Monthly Archives: juni 2016

Sémillon ”farfar” till Concord.

Herregud! nu vänds världen upp och ner…

catawbaconcord

Concord (Vitis Labrusca) har visat sig ha Vitis Vinifera i ”blodet”.  En nyligen släppt artikel i amerikanska Vitis påvisar detta med hjälp av modern DNA-analys (Mikrosatelliter, SSR-markörer).  Visst läser man artikeln så har misstankar funnits sedan Tukey 1966 publicerade sin artikel ”The story of the Concord grape.” i Fruit Varieties and Horticultural Digest.  Denna artikeln har jag inte läst men enligt Vitis så påvisade Tukey att karaktäristika såsom Concord’s hermafroditiska blommor och att visa avkommor har ovala bär antyder släktskap med just Vitis Vinifera.  Hur det nu än är med den saken (dvs vad det står i Tukey’s artikel) så har en forskargrupp vid Julius Kühn-Institutet fastställt att Concord (Vitis labrusca) är en avkomma mellan en oidentfierad vild druvsort och druvsorten Catawba (Vitis labrusca × Vitis vinifera), som i sin tur är en avkomma mellan ytterligare en odentifierad vild druvsort och självaste Sémillon (Vitis vinifera).  Concord, Catawba och Sémillon är alla hermafroditer medan dom två oidentifierade druvsorterna är ”honor” (blommorna alltså!).
 
Man skriver bl.a.:  ”‘Sémillon’, ‘Catawba’ and ‘Concord’ exhibit hermaphrodite flower sex having one allele for hermaphrodity and one for female flowers.  According to Fecht er et al. (2012), ‘Sémillon’ and ‘Concord’ differ in their female allele:  ‘Concord’ has the “wild female allele” (HFw) in contrast to ‘Sémillon’ having the allele typical for elite European cultivars (HFk).  ‘Catawba’ was analyzed with the diagnostic InDel marker for the adenine-phosphoribosyl transferase (APT) and was found out also to have a recessive ”wild female allele” (HFw) found in wild species.  According to this, ‘Catawba’ inherited the female flower sex allele from the wild parent and the hermaphrodite allele from ‘Sémillon’ probably being more yield stable than female plants.  ‘Concord’ inherited the ‘Sémillon’ part of chromosome 2 completely, as indicated in Tab. 1.  This was verified by seven SSR markers equally distributed over chromosome 2 for all three cultivars (data not shown).  According to this, ‘Concord’ inherited the hermaphrodite flower sex allele (H) from ‘Sémillon’ through ‘Catawba’ and the ”wild Fw allele” came from the wild parent.”
 
[Källa och referens:  Huber et al., ”A view into American grapevine history: Vitis vinifera cv. ‘Sémillon’ is an ancestor of ‘Catawba’ and ‘Concord’”, Vitis 55, 53–56 (2016).]
 
Se även:
vininfo – Metylantranilat, foxy wines…
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Druvor, Naturvetenskap

Vin och kaffe håller ordning på magen…

I april släpptes en studie i tidskriften Science där en forskargrupp i Nederländerna studerat olika livsmedel och dess inverkan på bakteriefloran i matsmältningssystemet (tarmen).  Studien omfattade över 1100 personer där man kombinerat information om deltagarnas diet, medicinering och hälsa, ihop med insamling och DNA-analys av avföringsprover.
 
Genom jämförelse av den insamlade datan med analysresultaten så har man kunnat dra slutsatser om hur olika livstilsfaktorer påverkar mångfalden av bakterier i matsmältningssystemet.  En mångfald som man vet är direkt korrelerad till hur man mår där ”nere”.  Och man såg stora skillnader när det gäller både hur kost och medicinering påverkar floran.  Vin och kaffe ökar exempelvis mångfalden medan högt kaloriintag generellt minskar den.
 
Referens:
[Falony et al., ”Population-level analysis of gut microbiome variation”, Science, 29 Apr 2016: Vol. 352, Issue 6285, pp. 560-564.]
 
