Monthly Archives: februari 2015

Snusare löper INTE större risk för alkoholism, eller…

Många var dom mediaaktörer som igår publicerade nyheten att snusare löper större risk för alkoholism än icke snusare, och dessutom i textmassan att det skulle finnas ett faktiskt samband mellan just snusande och risken att bli alkoholist.

Ett samband som man just INTE har visat…

Hela denna nyhetsBUBBLA är resultatet av ett okritiskt granskande av en dåligt underbyggd undersökning, gjord vid Umeå Universitet, och publicerad i tidsskriften ”Drug and Alcohol Dependence” i början på februari. [Ref.]

Denna undersökning är enbart resultatet av enkätsvar, visserligen från över 20 000 personer, där man jämfört svaren mellan samma enkät utskickad till samma individer efter en tidsrymd av 10 år.  Enkäten är full av frågor kring indiviernas livssituation, fyra frågor där man tolkat huruvida individerna har alkoholproblem (eller snarare risk för), men INTE en fråga kring hur mycket alkohol man förbrukar.  Man vet alltså INTE huruvida en snusare generellt lever ett liv där man också dricker mer alkohol än en icke-snusare, detta för att man inte har ställt frågan.

Man skriver i artikeln:  ”The CAGE questionnaire consists of four questions and is designed to identify individuals with alcohol misuse and dependence.  The themes of the questions related to alcohol consumption are Cut down, Annoyance, Guilt and Eye-opener.” och ”THE AMOUNT OF ALCOHOL CONSUMED IS NOT EVALUATED. The number of Yes responses to the four questions is tallied.  Two or more Yes responses are considered indicative of alcohol misuse carrying a risk of AD.  Being an alcohol abstainer or giving fewer than two positive answers to the CAGE questionnaire was categorized as not AD.”

Gud skyddar mot lungcancer!” kan man TROligtvis också bevisa om man har samma LÅGA krav på bevisbörda, och inte minst orsakssamband, som Umeåforskarna.  Detta alltså om man inte ställer frågor kring rökande och tar hänsyn till att den troende gruppen kanske röker i mindre utsträckning.
 
Referens:
Margareta Norberg et.al., ”Use of moist smokeless tobacco (snus) and the risk of development of alcohol dependence: A cohort study in a middle-aged population in Sweden”, Drug and Alcohol Dependence, publicering ”online”, 9 Febr 2015.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under snus, Tobak

1-betygskursen, Bordeaux och Loire.

I går var det dags för kursavsnittet Bordeaux och Loire i vårens 1-betygskurs i Göteborgssektionen.  Undertecknad höll i kurstillfället och var också därmed skyldig till vinvalet.  Vinprovningsdelen sköttes galant av Mattias (”Matlen”).

Kursplanen omfattar inte söta viner och inte heller, när det gäller Loire, vare sig Cabernet Franc eller Chenin Blanc, utan (faktiskt!) enbart Sauvignon Blanc.  Konstigt då Loiredalens två kvalitetsmässigt viktigaste druvsorter, enligt min mening, är just Cabernet Franc och just Chenin Blanc.

Kursplanen ger dock kursledaren vissa frihetsgrader vilket jag tagit fasta på.  ”Upplägget av provningarna skall ses som en orientering mot de viner som är centrala enligt läroplanen.  Förslagen behöver inte följas strikt utan kursledaren har rätt att modifiera och komplettera enligt egna erfarenheter och önskemål.  Kursledaren kan således göra de förändringar han/hon önskar, t.ex. omdisponeringar eller tillägg av kurstillfällen.

