Alkohol och sexuella prestationer.

metoo-debatten.  Kankse högaktuellt med tanke på den metoo-debatt som tog fart 2017 och rättegången mot Peter Lundgren där dom kommer den 28 oktober, och där inmundigande av alkohol kanske spelat en roll…

Att ett för högt intag av alkohol har många negativa sidor och är direkt onyttigt vet ju alla, och kanske även också det faktum att ett måttligt bruk istället snarare är nyttigt.  Samma sak gäller faktiskt också när det gäller hur alkoholen påverkar oss när det gäller sex och sexuella prestationer.

Alkohol i blodet påverkar (och minskar) sociala hämningar, ökar riskbenägenhet (oskyddad sex, otrohet, etc), och inte minst vidgar preferensfönstret för vilka man kan tänka sig att ha intima övningar med.  Dessutom påverkas både prestationsförmågan och den sexuella njutningen.

”A Qualitative Study of the Relationship Between Alcohol Consumption and Risky Sex in Adolescents” (Archives of Sexual Behavior, Vol. 34, No. 6, December 2005, pp. 649–661) beskriver alkoholets förmåga att påverka uppfattningen av andras ”sexighet” som den viktigaste orsaken till att man tenderar att ha mer riskfyllda sexuella beteenden och att denna orsak är viktigare än alkoholens förmåga att minska hämningarna. 

En artikel som påvisar just alkololens förmåga att vidga prefensfönstret är ”An explanation for enhanced perceptions of attractiveness after alcohol consumption” (Alcohol, Volume 44, Issue 4, June 2010, Pages 307–313) där man dels visar att alkohol gör att vi upplever att fler människor i vår omgivning attraktiva och dels att detta bl.a. beror på att alkohol minskar våran förmåga att registrera ansiktsasymmetri.  ”Barely legal: Is attraction and estimated age of young female faces disrupted by alcohol use, make up, and the sex of the observer?” (British Journal of Psychology, 100(2): 415–27) finner, på samma tema, att män upplever äldre kvinnor mer attraktiva efter konsumtion av alkohol.

När det gäller både prestationsförmågan och den sexuella njutningen så påverkas män negativt, såtillvida att båda minskar, medan generellt det motsatta gäller för kvinnor.   ”Relationship of alcohol use and risky sexual behavior:  A review and analysis of findings” (Journal of Adolescent Health, 19(5): 331–6) visar, när det gäller män, att såväl den sexuella upphetsningen som lättheten att få orgasm minskar med alkohol i kroppen.   För kvinnor däremot, vilket ”Women, alcohol, and sexuality” (Recent Developments in Alcoholism, 12: 267–85) visar, så ökar såväl den sexuella upphetsningen som själva njutningen (orgasmen) med konsumtion av alkohol.

Se även:
Vininfo – Alcohol, fun and sex.

Denna text skrev jag ursprungligen 2014, postat på en annan sida, men texten är lika aktuell nu som då…

Sockerlögnen…

Mitt alldeles lilla egna bidrag till varför vi inte ska ha en sockerskatt.
 
För det första så äter vi inte mer socker nu än då, inte mer nu än vad vi gjorde för tio, tjugo, trettio eller 40 år sedan.  Sockerkonsumtionen har legat hyfsatt konstant sedan 1960, jordbruksverket skriver ”den svenska sockerkonsumtionen tycks med vissa variationer ha legat relativt konstant på omkring 120 gram per person och dag sedan åtminstone 1960”.  Sedan kan man säkert ha synpunkter på verkets siffror, men ändå…
 
För det andra, man blir inte tjock av socker allena!  Faktiskt inte av vin heller, för den delen…  Många är dom som hävdar sockrets förbannelse i dessa tider.  Snabba och tomma kolhydrater, att sockret ombildas till fett, sockret är lika farligt som tobak, sockerskatt, osv, osv…
 