Läs mer, mycket mer:
Dagens Hälsa – Bakterierna i din mage vill att du ska vara lycklig.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Hälsa, kaffe, Naturvetenskap

Vad är ett plagiat…

Skulle vilja slå ett slag för Plagiathandboken som är utgiven av företaget Urkund som är specialiserade att hjälpa skolor och företag att hantera och upptäcka plagiering.  Dokument kontrolleras mot andra digitala källor med ett system som flaggar för eventuella plagiat.  Själva Plagiathandboken är kortfattat ett utbildningsmaterial om vad plagiat är.
 
 – – – – – – –
Ett exempel från plagiathandboken,
 
Originaltext (från Plagiathandboken):
De första metallerna måste ha upptäckts som klimpar av ren metall.  Troligen har det varit koppar- eller guldstycken, eftersom dessa metaller tillhör de fåtal som emellanåt påträffas i fri form i naturen.  Kopparns rödaktiga färg eller den gulaktiga glansen hos guld måste ha fångat ögat i högre grad än den livlösa obestämbara färgteckningen på de flesta stenar.  Säkerligen kom metallerna först till användning som prydnadssaker i det skick de upphittats, på samma sätt som man använde kiselstenar och pärlemorskimrande snäckskal.”
(Asimov, Isaac, Kemins historia, Stockholm : Prisma : 1966, s 11)
 
Exempel på plagiat (från Plagiathandboken):
Troligen var de första metallerna som upptäcktes klimpar av ren metall.  Dessa metaller tillhör nämligen de få som kan påträffas som klimpar i naturen.  Troligtvis började man först använda metallerna som prydnader varefter man senare såg mer praktisk nytta med dem.”
 
Plagiathandboken ”skriver”:
Detta är en omskrivning (eller parafras) och kan trots allt ses som ett plagiat eftersom skribenten inte ger någon hänvisning till upphovsmannen.  Texten är trots allt snarlik sin originalkälla.  Själva slutsatsen är också fortfarande Isaac Asimovs, även om den kanske inte är så svår att komma fram till själv.”
 
[Källa: Urkund – Plagiathandboken.]
 
 – – – – – – –
Ett exempel från Princeton University,
 
Originaltext (från Princeton University):
From time to time this submerged or latent theater in Hamlet becomes almost overt.  It is close to the surface in Hamlet’s pretense of madness, the “antic disposition” he puts on to protect himself and prevent his antagonists from plucking out the heart of his mystery.  It is even closer to the surface when Hamlet enters his mother’s room and holds up, side by side, the pictures of the two kings, Old Hamlet and Claudius, and proceeds to describe for her the true nature of the choice she has made, presenting truth by means of a show.  Similarly, when he leaps into the open grave at Ophelia’s funeral, ranting in high heroic terms, he is acting out for Laertes, and perhaps for himself as well, the folly of excessive, melodramatic expressions of grief.”
 
Exempel på plagiat (Princeton University):
Almost all of Shakespeare’s Hamlet can be understood as a play about acting and the theater.  For example, in Act 1, Hamlet pretends to be insane in order to make sure his enemies do not discover his mission to revenge his father’s murder.  The theme is even more obvious when Hamlet compares the pictures of his mother’s two husbands to show her what a bad choice she has made, using their images to reveal the truth.  Also, when he jumps into Ophelia’s grave, hurling his challenge to Laertes, Hamlet demonstrates the foolishness of exaggerated expressions of emotion.”
 
Princeton University ”skriver”:
Almost nothing of Kernan’s original language remains in this rewritten paragraph.  However, the key idea, the choice and order of the examples, and even the basic structure of the original sentences are all taken from the source.  This is another clear example of plagiarism. When paraphrasing, it’s absolutely necessary (1) to use your own words and structure, and (2) to place a citation at the end of the paraphrase to acknowledge that the content is not original.”

[Källa: Princeton University, Examples of Plagiarism.]
 
 – – – – – – –
Ett exempel från Indiana University,
 
Exempel på plagiat (Indiana University):
On my way to my Monday physics class, I had a great insight that mass and energy were related to each other mathematically, E = mc2.
 
Indiana University ”skriver”:
This is plagiarism.  Unless the student is Einstein himself, the author is taking credit for Einstein’s famous equation.  And not too savvy, either, for failing to attribute this equation to Albert Einstein.  While it is possible that someone else could arrive at this same equation independently from Einstein, it is unlikely.  Yes, this equation might be considered as common knowledge, but one ought to properly acknowledge the equation as Einstein’s.
 
[Källa: Indiana University, What is Plagiarism at Indiana University?.]
 
