men egentligen var det nog inget fel på vinerna, utan det var konkurrensen och tillfället (hoppas jag!).  2012’orna var nog helt enkelt för unga att drickas nu och klarade inte av motståndet mot de övriga mer drickfärdiga (och kanske mer publikfriande) vinerna…  Unga Montrose’n kändes knuten och dämpad med förhållandevis lite frukt.  Mer viralitet var det i både den unga Tignanello’n som var ”cabbigt” svarta vinbärig med mycket koncentration och frukt, och i den unga Beaucastel’en som istället var mer björnbärig, örtig, ngt stallig och hade – i likhet med sydafrikanerna – något tjära.  I en annan kontext hade de kanske istället briljerat…
 
Hur som helst, det blir till att köpa på sig några flaskor av De Toren V 2011.
 
detoren
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Munskänkarna, Viner

Lagringstemperatur ”matters” – del 2.

Vin är inte bara nyttigt!
 
I likhet med det mesta vi stoppar i oss så innehåller vin både nyttigheter och faktiskt! även onyttigheter.  Och jag ”pratar” inte om själva alkoholen där individens konsumtionsmönster avgör dryckens ”beskaffenhet” där ett måttlighetsbruk kan vara nyttigt och livsbejakande medan en överkonsumtion istället både är beroendeframkallande och skadligt.  Här kommer fortsättningen på Lagringstemperaturen ”matters”, nämligen del 2 som handlar om jästa produkters kanske största gissel, bildning av det skadliga ämnet etylkarbamat.

Ethyl carbamate is a compound that can occur naturally in fermented foods and beverages, such as spirits, wine, beer, bread, soy sauce and yoghurt. Therefore, the major source of dietary exposure to ethyl carbamate in the human population is through the consumption of fermented foods and beverages, e.g. as a consequence of its unintentional formation during the fermentation process or during storage”*.
 
etoh_plus_urea
Etylkarbamat är en känd cancerogen (Group 2A – Ämnet är troligen cancerframkallande) som bildas i jästa produkter antingen under själva jäsningen eller vid lagring.  I vin så bildas etylkarbamat huvudsakligen genom en spontan rektion mellan etanol och karbamid, där karbamiden är en biprodukt från den nedbrytning av aminosyrorna arginin och/eller citrullin som sker under jäsningen.  Förutom halterna av etanol och karbamid så är ljus och temperatur viktiga för bildning såtillvida att mer ljus och högre temperatur ger mer etylkarbamat.  Så även ”här” är mörkt och svalt att rekomendera när det gäller transport och lagring av vin.  I slutändan så spelar t.o.m. kväveinnehållet i jordmånen roll så även parametrar som gödsling påverkar.  Inget nytt under solen då detta står i diverse riktlinjer för branschen.
 
I ”Guideline on reducing the level of EC” står det bl.a. ”Take measures to prevent products from light exposure from production through shipment to storage and retail, for example, the use of proper containers and covering boxes”, ”Special care should be taken to minimize heat exposure by maintaining the correct cold chain from production through shipment to storage and retail, for example, the use of appropriate inslated containers shipping schedules and storage facilities”, och ”keep stock according to the first-in-first-out principle”**.
 
Hur mycket finns det i vin då?  Enligt FAO/WHO*** (ett exempel) så ligger nivåerna på vanliga viner generellt (medelvärde) på mellan 4-10 ug/kg men värden över 60 ug/kg har uppmäts.  Medelvärdet på starkviner ligger på 32-41 ug/kg.  (Obs! många viner hade nivåer under detektionsgräns)  Nivåerna ser visserligen låga ut men anses vara tillräckligt höga för att påverka totalintaget av cancerogenen*.  Detta gör att det numera finns föreskrifter för såväl vinproducenter som transportörer, och inte minst möjligheter för att analysera viner (exempelvis erbjuder både Excell Laboratoire, ETS Laboratories och AWRI sådan service).  Flera länder har även infört gränsvärden för etylkarbamat i livsmedel.  I USA så får exempelvis oförstärkta viner innehålla max 15 ug/L och förstärka viner max 60 ug/L.
 