Det är mycket mer komplext än så.  Det är sammanvägt vad vi stoppar i oss, förhållandena mellan energigivarna fett respektive kolhydrater, mass- och energibalansen, hur mycket energi som vi antingen förbrukar, eller som passerar kroppen, och hur mycket vi lagrar, som avgör om vi går upp (eller ner) i vikt.  Vi är liksom inga grisar (åtminstone inte de flesta av oss) och våran kropp producerar inte gärna fett från socker(*1).  I exempelvis grisar är denna process – ”de novo lipogenesis” (DNL) – däremot effektiv, medan den i människan snarare är såpass ineffektiv att vi kan bortse ifrån den under ”normala” förhållanden.  Kontrollerade försök där man låtit normal- och överviktiga äta 50% mer kalorier (från raffinerat socker) varje dag gav en fettbildning på ynka 4 gram per dag vilket skulle innebära att man behöver hålla på i 4 månader för att gå upp mindre än 0,5 kg.  Och då pratar vi om en rejäl ökning av intaget av raffinerat socker hos såväl normal- som överviktiga. (*2)
 
Dock så har man visat att en extremt fettfattig kost med överskott av kolhydrater (i förhållande till det totala energibehovet) ger en signifikant ökad produktion av fett från sockerarter, och även att fruktos ger mer production än glukos.
 
*1  “DNL is not the pathway of first resort for added dietary CHO in humans, at least on Western (high-fat) diets. DNL can occur, but it generally does not.  A `functional block’ therefore exists between CHO and fat in humans, analogous to the absolute biochemical block in the direction from fat to carbohydrate in all animals.  Therefore, the two major macronutrient energy sources are not interconvertible currencies in the mammalian organism; they must be considered separately and are probably regulated independently, by separate signals and toward separate ends.  The major insight concerning DNL is therefore a negative one.”
[“De novo lipogenesis in humans: Metabolic and regulatory aspects”, European Journal of Clinical Nutrition (1999), 53, Suppl 1, S53-S65.]
 
*2  “The design of the present study allowed us to address 3 main questions about the process of de novo lipogenesis in humans.  Fractional de novo lipogenesis more than doubled in response to overfeeding by 50% in energy terms in lean and obese women but did not differ significantly when the source of the excess dietary carbohydrate was either glucose or sucrose.  Although de novo lipogenesis was greater in the obese subjects than in the lean ones while the subjects were in energy balance, there was no significant difference between subject groups after overfeeding.  However, de novo lipogenesis was highly positively correlated with both body weight and with precise measurements of whole-body fat balance.  Quantitatively, however, absolute amounts of fat synthesized from carbohydrate did not represent a significant contribution to overall fat stores after 96 h of excess carbohydrate intake.”
[“De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women”, Am J Clin Nutr 2001, 74, 737–46.]
 
Dock så går man onekligen upp i vikt om man tillför mer energi än vad kroppen förbrukar!  Detta samtidigt som man sett att just sötade drycker (och då framförallt fruktossötade sådana) lätt leder till en överkonsumtion av kalorier med allt vad det innebär.  Men detta är inte samma sak som att socker i någon större omfattning omvandlas till fett.  Att man går upp i vikt beror mer på att man totalt sett äter mer än vad kroppen gör av med än att någon omvandling sker.
 
Överskott av kolhydrater (inkl. socker) lagras nämligen begränsat som glykogen i muskler och lever, medan överskott av fett däremot lagras i obegränsade mängder i fettvävnad.  Om man sedan intar överskott på energi så kommer i första hand fettet i kosten att lagras som fett medan kroppen använder kolhydraterna (inkl. socker) som ”bränsle”.  Det innebär att ett överintag av kolhydrater (inkl. socker) bidrag till övervikt är mer att det förhindrar att fett förbränns än att det omvandlas till fett…
 
Med detta sagt så borde vi i så fall snarare har en BMI skatt, att man betalar mer skatt om man har en BMI över en ohällsosam nivå.  Att bara slå på/mot sockret blir skevt dom dom flesta av oss har inte ett levene, en övervikt, som är problematisk ur folkhälsosynpunkt.  Det är faktiskt! till och med så att lätt överviktiga lever längre än normalvikiga… (*3)
 