 – – – – – – –
 
I Plagiathandboken ”pratar” man om olika typer av plagiat.  Det behöver inte bara röra sig om textlikhet utan även idé- och/eller strukturlikhet kan vara plagiat.  Man skriver ”om du måste läsa text A för att kunna skriva text B så skall text A anges som källa.  Att inte ange källan är att plagiera.”.
 
[Källa: Urkund – Plagiathandboken.]
 
Man inser att mycket man läser, ja tyvärr säkert sådant man skrivit själv, är någon form av plagiering och därmed plagiat.  Har man kommit på det själv?, varifrån har man fått upplägget?, har man hänvisat, citerat, o.s.v., o.s.v…
 
Se även:
Urkund, www.urkund.se

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt

Expancel i agglomererade korkar.

FDA har i dagarna godkänt Akzo Nobels mikrosfärer Expancel för användning i kork i kontakt med vin.  Expancel* används för att ge styrka och stadga åt dom agglomererade korkarna som används som ett alternativ till traditionella naturkorkar.
 
* Expancel är små plastkulor, ”mikrosfärer”, som expanderar kraftigt (30-50 gånger) vid upphettning.
 
We know that one of the major issues winemakers are encountering is cork taint.  This can be reduced or eliminated by cleaning the cork at granule size. By using Expancel Microspheres, regular, consistent and clean cork closures can be achieved.  In turn, better corks ensure that wines are enjoyed as intended.  The winemakers benefit from totally purified corks that make it possible to keep wine in a bottle for decades with consistent quality, which gives them a strong competitive advantage.
[4-Traders – AKZO NOBEL : Expancel approved as constituent in wine corks by US FDA.]
[Akzo Nobel – Expancel approved as constituent in wine corks by US FDA.]

 
Grattis Akzo!
 
Se även:
www.akzonobel.com/expancel
wikipedia – Expandable microsphere.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Flaskförslutning

Har nu fått mailsvar gällande plagiering av min artikel…

Gällande vininfo – Min text i ny skepnad.
 
Har nu fått mailsvar från såväl Johan Franco Cereceda som den ansvariga utgivaren Åke Jacobsson.
 
Cereceda skriver bl.a. i sitt mail:  ”Först och främst tycker jag det är mycket allvarligt att du anklagar mig för plagiat.  Jag har jobbat som journalist i 25 år och aldrig har tidigare fått höra att jag plagierar.  Jag vill också vara tydlig med en sak:  Din blogg har jag överhuvudtaget aldrig läst, jag visste inte ens att den fanns.”  ”Som du förstår ogillar jag skarpt ditt sätt att försöka förringa mitt arbete och dessutom anklaga mig för att plagiera.”
 
Började mitt svar med:  ”Som jag ser det är det mitt arbete som både plagierats och förringats.”
 
Ansvariga utgivaren Jacobsson skrev:  ”Vi har definitivt inte föringat ditt arbete då vi inte ens visste att du existerade före du skrev till oss.” och ”Förstår inte vad du är ute efter?
 
Även här har jag svarat förstås, och då inledningsvis:  ”Kom igen!  Förstår inte vad jag är ute efter?  Om ni läser något som ni tycker är plagiat på något som ni skrivit/publicerat, skulle inte ni då försöka att påvisa detta?  Naturligtvis, eller hur?  Det är i alla fall precis det jag gjorde, och då i ett mail till ansvarig utgivare, d.v.s. dig.  Är inte detta det rätta tillvägagångssättet?
 
Varken artikelförfattaren Johan Franco Cereceda eller ansvariga utgivaren Åke Jacobsson beklagar sig det minsta, ödmjukhet vad är det liksom?, och ja – i min värld – så har min artikel dels plagierats och dels är jag övertygad om att man far med osanning när man skriver att man inte sett min text förrut…
 
Om man söker på ”Sacha Lichine” respektive ”Chateau d’Esclans” på Google (sidor skrivna på svenska) så kommer nämligen min artikel ”Chateau d’Esclans, Sacha Lichine och stora rosé viner” upp som första respektive tredje träff.  En artikel som enligt Cereceda bara slumpmässigt råkar innehålla såväl samma konkreta fakta (alla mina 5 fakta), som ett nästintill identiskt textstycke och därutöver ytterligare ett stycke som är väldigt lik i uppbyggnad, fakta och ”fallandeordning”.  Men det är klart en stor författare som Cereceda gör väl förstås ingen efterforskning på internet…
 
image
[skärmdump, google, 2 juni 2016.]
 