Hur som helst så har jag alltid presenterat Loire med Sauvignon Blanc, Chenin Blanc och Cabernet Franc, och Bordeaux med vit ekad Bordeaux gjord på både Sauvgnon Blanc och Semillon, och röd Bordeaux såväl Cabernet Sauvignon-dominerad från ”västra stranden” och Merlotdominerad från ”östra”.  Detta kurstillfället avvek inte från detta mer än att det just nu fanns en rejält vällagrad Cabernet Franc att tillgå som också fick ”följa med”.
 
vinerna1-betyg
 
Vinlistan:
 
0. Moulin Touchais 2001 (nr 4196). 211 kr.
Loiredalen, Anjou-Saumur, Coteaux du Layon.
Chenin Blanc.  Bjudvin under föreläsningen.
Arom: Söt doft med honung, vax, mogna äpplen och botrytis i form av saffran. Smak: Halvsött, hög syra, visköst, honung och mandarin och viss kryddighet.
Moulin Touchais levererar alltid mycket Chenin Blanc för pengarna och det var nog ingen som blev besviken den här gången heller…
 
1. Henri Bourgeois Sancerre Les Baronnes 2012 (32253). 161 kr.
Loire, Övre Loire, Sancerre.
Sauvignon Blanc.
Arom: Druvtypisk men ngt återhållen, fläder, krusbär och passionsfrukt. Smak: Hög syra, svarta vinbär, lime och fläder. Lång syrlig eftersmak.
Korrekt, lågmäld och lite tråkig på vanligt SB-manér.
 
2. Nicolas Joly Les Vieux Clos 2012 (99106). 251 kr.
Loire, Anjou-Saumur, Savennières.
Chenin Blanc.
Arom: Härlig doft med vax, honung, äpple, kvitten, hjortron (enligt någon och det är bara att hålla med), tropisk frukt, och något uns ”vinkällare”. Smak: hög syra, fetma, ngn rökighet, och ngt sälta. Lång, varm, torr och vaxig eftersmak.
Kvällens godaste vin enligt mig och det vinet, av dom vita, som faktiskt! gick mest hem hos eleverna.
 
3. Ch Latour-Martillac 2010 (90721). 311 kr.
Bordeaux, Västra stranden, Pessac-Leognan.
66% Sauvignon Blanc, 34% Sémillon.
15mån på 35% nya ”barriques”.
Arom: fläder/krusbärskoncentrat, aprikos, rostade fat, smör och (även här) vax. Smak: krusbär, svarta vinbär, grapefrukt och smör.
Härlig doft som tyvärr lovade ngt mer än vad smaken lyckades leverera.
 
4. Couly-Dutheil Clos de l’Olive 2009 (71553). 211kr.
Loire, Loiredalen, Touraine, Chinon.
Cabernet Franc.
Arom: Damm, tegel, svarta vinbär, paprika, ceder och blyertspenna. Smak: Strävt, torrt med hög syra. Röda bär, blyerts. Långt!
Typisk ung Cabernet Franc, tuff med sina tanniner och syra, men ändå slank i övrigt. Vinet ber om att få lagras minst fem år ytterligare.
 
5. Couly-Clos de l’Olive 1985 (71805). 315kr.
Loire, Loiredalen, Touraine, Chinon.
Cabernet Franc.
Arom: Moget och ungt på en gång. Rostat, kaffe, ngt kakao, paprika, och rödbetor. Smak: Mjukt, lite bittert, svalt i munnen, läder och tobak.
Vigört i aromen och lite platt i smaken. Smakmässigt har vinet haft ”bättre dagar”, men härlig doft. Nog min favorit doftmässigt men slogs av den yngre ”brodern” (ovan) i smaken.
 
6. Les Hauts de Granget 2010 (3814). 167kr.
83% Merlot, 11% CF och 6% CS.
Arom: Svarta vinbär, plommon, choklad/kakao, dammig, ngt stall, läder. Smak: Svalt, strävt, med vinbär och paprika.
Elevernas klara favorit bland dom röda tätt följd av Duluc’en nedan.
 