*3  ”Another interesting finding in this study is that the optimal BMI in relation to mortality is placed in the overweight category in the most recent 2003-2013 cohort.  This finding was consistent in both the whole population sample (optimal BMI, 27) and in a subgroup of never-smokers without history of cardiovascular disease or cancer (optimal BMI, 26.1).  If this finding is confirmed in other studies, it would indicate a need to revise the WHO categories presently used to define overweight, which are based on data from before the 1990s”.
[”Change in Body Mass Index Associated With Lowest Mortality in Denmark, 1976-2013”, JAMA, 2016, 315(18), 1989-1996.]
Andra studier som visar på liknande resultat:
[”Association of All-Cause Mortality With Overweight and Obesity Using Standard Body Mass Index Categories: A Systematic Review and Meta-analysis”, JAMA, 2013, 309(1), 71-82.]
[”Body Mass Index and Survival in Men and Women Aged 70 to 75”, JAGS, Volume 58, Issue 2, February 2010, Pages 234–241]
 
Om saltlögnen:
Livsmedelsverket talar i tungor om saltet.
Om tillsatslögnen:
Tillsatser i mat och vin.
Aftonbladet försöker vinna poäng på okunnighet.
Kalla Fakta – gift i glaset.
 
Hjälper det med sockerskatt då?  Läs gärna ledaren i Blekinge Läns tidning från 2016 om erfarenheten från Danmark som haft sockerskatt på försök.
BLT – Greider & co larmar och gör sig till.
 

Käftsmäll mot artikel som ifrågasätter J-kurvan…

Översiktsartikeln ”Do “Moderate” Drinkers Have Reduced Mortality Risk? A Systematic Review and Meta-Analysis of Alcohol Consumption and All-Cause Mortality” som skrevs av Tim Stockwell et al. och publicerades i maj ifjol i tidsskriften Journal of Studies on Alcohol and Drugs och som försökte motbevisa existensen av en J-kurva och lägre dödlighet för måttlighetsdrickare jämfört med nykterister har fått vetenskapligt mothugg.
 
I ett brev till reaktionen ”Comments on Moderate Alcohol Consumtion and Mortality” publicerat i september samma år i samma tidsskrift så går 17 forskare från nio länder till J-kurvans försvar och underminerar artikeln totalt.  Forskarkollegorna anklagar författarna för att ha exkluderat nästan alla studier och istället förlitat sig på ett fåtal och med dessa dragit felaktiga slutsatser.
 
Man skriver bl.a.:
 
”Unfortunately, in this new article by Stockwell et al. (2016), the authors have used the same selection criteria that were demonstrated earlier to be invalid.  They do not acknowledge that the “errors” that had been raised in 2006 have been adjusted for in most recent reputable investigations without changing overall results.  The authors were unusually selective in choosing which articles to include, in that they identified 2,575 studies on the subject and analyzed 87.  They found reasons to exclude almost all of the studies and reached a conclusion that “there was no significant protection for low-volume drinkers, based on a very small number of publications.  In some of their analyses, only 6 or 7 studies remained after exclusions were made.”
 
”The results of most major modern studies continue to show a significant reduction in the risk of cardiovascular disease and total mortality from the light/moderate intake of alcoholic beverages: a J-shaped curve.  In fact, other scientists who previously raised similar concerns have more recently concluded:  “For drinkers having one to two drinks per drinking day without episodic heavy drinking, there is substantial and consistent evidence from epidemiological and short-term experimental studies for a beneficial association with IHD [ischemic heart disease] risk when compared to lifetime abstainers.”
 
Och avslutar med ”käftsmällen”:
 
”In the opinion of our Forum, the Stockwell et al. article distorts the accumulated scientific evidence on alcohol and mortality.  The concern is that the biased selection of studies undermines the value of the article but, more importantly, promulgates misinformation in the name of the scientific method.”
 
[Elizabeth Barrett-Connor et al., ”Comments on Moderate Alcohol Consumption and Mortality”, Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 77(5), 834–836 (2016).]
 
Det släpptes förresten en svensk undersökning från Lund förra året där man följt 6353 äldre kvinnor (50-59 år) under 17 år och följt upp både levnadsfaktorer och dödlighet.  En undesökning som klart både visar på en J-kurva och att måttlighetsbruk är förenat med en lägre total dödlighet.  Man skriver i slutsatsen:  ”There was a clear J-shaped relation betwen the amount of alcohol consumption and all-cause mortality even after controlling for sociodemography, lifestyle factors and diseases such as diabetes and previous ischemic heart disease.”
 