// Lars.
 
Se även:
vininfo – Min text i ny skepnad.
vininfo – Chateau d’Esclans, Sacha Lichine och stora rosé viner.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar

Min text i ny skepnad…

imageSitter och läser senaste numret av Världens Viner (nr 2, 2016) och blir tämligen förvånad, sätter nästintill morgonkaffet i halsen, då jag kom till artikeln ”Världens dyraste rosévin” skriven av Johan Franco Cereceda eller…  Eller är den skriven av undertecknad, d.v.s av mig själv?
 
Jag kände så igen artikeln, innehållet, omfattningen, huvudstolparna liksom, kopplingen till Alexis Lichine, Lars Torstensson, Jancis Robinsons lovordning och inte minst texten om Swedish Match pensionskassa som är som om jag skrivit den själv.  Inte så konstigt då texten nämligen delvis är en omarbetning, delvis ett plagiat, visst med utfyllnad (men ändå?), av det blogginlägg ”Chateau d’Esclans, Sacha Lichine och stora roséviner” som jag skrev och publicerade här i februari 2014.
 
Tydligaste exemplet:
– – – – – – – – – – – – – –
Min text:  ”Provence slottet Chateau d’Esclans (inkl 267 ha varav 47 ha vinodlingar) var fram till 2005 ägt av Swedish Match pensionskassa och slottet med sidobyggnader kunde hyras av anställda för en spottstyver.  Man blev helt enkelt ”bara” upptaxerad och bodde som en kung en vecka för en tusing…  Något som underteckad utnyttjat ett flertal gånger.”
– – – – – – – – – – – – – –
Cerecedas:  ”Egendomen Château d’Esclans med över 250 hektar land, en femtedel vingårdar, var faktiskt fram till 2005 ägt av Swedish Match pensionskassa.  Hela slottet inklusive sidobyggnader kunde hyras av anställda för nästan ingenting, man sägs ha blivit upptaxerad och kunde därmed bo som en vinkung för knappa tusenlappen i veckan.”
– – – – – – – – – – – – – –
Dessutom så återfinns, som redan nämnts, Jancis Robinsons lyriska omdömen om vinerna, kopplingen till pappan Alexis Lichine, Château Prieuré-Lichine i Bordeaux och Lars Torstensson med i båda artiklarna.  Dessutom är ytterligare ett textstycke, en översättning från d’Esclans beskrivning av vinet Garrus, väldigt likt i innehåll och uppbyggnad.  Tillfälligheter och slumpen?  Knappast!
 
Min artikel från 2014:
vininfo – Chateau d’Esclans, Sacha Lichine och stora roséviner”
Världens viner artikeln:
Världens viner – Världens dyraste roséviner.
 
Och vem klagar jag till?  Artikelförfattaren Cereceda är även tidningens chefredaktör.  Borde inte en sådan ”potentat” antingen höra av sig och skriva och fråga om han vill använda någon annans arbete (såpass att delar av textmassan är nästintill identisk) eller hänvisa/referera till den andras artikel som en källa?
 
– – – – – – –
 
Vad är ett plagiat?
Låt oss inleda med att definiera begreppet plagiat. Enligt Jude Carroll, Oxford Brookes University och Carl Mikael Zetterling, KTH Learning Lab, är ett plagiat när man beskriver andras tankar eller formuleringar som om de var ens egna.  Det innebär att ett plagiat inte med nödvändighet måste handla om textlikhet.  Det kan lika gärna handla om strukturlikhet eller för den delen;  idélikhet.
”I egen text ansvarar du för att både tankar och formuleringar är dina.  Beskriver du annans tankar eller formuleringar som dina egna har du plagierat.”
Jude Carroll & Carl Mikael Zetterling
Egentligen kan man säga att om du måste läsa text A för att kunna skriva text B så skall text A anges som källa.  Att inte ange källan är att plagiera
.”
[Källa: PrioInfo/URKUND 2008-2013, Urkund – Plagiathandboken.]

3 kommentarer

Filed under Artikelkommentar