7. Duluc de Branaire Ducru 2010 (92507). 301kr.
Frankrike, Bordeaux, Haut-Medoc, Saint-Julien.
56 % CS, 36 % Merlot, 5 % Petit Verdot, 3 % CF.
Arom: Svarta vinbär, paprika, ceder, ngt smör/grädde, vanilj. Smak: Strävt!!, fylligt, ”tuggbart”, och bittert. Långt torr eftersmak med viss bläckighet.
Bra Bordeaux men utan det där lilla extra, men fylligheten tyder på att detta är ett vin som kommer med lagring…
 
Mattias recension av vinerna hittas på finewines.se:
www.finewines.se/threads/idag-dricker-vi-provningsnoteringar-och-diskussioner.2030/page-266#post-78637
 
Intresserad av Munskänkarna:
www.munskankarna.se

1 kommentar

Filed under Allmänt, Munskänkarna, Viner

”jantelagen”…

Får både många besökare och en hel del uppmuntrande mail, ja även förfrågningar om att hålla föreläsningar/vinprovningar.  Men nu har jag även för första gången även fått ett ”vad jag nu skall kalla det för” ett ”jantemail”.

jantemail

Hur är man funtad när man skickar ett sådant mail?  Man har inga andra synpunkter på det jag skriver än att det är ointressant, men herregud gå vidare och läs någonting annat.
 
Jag är en kemist, vin- och smaknörd, och kommer att fortsätta skriva om det som intresserar mig, detta oavsett om någon läser det eller inte…

5 kommentarer

Filed under Allmänt

Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov

Nu har man (jag, min fru) återigen genomlidit Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov som gick av stapeln i Läkarsällskapets lokaler i Stockholm igår lördagen den 14 januari 2015.

3-betygsprov

Som vanligt så går man därifrån lite på spänn huruvida om man kanske har klarat sig eller också inte… Direkt efter provningen var jag lite i ett segerrus när jag räknat ihop till 61 poäng, men efter att ha räknat lite nogranare så landade jag på mer blygsamma 56.5 poäng, för att i lugn och ro åter räknat upp mig till 60.5 poäng. Så beroende på hur vart gränsen hamnar och hur man tolkar mina anteckningar (jag är kanske för snäll mot mig själv) så känns det som jag har en god chans…

anteckn
Nedan följer vinerna och mina ”tarvliga” kommentarer tagit direkt från dom anteckningar jag gjorde under provet.

Vita druvtypiska.
2013 Tesch Löhrer Berg Riesling Trocken.
Päron, äpple, vax, honung. Bra syra, viss sötma.
Min gissning: Riesling följt av Chenin Blanc. => 4p
Inte ett klockrent val då vinet saknade såväl lime’ighet och petroleum för att vara en Riesling.
2013 Bründlemayer Grüner Veltliner.
Mineral, lätt rökigt, peppar?, päron. Medel syra, kryddigt, dammigt.
Min gissning: Grüner Veltliner följt av Pinot Gris. => 4p
En gissning baserad på päron och peppar…
2013 Sancerre Les Pierris Roger Champault.
Lime, fläder, krusbär. Relativt oaromatiskt.
Hög syra, lime, fläder. Lite återhållen.
Min gissning: Sauvignon Blanc följt av Verdejo. => 4p
Klockrent val troligtvis för dom flesta…
2012 Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre.
Gult! Stor doft, tropiskt?, ngt vaxigt, mineral?, ammoniak, ngt. smör.
Min gissning: Grüner Veltliner följt av Chardonnay. => 2p
Bra vin men utan något typiskt som sticker ut. Vet inte varför jag skrev Grüner i första hand, då Chardonnay kanske var det självklara valet?
=> Totalt ”flighten”: 14p (av 16)