[Patrik Midlöv et al, ”Women’s health in the Lund area (WHILA) – Alcohol consumption and all-cause mortality among women – a 17 year follow-up study”, BMC Public Health (2016) 16:22.]
 
Det är med andra ord fortsatt nyttigt att dricka måttligt med alkohol.
 

Snus och typ 2 diabetes.

”Storsnusare riskerar få typ 2-diabetes”,
”Larm om diabetes för snusare”,
”Snus ökar risken för diabetes”, etc

Rubrikerna var många som basonerade ut nyheten att snus ger diabetes.  Detta efter att forskare vid Karolinska Institutet, Umeå och Lunds universitet fått sina resulta publicerade i Journal of Internal Medicine.

[”Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts”, Journal of Internal Medicine, online 6 februari 2017, doi: 10.1111/joim.12592.]

Genom åren så har studier på snus och diabetes visat såväl på samband som det motsatta, dvs att det inte finns något samband.

Så sent som 2016 så publicerades en svensk-norsk studie i tidsskriften Diabetic Medicine vars syfte var just att studera om det just finns något samband mellan snus och typ 2 diabetes.  Den studien, som omfattar nästan 25000 män, visade inte på något samband.  Man skriver i slutsatsen: ”The risk of Type 2 diabetes and LADA is unrelated to the use of snus, despite its high nicotine content.  This opens the possibility of the increased risk of Type 2 diabetes seen in smokers may not be attributed to nicotine, but to other substances in tobacco smoke.”

[”Use of Swedish smokeless tobacco (snus) and the risk of Type 2 diabetes and latent autoimmune diabetes of adulthood (LADA)”, Diabetic Medicine, online 31 july 2016, doi: 10.1111/dme.13179.]

Med andra ord, ta nyheten med ro.  Forskningsvärlden och de undersökningarna som gjorts är inte överens/överensstämmande.  Och oavsett vad så är snus mycket mindre hälsofarligt än rökning…

Se även:
vininfo – New York Times skriver om snus.
vininfo – Snusning versus rökning.
vininfo – Snus och karies.

Snobbalkoholism?

Sanna Lundell m.fl. ”nyttiga idioter” kräver i ett debattinlägg i Aftonbladet att man ska förbjuda distansförsäljning av alkohol.
 
Aftonbladet – Vin hem till dörren får oss att supa mer.
 
 – – – – – – – – –
 
Alkoholismen i Sverige beror inte på distansförsäljning.  Men har man redan pga den aktuella alkoholpolitiken och ”supkulturen” blivit beroende så visst då kanske vissa handlar på nätet.  Men långt många fler av dessa alkoholister handlar på Systembolaget som med gått samvete säljer box efter box, låda efter låda.

Systembolaget gynnar nämnligen alkoholism, om något…  Box efter box, efter box, upptar de bästa platserna, varorna mer sorterade efter pris (och alkohol per krona) än efter vad det är i flaskorna/lådorna.  Vit- och rödtjut tar mer (och mer) plats på kvalitetsvinernas bekostnad.  Det är en minoritet av kunderna både hos monopolet och distanshandeln som har alkoholproblem.  Den stora massan av de som handlar på nätet är ute efter att hitta vad dom vill ha (något som monopolet blir allt sämre på) och bekvämlighet.  Idag är tid en bristvara för många.

Om man vill komma i/till bukt med fylleri och alkoholism så är det andra saker samhället behöver fokusera på.  Ändra hur Systembolaget fungerar (sortiment, sortering, etc), få bort fylleriet genom att se till att krogar inte säljer alkohol till berusade.  Få det att bli mer fult att vara berusad i samhället.  Idag är det mer kutym att man ska vara minst ”lite på lyran” när man firar, festar eller är på krogen.  Att regelbundet dricka för mycket, supa 1-2 gånger i veckan, är den absolut största riskfaktorn för alkoholism.  Det tar tid men rätt väg att gå är att göra som Tyskland och få samhället (medborgarna, krogarna, alla) att minska acceptansen av offentlig berusning och supning.

Tar vi den stora WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches”, som kom ut 2012, så skriver dom så här om Tysklands och Nederländernas väg mot ett mindre harmfullt drickande:
”The drinking pattern in recent decades has overall been similar to the Mediterranean style, both in frequency of drinking and lack of acceptance of public drunkenness, with the exceptions of Ireland and the United Kingdom
which are closer to the Nordic countries in this respect.  It should be noted that there were times in the past of different drinking styles and much more acceptance of intoxication in Germany or the Netherlands.
 