Vidare så bildas det 16 gånger mer etylkarbamat vid 23,9 grader och 4 gånger mer vid 18,6 grader jämfört med samma vin som lagrats vid 13,3 grader under två år****.  Så bara temperaturen…
 
Så förutom att vin utvecklas olika, med olika slutresultat rent karaktärsmässigt, så bildas det mer skadliga ämnen vid ”felaktig” förvaring…
 
Läs även:
vininfo – Lagringstemperatur ”matters”…
 
Källor, referenser:
[”Ethyl carbamate and hydrocyanic acid in food and beverages Scientific Opinion of the Panel on Contaminants”, The EFSA Journal (2007) 551, 1-44.]
** [Guideline on reducing the level of EC.]
*** [FAO/WHO (Food and Agriculture Organisation of the United Nations/World Health Organisation). 2006. Safety evaluation of certain contaminants in food. Prepared by the Sixty-fourth meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) FAO Food Nutr. Pap. 82:1-778.]
**** [Stevans och Ough, Ethyl Carbamate Formation: Reaction of Urea and Citrulline with Ethanol in Wine Under Low to Normal Temperature Conditions, J. Enol. Vitic, 1993, vol. 44, no. 3, 309-312.]

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Hälsa, Lagring

”Nyckelpigadefekta” viner…

ladybugLadybug taint” (på engelska) är en defekt som uppstår när harlekinnyckelpigan (ladybug, harlequin ladybird, asian lady beetle, ”Harmonia axyridis”) finns närvarande vid druvskörd.  Denna lilla nyckepigan utsöndrar nämnligen 3-isopropyl-2-metoxypyrazin (IPMP)*.  Utsöndrar och utsöndrar förresten?, man ”pratar” även om att substansen extraheras ut under själva macerationen.  En nyckelpiga sägs kunna förstöra en hel ”batch”.  3-4 mg ”förpestar” en hel simbassäng.  Hur som helst så ger denna lilla insekt och dess sekret i alla fall en defekt som gör att vinerna blir ”Cabbiga” eller, när det gäller vita viner, ”Sauvignon Blanc’iga”.  3-isopropyl-2-metoxypyrazin (IPMP) är nämligen en ”strukturisomer” (nja, en metylengrupp mindre i kolkedjan) till 3-isobutyl-2-metoxypyrazin (IBMP) som är en av dom karaktärsgivande aromämnena i Cabernetfamiljens druvor.  Båda dessa komponenter ger en vegitativ och örtig ton, mot exempelvis paprika.  Man pratar även om jordnöt och gröna ärtor.  Rieslingviner som har blivit ”smittade” får exempelvis en karaktär mot Sauvignon Blanc.
 
If the grapes are picked with ladybugs hiding in the bunches, and then pressed without removing the bugs, the wine will exhibit unpleasant aroma attributes such as “bell pepper”, “cooked asparagus”, “vegetal” and also increased levels of methoxypyrazines.
 
metoxypyraziner
 
Harlekinnyckepigan förekommer mestadels i Nordamerika men Europa slipper inte undan, detta då släktingen den 7-prickig nyckelpigan (seven-spot ladybird, ”Coccinella septempunctata”) sägs orsaka samma problem ”här som där”…
 
Hur vanligt förekommande är defekten då?  Inte vet jag – hittar inte så mycket när jag söker – men i en avhandling från Canada 2013 skriver man:  ”As ladybug taint affected many wineries in Canada and abroad over the past ten years, generating millions of dollars in losses, a better understanding of Methoxypyrazines, their contribution to the taint, and possible remediation options needed to be investigated further
 
lady-bug-wine
 
Sanning med modifikation.  Man har visat att de nämnda nyckelpigorna avsöndrar både dimethyl-, isopropyl-, sec-butyl- och isobutylmetoxypyraziner när dom macereras med druvorna/musten men att den huvudsakliga komponenten är just isopropylmetoxypyrazinen.
 
Referenser:

  • New York Cork Report – A Rare and Interesting Wine Fault: Ladybug Taint.
  • Determination of the critical stages of processing and tolerance limits for Harmonia axyridis for ‘ladybug taint’ in wine”, Vitis, Vol 46, No 2 (2007).
  • The influence of Harmonia axyridis morbidity on 2-Isopropyl-3-methoxypyrazine in ‘Cabernet Sauvignon’ wine”, Vitis, Vol 47, No 4 (2008).
  • Methoxypyrazines and ladybug taint in wines”, Andreea I Botezatu, Brock University, Sept 2013.
  • Occurrence and contribution of alkyl methoxypyrazines in wine tainted by Harmonia axyridis and Coccinella septempunctata, Journal of the Science of Food and Agriculture, Volume 93, Issue 4, 2013.