Distrikttypiska vita.
2009 Ch de Rochemorin, Pessac-Leognan, Frankrike.
Fat, krusbär?. Bra syra, krispig, tunn smak.
1. Frankrike, Bordeaux, Pessac-Leognan, 2010. => 7p
2. USA, North Coast, Napa Valley.
Tråkigt och tunnt vin. Här borde man valt en roligare, mer ambitiös, vit Bordeaux.
1999 Vina Tondinia Reserva Blanco, Rioja, Spanien.
Fet, vaxig, vanilj, honung, oxiderad. Bra syra, vaxig, men i övrigt platt smak.
Luktar Chenin Blanc åt Joly hållet men smaken håller inte.
Min gissning:
1. Frankrike, Loiredalen, Anjou-Saumur, 2011. => 3p
2. Spanien, La Rioja, Rioja
Vem ”fan” (ursäkta) dricker vit Rioja?, och vad är typiciteten? Dom kan ju liksom smaka lite hursomhelst… Men här plockade man ju några poäng så vem är jag att klaga?
2013 Ch de Cleray, Muscadet de Sèvre et Maine, Frankrike.
Päron, Lime, Mineral, Vitpeppar?. Bra syra, äpplig, päron.
1. Österrike, Niederöstereich, Kamptal, 2012. => 1p
2. Tyskland, Franken, Wachau.
Tja, denna var nog tydlig, men hade inte en tanke åt Melon och Muscadet…
2010 Marcel Deiss Grasberg, Alsace, Frankrike.
Fet, söt, mosel, tropisk frukt, honung, vaxig. Halvtorrt, bra syra, fetma, viskositet.
1. Frankrike, Loiredalen, Touraine, Vovray, 2011. => 3p
2. Tyskland, Mosel.
Totalt borta. Jag skulle nog inte gissa på Alsace i morgon heller, men ett sådant bra vin…
=> Totalt ”flighten”: 14p (av 28)

Röda druvtypiska.
2012 Künstler Pinot Noir Tradition.
Röda-mörka bär, hallon, jordgubb, rat, rostat. Mjuk, kryddig, röda bär.
Min gissning: Pinot Noir följt av Gamay. => 4p
Klockrent val.
2012 La Bastide Blance, Mourvèdre, Bandol.
Mörka bär, stalligt, skitigt, björnbär?. Sträv!!, sötma, eldigt.
Min gissning: Tannat följt av Malbec. => 0p
Här hade jag problem. Min första tanke var just Provence och Mourvedre, men fastnade till slut dumdristigt för Malbec och Tannat. Dessutom så tog jag den ”förbaskade” La Bastide’en i en blindprovning förra veckan. Gott vin är det i alla fall…
2011 Terreno Chianti Classico.
Torkad frukt, russin, plommon, sötma, vanilj, moget, dill?. Örtig, sträv!, känns inte som Tempranillo i smaken.
Min gissning: Sangiovese följt av Grenache. => 4p
Just en gissning då det inte kändes rätt med Tempranillo som aromen försökte lura mig till…
2011 Catena Alta Malbec, Mendoza.
Blåbärig, vanilj!, rostat. Sötma, blåa bär, sträv!
Min gissning: Zinfandel följt av Malbec. => 2p
Tror fortfarande att det är en Zinfandel. Hade ingen ”cabbighet”, men ”nyavärldenkänsla” och strävhet fick mig att sätta Malbec i andra hand.
=> Totalt ”flighten”: 10p (av 16)

Distriktstypiska röda.
anteckning2
2011 Ch d’Arsac, Margaux, Frankrike.
Röda-mörka bär, paprika, gräsighet, grön. Sträv!, paprika, gräs.
1. Frankrike, Loiredalen, Touraine/Chinon, 2011. => 4.5p
2. Sydafrika, Bordeaux, Västra stranden/St Julien.
”Cabbig” så det förslår, paprika, paprika, gräsig, röda-mörka bär…
2007 Baron de Ley Gran Reserva, Rioja, Spanien.
Köttig, röda-mörka bär, kaffe, stall. Relativt mjuk, sötma.
1. Frankrike, Provence, Bandol, 2011. => 0p
2. USA, Rhône, Ch-du-Pape.
Gott vin och visst så borde jag tänkt på Rioja…
2012 ARA Select Blocks Pinot Noir, Marlborough, Nya Zeeland.
Röda bär, jordgubbe, rostat, i övrigt ren. Rostat, sötma.
1. Sydafrika, Cape Coast, Walker Bay, 2011. => 2p (ev. ngt till)
2. Nya Zeeland, Sydön, Central Otago.
Gissade på Sydafrika pga rostningen…
2012 Les Cailloux Ch-du-Pape, Rhône, Frankrike.
Röda bär, hallon, jordgubbar, syrligt. Syrligt!, udda smak, bittert!.
1. Nya Zeeland, Sydön, Central Otago, 2011. => 1p
2. Italien, Piemonte, Dolcetto d’Alba.
Herregud! Detta var en för mig totalt otypisk Ch-du-Pape. Saknade strävhet, tyngd, örtighet osv. Varning för detta vin, Pinot Noir lätt Ch-du-Pape…
=> Totalt ”flighten”: 7.5p (av 28)