 (- klicka gärna på kartan för en förstoring -)
 
Se även:
vininfo – Mindre harmfullt drickande i medelhavsregionen.

Äpplen och päron, alkohol och cancer…

Idag (2016-11-28) släppte Svenska Läkaresällskapet och IOGT-NTO sin rapport ”TEMA 2016/2017: ALKOHOL OCH CANCER”(*) där man visar att närmare 1000 svenskar dör varje år av cancer orsakat av alkohol.  Närmare bestämt så visar man att det 2014 dog 11677 personer av cancer varav man ”bedömt” att 996 dödsfall ”troligtvis” orsakats av alkohol.  Stämmer säkert så långt, men man har inte gjort någon som helst åtskillnad på att det finns undersökningar (även stora s.k. metaundersökningar) där man finner på stora skillnader mellan olika ”alkoholslag”, där vin skyddar mot vissa cancerformar och kanske t.o.m. mot cancer överlag, tillskillnad från öl och sprit, och man har bortsett från andra sjukdomsrelaterade dödsorsaker, och då inte minst hjärt- och kärlsjukdomar, där alkohol är starkt förebyggande.

Samma år 2014 så dog nämligen hela 32548 svenskar av hjärt- och kärlsjukdomar.  I en artikel i läkartidningen 2012 – hänvisande till vetenskapliga undersökningar – så görs bedömningen att alkohol faktiskt minskar den totala dödligheten med mellan 20-40 %(**).  Alltså med minst 6509 personer om man – mellan och tummen och pekfingret – tittar på 2014 års siffror.  Dvs, om man bara tittar på hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, så överstiger nyttan onyttan flerfaldigt.  Men visst sedan finns det andra faktorer såsom social misär, misshandel, alkoholism, våld, etc, dvs yttre faktorer som inte beror på måttlighetsdrickande och personlig hälsa, men ändå…

Det finns alltså ingenting i undersökningen som visar på att man – som måttlighetsdrickare – bör avhålla sig från alkohol.  Risken då, om man avhåller sig, är att man – de facto – dör tidigare i alla fall även om det inte är av cancer…
 
För att slutligen slänga in resultatet från en av de största undersökningarna som gjorts på området som publicerades i Lancet 2015, omfattande 12 länder och närmare 115000 vuxna, så kom man fram till att risken att dö i förtid för vindrickare är 0.88 (95% konfidensintervall) jämfört med 1.0 för absolutister, d.v.s. risken för dödlighet är lägre och man lever längre…
[ Alcohol consumption and cardiovascular disease, cancer, injury, admission to hospital, and mortality: a prospective
cohort study, Lancet, Vol 386, November 14, 2015. ]

– – – – – –

* [ TEMA 2016/2017: ALKOHOL OCH CANCER ]

– – – – – –

** Läkartidningen ”skriver”:

”De flesta rapporterna rör alkohol och hjärt–kärlsjukdomar, och man konstaterar SAMSTÄMMMIGT att lätt till måttlig konsumtion (vin, öl eller starksprit) hos medelålders och äldre personer PÅTAGLIGT minskar risken för olika typer av hjärt–kärlsjukdomar.  Det bör i detta sammanhang påpekas att det givetvis även finns rapporter där man inte funnit denna positiva relation mellan alkoholintag och hjärt–kärlsjukdomar.

Flera sammanfattande artiklar om relationen mellan alkohol och hjärt–kärlsjukdomar har publicerats under senare år.  I en metaanalys publicerad i Circulation 2007 sammanfattas resultaten från en mängd studier, och man konkluderar att vid intag av 1–2 enheter för kvinnor och 2–3 enheter för män under 4–7 dagar i veckan reduceras den totala dödligheten i hjärt–kärlsjukdom med mellan 20 och 40 procent.  När det gäller kranskärlssjukdom, angina och hjärtinfarkt är risk¬reduktionen 20–50 procent.