5 kommentarer

Under Allmänt, Defekter, Naturvetenskap

Eukalyptusarom i viner.

Eukalyptus och mint är aromkaraktärer som man emellanåt hittar i viner från områden med närhet till eukalyptus träd (exempelvis i Australien och Kalifornien), men även i andra viner från platser helt fria från eukalyptus.
 
Man har visat att substansen eukalyptol (1,8-cineol) som är den aktiva arom substansen i självaste eukalyptus oljan också återfinns i vissa viner.  Dels alltså i viner som vuxit nära eukalyptys träd men även i andra viner (exempelvis i Bordeaux).
 
Försök gjorda av ETS laboratoriet i Kalifornen har visat att druvor tar upp eukalyptol från eukalyptusblad även om dom inte har direktkontakt.  Dessutom så har man hittat eukalyptol i viner som odlats nära eukalyptus träd.  Detta presenterades på Proceedings of the VIIe`me Symposium International d’OEnologie i Bordeaux 2003. [ref. 1]

Hur är det då med eukalyptol’en som man har hittat i viner som inte vuxit i närheten av eukalyptus träd?  Faktum är att man i nästan alla röda viner hittar terpener som kan bilda eukalyptol.  2005 så publicerade Journal of Agricultural and Food Chemistry (Laura Fariña et. al.) en artikel där man visar att terpenerna limonen och alfa-terpineol under vissa förutsättningar ombildas till just eukalyptol (1,8-cineol).  I det här fallet rörde det sig om Tannat viner från Uruguay. [ref. 2]

cineole

I en artikel i BMC Genomics från 2007 om Cabernet Sauvignon druvans utveckling så skriver man att limonen och några av dess härledda substanser såsom mentol och 1,8-cineol är intimt associerade med eukalyptus aromen i röda viner.  Man har även identifierat enzymet som omvandlar terpenerna till limonencyklas. [ref. 3]

Med andra ord så kan eukalyptus aromen i röda viner antingen komma genom en ”smitta” av substansen eukalyptol från närliggande eukalyptus träd eller genom att den helt enkelt syntetiseras av druvan själv…

Referenser:
1. Herve et. al., “Eucalyptol in Wines Showing a Eucalyptus Aroma”, In Proceedings of the VIIe`me Symposium International d’OEnologie. Actualites OEnologiques, Bordeaux, 2003.
2. Fariña et. al., “Terpene compounds as possible precursors of 1,8-cineole in red grapes and wines”, J. Sci. Food Agric. 53(5), 1633–1636, 2005.
3. Deluc et. al., ”Transcriptomic and metabolite analyses of Cabernet Sauvignon grape berry development”, BMC Genomics, 8,429, 2007.

1 kommentar

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap, Viner

Modeordet ”mineral”…

Har skrivit om detta förut men ett kärt ämne som är lika aktuellt nu som då…
 
‘No ”M” word is allowed today’ – citat från Jancis Robinson när hon ledde provningen vid ”Frankland Estate International Riesling Summit” 2012.
 
mineralflaskaMineralitet som arom-/smakbegrepp i viner är lite av på modet.  När jag började med vin – början av 90-talet – var användningen nästintill bara begränsat till vissa vintyper, medan det idag används i allt högre grad på alla vintyper, och för en uppsjö av olika karaktärer (petroleum, flinta, rök, kalk, tegel, damm, metall, för att bara nämna några).   Senaste fem åren så hör man alltfler som även använder begreppet på röda viner, och då kanske främst strama sådana.   Ja även, bläckigheten i Syrah’er har jag märkt hos många går under benämningen ”mineral”.   Det är ju så att man inte idag har en aning om vad det är ”nördarna” menar när dom säger att den här Bordeaux’n har svarta vinbär, ceder och massa ”mineral”, eller Croze’n har björnbär, charketurier, kryddor och ”mineral”.   Rätt så långt borta från Pouilly Fumé’n som doftade flinta på 90-talet liksom.
 