Söta viner/Starkviner.
Grahams’s Six Grapes Reserve Port.
Mörka bär, bläckigt, sött!, eldigt!, gott!, smakar portvin.
1. Portugal, Duriense/Porto, Förstärkt, LBV. => 4p
2. Frankrike, Languedoc-Roussillon, VDN Banyls.
2011 Vecchioflorio Marsala Superiore.
Oxton, men ej jäst, rostat, kola, fudge. Eldigt!, varmt.
1. Portugal, Duriense/Porto, Förstärkt, Tawny. => 2p
2. Italien, Madeira, Malmsey.
2012 Domini Veneti Recioto della Valpolicella, Italien.
”Karaktärslöst” i jämförelse. Ej eldigt, röda-mörka bär, bläckigt, örtigt, sött, koncentrerad saft.
1. Italien, Venetien/Valpolicella, Oförstärkt, Torkade druvor. => 5p
2. Spanien, Katalonien/Priorato, Solmoget.
Bristol Cream.
Jäst, sötma. Oloroso med sötma? Finns det? Udda! Billigt?
1. Spanien, Andalusien, Förstärkt, ?. => 4p
2. Portugal, Madeira, Malmsey.
=> Totalt ”flighten”: 15p (av 20)

Slutligen så vill jag tacka Munskänkarna, UKOM och inte minst Jan Rosborn för en trevlig och lyckad ”föreställning”. Som vanligt så funkade allt förträffligt.

Se även:
jansvinblogg.wordpress.com/2015/02/26/munskankarnas-3-betygsprov-2015/

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Munskänkarna, Viner

Modeordet ”mineral”…

Har skrivit om detta förut men ett kärt ämne som är lika aktuellt nu som då…
 
‘No ”M” word is allowed today’ – citat från Jancis Robinson när hon ledde provningen vid ”Frankland Estate International Riesling Summit” 2012.
 
mineralflaskaMineralitet som arom-/smakbegrepp i viner är lite av på modet.  När jag började med vin – början av 90-talet – var användningen nästintill bara begränsat till vissa vintyper, medan det idag används i allt högre grad på alla vintyper, och för en uppsjö av olika karaktärer (petroleum, flinta, rök, kalk, tegel, damm, metall, för att bara nämna några).   Senaste fem åren så hör man alltfler som även använder begreppet på röda viner, och då kanske främst strama sådana.   Ja även, bläckigheten i Syrah’er har jag märkt hos många går under benämningen ”mineral”.   Det är ju så att man inte idag har en aning om vad det är ”nördarna” menar när dom säger att den här Bordeaux’n har svarta vinbär, ceder och massa ”mineral”, eller Croze’n har björnbär, charketurier, kryddor och ”mineral”.   Rätt så långt borta från Pouilly Fumé’n som doftade flinta på 90-talet liksom.
 
aromhjulMineralitet som smakbegrepp förekom inte (eller knappt alls) på 1980-talet eller dessförinnan.  Varken Emile Peynaud’s klassiker ”Le goût du vin” (1983) eller UCLA Davis Ann Noble’s aromhjul (1984-87) innehåller begreppet ”mineral”.  I aromhjulet så ligger karaktärer som många idag kallar för mineral under kemiskt, mikrobiologiskt, jordigt eller trä.
[A. C. Noble et al., Am. J. Enol. Vitic., Vol. 38, No. 2, 1987]

 
Det jag har förstått av Jancis citat är att hon menade just detta, att ”hen” ofta slänger ut sig det breda begreppet ”mineral” när man istället borde försöka att precisera vad man menar.  För annars så betyder ju inte begreppet så mycket.
 