Även risken för hjärtsvikt minskar med ca 30 procent vid måttligt alkoholintag; detta gäller även patienter som haft en hjärtinfarkt.  När det gäller ischemisk stroke är resultaten inte helt samstämmiga, även om de flesta stora studier visar på minskad risk (med ca 20 procent) för denna typ av ¬stroke vid lätt till måttlig konsumtion.  Vid hemorragisk stroke finns ingen positiv effekt.”

[ Läkartidningen, 2012-10-16, nummer 42, ”Alkohol inte enbart av ondo – måttligt intag minskar risk för folksjukdomar” ]

– – – – – –

Andra inlägg jag skrivit om ämnet:
vininfo – Alkohol ger inte cancer.
vininfo – Alkohol kan orsaka cancer men…

Vin och kaffe håller ordning på magen…

I april släpptes en studie i tidskriften Science där en forskargrupp i Nederländerna studerat olika livsmedel och dess inverkan på bakteriefloran i matsmältningssystemet (tarmen).  Studien omfattade över 1100 personer där man kombinerat information om deltagarnas diet, medicinering och hälsa, ihop med insamling och DNA-analys av avföringsprover.
 
Genom jämförelse av den insamlade datan med analysresultaten så har man kunnat dra slutsatser om hur olika livstilsfaktorer påverkar mångfalden av bakterier i matsmältningssystemet.  En mångfald som man vet är direkt korrelerad till hur man mår där ”nere”.  Och man såg stora skillnader när det gäller både hur kost och medicinering påverkar floran.  Vin och kaffe ökar exempelvis mångfalden medan högt kaloriintag generellt minskar den.
 
Referens:
[Falony et al., ”Population-level analysis of gut microbiome variation”, Science, 29 Apr 2016: Vol. 352, Issue 6285, pp. 560-564.]
 
Läs mer, mycket mer:
Dagens Hälsa – Bakterierna i din mage vill att du ska vara lycklig.
 

Lagringstemperatur ”matters” – del 2.

Vin är inte bara nyttigt!
 
I likhet med det mesta vi stoppar i oss så innehåller vin både nyttigheter och faktiskt! även onyttigheter.  Och jag ”pratar” inte om själva alkoholen där individens konsumtionsmönster avgör dryckens ”beskaffenhet” där ett måttlighetsbruk kan vara nyttigt och livsbejakande medan en överkonsumtion istället både är beroendeframkallande och skadligt.  Här kommer fortsättningen på Lagringstemperaturen ”matters”, nämligen del 2 som handlar om jästa produkters kanske största gissel, bildning av det skadliga ämnet etylkarbamat.

”Ethyl carbamate is a compound that can occur naturally in fermented foods and beverages, such as spirits, wine, beer, bread, soy sauce and yoghurt. Therefore, the major source of dietary exposure to ethyl carbamate in the human population is through the consumption of fermented foods and beverages, e.g. as a consequence of its unintentional formation during the fermentation process or during storage”*.
 

Etylkarbamat är en känd cancerogen (Group 2A – Ämnet är troligen cancerframkallande) som bildas i jästa produkter antingen under själva jäsningen eller vid lagring.  I vin så bildas etylkarbamat huvudsakligen genom en spontan rektion mellan etanol och karbamid, där karbamiden är en biprodukt från den nedbrytning av aminosyrorna arginin och/eller citrullin som sker under jäsningen.  Förutom halterna av etanol och karbamid så är ljus och temperatur viktiga för bildning såtillvida att mer ljus och högre temperatur ger mer etylkarbamat.  Så även ”här” är mörkt och svalt att rekomendera när det gäller transport och lagring av vin.  I slutändan så spelar t.o.m. kväveinnehållet i jordmånen roll så även parametrar som gödsling påverkar.  Inget nytt under solen då detta står i diverse riktlinjer för branschen.
 
I ”Guideline on reducing the level of EC” står det bl.a. ”Take measures to prevent products from light exposure from production through shipment to storage and retail, for example, the use of proper containers and covering boxes”, ”Special care should be taken to minimize heat exposure by maintaining the correct cold chain from production through shipment to storage and retail, for example, the use of appropriate inslated containers shipping schedules and storage facilities”, och ”keep stock according to the first-in-first-out principle”**.
 