aromhjulMineralitet som smakbegrepp förekom inte (eller knappt alls) på 1980-talet eller dessförinnan.  Varken Emile Peynaud’s klassiker ”Le goût du vin” (1983) eller UCLA Davis Ann Noble’s aromhjul (1984-87) innehåller begreppet ”mineral”.  I aromhjulet så ligger karaktärer som många idag kallar för mineral under kemiskt, mikrobiologiskt, jordigt eller trä.
[A. C. Noble et al., Am. J. Enol. Vitic., Vol. 38, No. 2, 1987]

 
Det jag har förstått av Jancis citat är att hon menade just detta, att ”hen” ofta slänger ut sig det breda begreppet ”mineral” när man istället borde försöka att precisera vad man menar.  För annars så betyder ju inte begreppet så mycket.
 
Dessutom så blir ju många lurade till att tro att vinerna doftar/smakar något som har med jordmånen att göra när dom i princip aldrig gör det.   Man vet ju idag att Rieslings petroleum inte är något annat än den organiska substansen 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen som snarare har med solbelysning än med jordmånen att göra.   Likaså med Poully Fumé’ns flinta och rökighet som man idag vet är ingenting annat än att man känner doften/smaken av bensylmerkaptan.  Eller för den delen reduktionskaraktär (gummi, kål, etc) som beror på närvaro av flyktiga svavelföreningar (exempelvis metylmerkaptan).  Alla dessa kemiska ämnena bildas i vinet under vintillverkningen och/eller vid lagring.
 
Det kom 2014 ut en intressant artikel i Journal of Sensory Studies som dessutom handlar om att den generella ”nördupplevelsen” av mineralitet i vin – mångt och mycket – är associerat till viner med hög syra och deras innehåll av syror såsom äpplesyra och vinsyra.  Dvs karaktären har mer med omognad än med jordmånen att göra.  Detta alltså förutom att man idag ofta vet vad det är som doftar det ena eller det andra i ett vin.

minerality
[Hildegarde Heymann et al., ”An exploration of the perception of minerality in white wines by projective mapping and descriptive analysis”, J. Sens. Stud., 29 (2014).]

—————————-
Nobody has been objectively able to show any links between the soil mineral composition and the flavour or fragrence of the wines.”  ”Those who claim to have shown these links are not scientifically reliable.” – prof. Jean-Claude Davidian, Ecole Nationlale Supérieure Agronomique, Montpellier.

Länkar:
palatepress.com – Minerality in wine taken for granite.
Decanter – Minerality in wine what does it mean to you.
WallStreetJournal – ”Minerality”: Drilling Down on Wine’s Buzzword.
EnologyInternational – Minerality – Rigorous or romantic (pdf).
WineAnorak – Mercaptan in wine.
SommelierJournal – Minerality in wine.
Angela Muir MW – Minerality in wine.

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap

Farliga tanniner…

Tanniner är ju något vi ”vinnördar” förknippar med framförallt röda kvalitetsviner.
 
giftvinTanniner är polyfenoliska föreningar som återfinns i många vegetabiliska livsmedel och alltså inte bara i vindruvor och vin.  Choklad/kakao, kaffe, te, baljväxter, frukt, nötter, och sädesslag (speciellt korn) är exempel på andra tanninkällor.  Tanniner anses generellt vara skadliga för både djur och människor.  Läser man säkerhetsdatablad för tannin och tanninsyra så blir man faktiskt lite mörkrädd.  ”Hazardous in case of skin contact, of eye contact, of ingestion, of inhalation.  The substance may be toxic to kidneys, liver.  Repeated or prolonged exposure to the substance can produce target organs damage.”  ”May affect genetic material (mutagenic).  May cause adverse reproductive effects.  May cause cancer based on animal test data.”  Dessutom är det känt att ett högt intag av tanniner kan ge proteinbrist med allt vad det innebär.  Låter ju inte direkt som ”hälsokost”…
 
Det som gör att vi trots allt kan njuta av ett tanninrikt vin är att vi (och andra djur) har ett försvar genom att salivens prolinrika proteiner bildar olösliga komplex som förhindrar att tanninerna interagerar (och skadar) mag- och tarmkanalen.  Detta försvar kan vi (faktiskt!) känna genom att strävheten i ett vin uppstår – fördröjningseffekt – när salivens protein tar slut och tanninerna istället interagerar med munslemhinnan som upplevs bli torr och ”sträv”.  Detta är också orsaken till att tanninsrika viner passar bra ihop med proteinrika livsmedel såsom exempelvis kött och ost.  Vinernas tanniner och matens proteiner reagerar helt enkelt med varandra och vinerna upplevs som mindre sträva.  På samma sätt som en skvätt mjölk minskar strävheten i kaffe eller te.
 