Dessutom så blir ju många lurade till att tro att vinerna doftar/smakar något som har med jordmånen att göra när dom i princip aldrig gör det.   Man vet ju idag att Rieslings petroleum inte är något annat än den organiska substansen 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen som snarare har med solbelysning än med jordmånen att göra.   Likaså med Poully Fumé’ns flinta och rökighet som man idag vet är ingenting annat än att man känner doften/smaken av bensylmerkaptan.  Eller för den delen reduktionskaraktär (gummi, kål, etc) som beror på närvaro av flyktiga svavelföreningar (exempelvis metylmerkaptan).  Alla dessa kemiska ämnena bildas i vinet under vintillverkningen och/eller vid lagring.
 
Det kom 2014 ut en intressant artikel i Journal of Sensory Studies som dessutom handlar om att den generella ”nördupplevelsen” av mineralitet i vin – mångt och mycket – är associerat till viner med hög syra och deras innehåll av syror såsom äpplesyra och vinsyra.  Dvs karaktären har mer med omognad än med jordmånen att göra.  Detta alltså förutom att man idag ofta vet vad det är som doftar det ena eller det andra i ett vin.

minerality
[Hildegarde Heymann et al., ”An exploration of the perception of minerality in white wines by projective mapping and descriptive analysis”, J. Sens. Stud., 29 (2014).]

—————————-
Nobody has been objectively able to show any links between the soil mineral composition and the flavour or fragrence of the wines.”  ”Those who claim to have shown these links are not scientifically reliable.” – prof. Jean-Claude Davidian, Ecole Nationlale Supérieure Agronomique, Montpellier.

Länkar:
palatepress.com – Minerality in wine taken for granite.
Decanter – Minerality in wine what does it mean to you.
WallStreetJournal – ”Minerality”: Drilling Down on Wine’s Buzzword.
EnologyInternational – Minerality – Rigorous or romantic (pdf).
WineAnorak – Mercaptan in wine.
SommelierJournal – Minerality in wine.
Angela Muir MW – Minerality in wine.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Naturvetenskap

På tal om Sauvignon Blanc…

sb-aroma

Sauvignon Blanc är en (oftast!) lättegenkännlig grön druvsort med hög syra (i nivå med Riesling) och med en karaktäristisk aromatisk karaktär där vegetativa gröna aromer (nässlor, krusbär, fläder, gräs), svarta vinbärsblad, ”mineral” och t.o.m. kattkiss ”sticker ut” i arom- och smakprofilen.   Ofta, när det gäller framförallt s.k. ”nyavärldenviner”, även ihop med tropisk frukt såsom passions- och grapefrukt.   Lättegenkännlig åtminstone om vinerna är oekade, annars så är det lätt att blanda ihop dem med framförallt ekade Chardonnay’er.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  (Frankrike) Blanc Fumé, Fié/Fiers, Fumé, Sauvignon Fumé;  (Kalifornien) Fumé Blanc;  (USA) Sauvignon Musque;  (Tyskland, Österrike) Muskat-Silvaner;  (Spanien) Sauvignon Blanca;  för att bara nämna några.

Dessutom så finns det flera druvsorter som lätt kan misstas för att vara Sauvignon Blanc, bl.a. Sauvignonasse och Savagnin Blanc.

URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc är halvgammal druvsort med Loiredalen som det mest troliga ursprunget.   Första referensen på druvsorten är från 1534 (François Rabelais, ”La vie très horrifique du grand Gargantua père de Pantagruel”) och gäller just odlingar i Loiredalen, medan den första Bordeauxreferensen är från 1710-1720 gällande odlingar i Margaux.   Första referensen från östra Loire, Pouilly-sur-Loire, är från 1783-1784.  [ref.1]
 
Detta – Loireursprunget alltså! – backas upp av DNA forskning där man visat att Sauvignon Blanc är en avkomma till Savagnin och därmed också halvsyskon till flera andra druvsorter såsom Chenin Blanc, Grüner Veltliner, Petit Manseng, Silvaner, m.fl.   Savagnin är en druvsort som man visat troligtvis härrör från nordöstra Frankrike och som aldrig ”nämnts” i västra Frankrike.  [ref.1] 
 
Både historiska referenser och det nära släktskapet med Savagnin och Chenin Blanc gör det alltså troligt att Sauvignon Blanc ”fötts” någonstans mittemellan.  [ref.1]

Alltså:
Savagnin x ”okänd” = Sauvignon Blanc

UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc är världens 8’de mest odlade druvsort (den 3’de mest odlade gröna efter Airén och Chardonnay) med 110 138 ha (2,4%) av världsarealen.   Frankrike står för en fjärdel av världens odlingar, följt av Nya Zeeland, vilket inte är speciellt förvånande om man tittar på druvans historik och exempelvis på utbudet på Systembolaget.   ”Öststaterna” har jag satt på lite av undantag (inom parentes) då dom inte riktigt räknas (ursäkta!), då vinerna härifrån generellt inte riktigt håller ”måttet”…

I Frankrike odlas det mesta av druvan i Loiredalen (8 884 ha, 30,0%), följt av Languedoc-Roussillon (8 612 ha, 29,1%) och Bordeaux (7 707 ha, 26,1%).  Detta dock för år 2013/14 då totala arealen Sauvignon Blanc var 29 565 ha.
[Ref.2]  I Nya Zeeland så är Sauvignon Blanc den i särklass mest odlade druvsorten (20 029 ha, 56,4%) med odlingarna koncentrerade kring Sydön och regionen Marlborourgh (17 725 ha). [Ref.3]

Sauvignon Blanc per uppodlad areal i världen 2010. [Ref.4]
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 26 839 24,4
Nya Zeeland 16 205 14,7
Chile 12 159 11,0
Sydafrika 9 551 8,7
 (Modavien 8 151 7,4)
USA 6 584 6,0
Australien 6 467 2,7
 (Rumänien 4 157 3,8)
Spanien 4 011 3,6
Italien 3 744 3,4
 (Ukraina 3 123 2,8)
Argentina 2 296 2,1
Totalt: 110 138


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Sauvignon Blanc viner karaktäriseras av hög syra, vegetativa gröna aromer (nässlor, krusbär, fläder, gräs, mm), tropisk frukt, svarta vinbärsblad, ”mineral” och t.o.m. kattkiss.  ”Tropiskt” man brukar kunna känna är framförallt passions- och grapefrukt.  Sparris (både färsk och konserverad) är också en ofta förekommande karaktär.  Vinerna är beroende på ursprung antingen oekade eller ekade, där ursprungen Loiredalen och Nya Zeeland oftast är oekade medan det i Bordeaux, Italien, USA och Australien förekommer både och. 
 
”Aromkemiskt” innehåll då?   Sauvignon Blanc har en aromkemisk egenhet mot andra druvsorter såtillvida att mycket av vinernas karaktäristik kommer från innehållet av flyktiga svavelföreningar (tioler, merkaptaner).  Detta tillsammans med estrar, följt av metoxypyraziner, terpener och alkoholer.  [ref.5-8]
 
