Lagringstemperatur ”matters”…

Man kan ofta höra att det inte spelar så stor roll hur man lagrar vin så länge som man vinerna bara ”ligger” bra (konstant temperatur, vibrationsfritt, o.s.v.).  Att det enda som händer om man lagrar vid högre temperatur är att vinerna mognar fortare.  Men är det verkligen så?
 
image
 
Det finns många indikationer, inte minst vetenskapliga sådana, att vin som lagras vid olika temperaturer ”de facto” utvecklas olika.  Att vinerna även blir olika rent karaktärsmässigt, förutom alltså att mogningen – d.v.s. när dom blir optimalt drickfärdiga – går olika fort.
 
[”The influence of storage on the “chemical age” of red wines”, Metabolomics, October 2014, 10:0.]
Här har man jämfört 20 olika kommersiella viner (Sangiovese) lagrade antingen kallt i källare respektive varmare i rumstemperatur och analyserat vinerna (m.a.p. färg, flavanoler, pantotensyra, etc) varje halvår.  Reslutatet då?  Jo viner som lagrats i rumstemperatur hade fått ungefär samma mognad som viner som lagrats i kall källare i 2 år.  Detta gällde såväl kemiskt innehåll som uppkomna färgförändringar.
 
[”Effect of storage temperature on the chemical composition and sensory profile of Sauvignon Blanc wines”, Australian Journal of Grape and Wine Research, Volume 18, Issue 1, pages 91–99, February 2012.]
Här har man istället studerat tre olika viner gjorda på Sauvignon Blanc som lagrats vid 5, 10, 18 grader, samt vid rumstemperatur i 12 månader.  Man har både bedömt vinerna såväl sensoriskt som analyserat på kemiska föreningar (flyktiga estrar, tioler, etc.).  En sval förvaringstemperatur ökar avsevärt hållbarheten om man vill att vinerna skall bibehålla sin fruktiga och gröna karaktär.  Ju högre lagringstemperatur desto mer uppvisar vinerna istället mindre frukt och mer fatighet, mer flinta (jag faktiskt!) och mer av konserverad sparris.  Ett och samma vin – av den här typen – kan alltså variera med inköpsställe beroende på hur vinerna förvarats.
 
[”Effect of Storage Time, Temperature and Region on the Levels of l,l,6-Trimethyl-l,2-dihydronaphthalene and other Volatiles, and on Quality of Weisser Riesling Wines”, S. Afr. J. Enol. Vitic, Vol. 13, No. 1, 1992.]
Här har man studerat vad som händer med 1,1,6-Trimetyl-1,2-dihydronaftalen (TDN), d.v.s. den substans som ger petroleumkaraktär, under lagring vid 15 respektive 30 grader.  Man har jämför tre olika rieslingviner och ser avsevärda skillnader i halten TDN redan efter 5-10 veckor, där halten ökar med vid högre lagringstemperatur.  Man skriver i slutsatsen: ”By varying the storage temperature, wines can be aged at different rates, and wines with different kerosene character intensities and wine styles can be obtained.
 
[”Potential wine ageing during transportation”, BIO Web of Conferences 3, 02004 (2014).]
Här har man vid Universitetet i Geisenheim simulerat transport av vin, och dess inverkat på kvalitet, med hjälp av klimatskåp.  Tid och temperaturprofiler som användes var baserade på verkliga transportsituation som registrerats, via dataloggrar, vid transport av vin från Tyskland till Japan.  Vinerna testades både sensoriskt och analytiskt.  Man skriver:  ”Results of analytical and sensory examinations indicated that especially transports in summer time at higher temperatures had an negative impact on physical, chemical and sensorical properties of wine bottles.  Especially changing temperatures between day and night but also movement of bottles at higher temperatures seem to influence wine quality whereas transport at cool temperatures even below 0 ◦C had no negative effect.
 
[Purdue University, Purdue Extension FS-58-W – Wine Storage Guidelines.]
The greatest storage hazards for wine are associated with elevated temperatures and temperature fluctuations.  Any temperature above 16°C (60°F) accelerates the maturation process, may change the wine’s varietal character or its sense of origin (“terroir”), and can shorten the life expectancy of a wine (especially of whites).  Temperatures above 24°C (75°F) greatly and untypically age most wines, leading to undesirable aroma, flavor, and color changes.  Diurnal (day vs. night) temperature spikes during the commercial shipping of wine are not unusual but should be avoided.  Within the entire distribution chain from winery to wine consumer, wines should never see an even short-term exposure to temperatures of 30°C (86°F) or above.  It can be argued that wine should be shipped and stored under conditions that are at least equal to much less precious commodities such as milk, ice cream, or produce.
 
vinlagringkyl
 
Alltså!  Att rekommendera är helt sonika att försöka att ligga på en ”stabil” lagringstemperatur mellan 10-16°C.  Själv så har jag tyvärr inget svalt utrymme utan förlitar mig på två vinkylar, men jag har även – hör och häpna! – t.o.m. vin som förvaras på Shurgard.😦.

Se mer:
vininfo – Petroleumarom i vin – ”diesling”.
vininfo – På tal om Riesling.

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Lagring

4 responses to “Lagringstemperatur ”matters”…

  1. Ursäkta men flinta är kiseldioxid (SiO2). Det är en doft- och smaklös förening.

  2. Tack. Ja, det där med att man får en krutröksdoft av att slå två bitar flinta (alternativt en bit flinta och en bit stål) mot varandra, jag undrar hur många som egentligen försökt?
    Om man ska göra experimentet bör man definitivt ha på sig skyddsglasögon, eftersom flinta splittrar i små otäckt vassa skärvor som kan hamna i ögonen. Och, nej, det luktar inte krutrök. Slår man en bit granit mot en bit pyrit kan man få något sådant (ja, jag har testat, jag vet, jag är en nörd).

  3. Pingback: Etylkarbamat i vin… | vininfo.nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s