Ej helt genomstekt kött och kombinationen med sträva viner då?  Det är känt att tanninrika livsmedel kan störa kroppens upptag (absorption) av järn genom att myoglobinet, det järninnehållande proteinet som ger köttet dess röda färg, bildar komplex med tanniner.  Skulle kunna vara en förklaring till att ej helt genomstekt kött upplevs effektivare än genomstekt när det gäller att minska upplevelsen av strävheten i viner.  Köttsaft är nämligen ”rikt” på just myoglobin.
 
Utmärkta bloggen scienceandfood (UCLA) beskriver interaktionen såsom:
A sip of wine is just the beginning of the biochemical process behind astringency.  Our saliva contains proteins that are able to organize water molecules about themselves, which increases saliva viscosity to above water viscosity, giving rise to “mouth lubrication”.  Tannins in wine readily bind to saliva proteins.  This causes a snowball effect: tannin-bound proteins end up clumping together with other tannin-bound proteins, creating an aggregate.  This aggregate inevitably precipitates out of our saliva.  With fewer free, unbound saliva proteins, there is a decrease in saliva viscosity, subsequently leading to a decrease in mouth lubrication.  In short, tannins physically dry out the tongue.
In this respect, high-tannic red wines pair well with high-protein foods. With more tannins binding to food proteins, saliva proteins are spared and the wine doesn’t feel as astringent in the mouth.
 
Tanninerna i vin utgörs mestadels av flavan-3-ol-polymerer (proantocyanidiner, kondenserbara tanniner)* extraherade från antingen druvans skal och/eller kärnor under själva tillverkningsprocessen.  Strävheten som tanninerna ger är inte en smak utan en taktil känsla (egenskap) i munslemhinnan som känns ”sträv” och uttorkad.  Strävhet – känslan – påverkas av bl.a. alkoholhalten, sötman och syrligheten (både närvaro av organiska syror och själva pH’t).  Faktum är att man kan direkt relatera strävheten med utfällning av tanninproteinkomplex i munnen.

* Lite enkelt så kan fenoliska föreningar delas in i två grupper, dels flavonoider som är baserade på ett C6-C3-C6 skelet, och dels i ickeflavonoider.  Varje grupp delas sedan i ytterliggare undergrupper efter strukturell uppbyggnad.  Spediellt två grupper av flavonoider är viktiga när det gäller kvalitet hos viner, nämligen antocyaniner och flavanoler.  Antocyaninerna är färgade och står för färgerna hos de röda druvorna.  Flavanoler däremot förekommer både som catechin-monomerer, oligomerer och polymerer.  Det är dessa polymerer som kallas för kondenserbara tanniner eller proantocyanidiner, och är dom tanninerna som extraheras från druvornas skal.

fenoliska1
[ Flavonoid – ringstruktur och numrering ]

fenoliska2

Se även:
www.vininfo.nu, Tanniner – vad är det?
Soft Matter Blog, Saliva necessary for survival.

Referenser:

Alice Phung, scienceandfood, Food, Wine, and Biochemistry.

Ying Lua och Anders Bennicka, ”Interaction of tannin with human salivary proline-rich proteins”, Archives of Oral Biology, Volume 43, Issue 9, September 1998, Pages 717–728.

E. Obreque-Slier et.al., ”Interactions of enological tannins with the protein fraction of saliva and astringency perception are affected by pH”, LWT – Food Science and Technology, 45 (2012), 88-93.

Jacqui M. McRae och James A. Kennedy,”Wine and Grape Tannin Interactions with Salivary Proteins and Their Impact on Astringency: A Review of Current Research”, Molecules 2011, 16, 2348-2364.

Kim E. Barrett et.al., Physiology of the Gastrointestinal Tract, Intestinal iron absorption, 2006, page 1983.

1 kommentar

Under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap, Smaksinnet