När det gäller svavelföreningarna så sticker framförallt fyra merkaptaner (tioler) ut, nämligen 3-merkaptohexanol, 3-merkaptohexylacetat, 4-merkapto-4-metylpentan-2-on och bensylmerkaptan (fenylmetantiol).  3-merkaptohexanol och 3-merkaptohexylacetat bidrar med tropisk frukt såsom passions- och grapefrukt, men även med krusbären.  4-merkapto-4-metylpentan-2-on bidrar med svartavinbärsblad, örtighet och (faktiskt!) ”kattkiss” (beroende på koncentration).   De här svavelföreningarna återfinns inte i druvorna/musten annat än som ”förstadier” (i det här fallet som s.k. cysteinkomplex).  Istället bildas de under jäsningen vilket gör att förhållandena (inte minst val av jäststam) i hög grad påverkar förekomsten.  Bensylmerkaptan är intressant dels då den bildas från bensaldehyd och har ett annat ursprung än övriga merkaptaner, och dels då den på helt egen hand bidrar med en ”mineralton” mot flinta och rök.  [ref.5-8]  Detta allså förutom att man visat att ”mineralitet” i viner generellt är associerat med högt syrainnehåll (äpplesyra, vinsyra, etc), och inte som många tror med ”terroiren” (jordmånen).  [ref.9]
 
merkaptaner
 
Estrar som dominerar är isoamylacetat, etylhexanoat och etylbutanoat.  Etylhexanoat och etylbutanoat bidrar med frukt såsom främst äpple och äppleskal, isoamylacetat även med banan, något som åtminstone jag inte associerar till Sauvignon Blanc.  [ref.5-8]
 
Metoxypyrazinmässigt så är det Cabernetfamiljens paprikasubstans 3-isobutyl-2-metoxypyrazin som sticker ut och bidrar med en vegetativ örtig ”ton” mot just paprika.  [ref.5-8]
 
När det gäller terpener så är linalool, alfa-terpineol och β-damascenon viktiga och bidrar med allmän blommighet och fruktighet.  Viktiga alkoholer är framförallt 1-hexanol och 3-hexenol som bidrar med grönhet åt klippt gräs.  [ref.5-8]
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Sauvignon Blanc är Riesling och Chardonnay.   Detta dels då Riesling och oekad Chardonnay båda kan gå mot fläder, och dels då ekad Sauvignon Blanc och ekad Chardonnay kan vara lika då mycket av Sauvignon Blanc’s druvkaraktäristik döljs av eken.

Referenser:
1. J Robinson et al., ”Wine Grapes: A complete guide to 1,368 vine varieties, including their origins and flavours”, 2012, ISBN 9781846144462.
2. FranceAgriMer, Les chiffres de la filière viti-vinicole, Données statistiques 2003/2013.
3. New Zeeland Winegrowers Vineyard Register Report 2014.
4. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
5. Frank Benkwitz et al., ”Evaluation of Key Odorants in Sauvignon Blanc Wines Using Three Different Methodologies”,J. Agric. Food Chem. 2012, 60, 6293−6302.
6. Cynthia M. Lund et al., ”New Zealand Sauvignon blanc Distinct Flavor Characteristics: Sensory, Chemical, and Consumer Aspects”, Am. J. Enol. Vitic. 60:1 (2009).
7. Frank Benkwitz et al., ”Identifying the Chemical Composition Related to the Distinct Flavor Characteristics of New Zealand Sauvignon blanc Wines”, Am. J. Enol. Vitic, October 2011.
8. Vilanova et al., ”Determination of Odorants in Varietal Wines from International Grape Cultivars (Vitis vinífera) Grown in NW Spain”, S. Afr. J. Enol. Vitic., Vol. 34, No. 2, 2013.
9. Hildegarde Heymann et al., ”An exploration of the perception of minerality in white wines by projective mapping and descriptive analysis”, J. Sens. Stud., 29 (2014).

Se även:
vininfo – På tal om Chenin Blanc…
vininfo – På tal om Mourvèdre…
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…

Textmaterialet ovan har utgjort underlaget till svenska Wikipedias artikel om Chenin Blanc.  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 3 februari 2016.

Redigerades 2016-07-05, Lars Jonsson.

4 kommentarer

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Druvor, Statistik