Hur mycket finns det i vin då?  Enligt FAO/WHO*** (ett exempel) så ligger nivåerna på vanliga viner generellt (medelvärde) på mellan 4-10 ug/kg men värden över 60 ug/kg har uppmäts.  Medelvärdet på starkviner ligger på 32-41 ug/kg.  (Obs! många viner hade nivåer under detektionsgräns)  Nivåerna ser visserligen låga ut men anses vara tillräckligt höga för att påverka totalintaget av cancerogenen*.  Detta gör att det numera finns föreskrifter för såväl vinproducenter som transportörer, och inte minst möjligheter för att analysera viner (exempelvis erbjuder både Excell Laboratoire, ETS Laboratories och AWRI sådan service).  Flera länder har även infört gränsvärden för etylkarbamat i livsmedel.  I USA så får exempelvis oförstärkta viner innehålla max 15 ug/L och förstärka viner max 60 ug/L.
 
Vidare så bildas det 16 gånger mer etylkarbamat vid 23,9 grader och 4 gånger mer vid 18,6 grader jämfört med samma vin som lagrats vid 13,3 grader under två år****.  Så bara temperaturen…
 
Så förutom att vin utvecklas olika, med olika slutresultat rent karaktärsmässigt, så bildas det mer skadliga ämnen vid ”felaktig” förvaring…
 
Läs även:
vininfo – Lagringstemperatur ”matters”…
 
Källor, referenser:
* [”Ethyl carbamate and hydrocyanic acid in food and beverages Scientific Opinion of the Panel on Contaminants”, The EFSA Journal (2007) 551, 1-44.]
** [Guideline on reducing the level of EC.]
*** [FAO/WHO (Food and Agriculture Organisation of the United Nations/World Health Organisation). 2006. Safety evaluation of certain contaminants in food. Prepared by the Sixty-fourth meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) FAO Food Nutr. Pap. 82:1-778.]
**** [Stevans och Ough, Ethyl Carbamate Formation: Reaction of Urea and Citrulline with Ethanol in Wine Under Low to Normal Temperature Conditions, J. Enol. Vitic, 1993, vol. 44, no. 3, 309-312.]

Vargen kommer…

Med rubriker som ”Så mycket växtskyddsmedel finns i ditt kaffe” så kom häromdagen hemska nyheter.  Kaffe innehåller två oönskade kemiska ämnen, som kaffet visserligen alltid gjort, och som på inget sätt har gjort kaffe farligare, eller snarare mindre ofarligt.  (nedan från min facebooksida)

Växtskyddsmedel ”my ass”…

Både Mepikvat (N,N-dimethylpiperidinium) och Akrylamid är HELT naturliga ämnen som bildas via upphettning och s.k. ”maillardreaktioner”.  Substanserna är inte farligare (eller ofarligare) idag än vad de var igår, eller på den gamla goda tiden när Birger Jarl och grabbarna grillade vildsvin.  Detsamma gäller kaffet, det blev liksom inte farligare över en natt…

Dessutom vari ligger nyhetsvärdet? Dom har analyserat på två kemiska ämnen som ALLA insatta vet finns i produkten, ämnen som industrin med stor sannolikhet har koll på och följer.  Detta samtidigt som – man vet att – kaffe är tämligen harmlöst och ofarligt.  Det går inte med epidemiologiska undersökningar att visa att ”kaffesörplare” lever kortare tid än dom stackarna som avhåller sig.  Så FARLIGT är kaffe…

Hualigen…

–   –   –   –   –   –

[The impact of coffee on health, Maturitas, May 2013, Vol.75(1):7–21.]
”Caffeine, chlorogenic acids and diterpenes are important components of coffee.  Tolerance often acts as a modulator of the biological actions of coffee. There is a significant impact of coffee on the cardiovascular system, and on the metabolism of carbohydrates and lipids.  Contrary to previous beliefs, the various forms of arterial cardiovascular disease, arrhythmia or heart insufficiency seem unaffected by coffee intake.  Coffee is associated with a reduction in the incidence of diabetes and liver disease.  Protection seems to exist also for Parkinson’s disease among the neurological disorders, while its potential as an osteoporosis risk factor is under debate.  Its effect on cancer risk depends on the tissue concerned, although it appears to favor risk reduction.  Coffee consumption seems to reduce mortality.”

[Coffee, tea, and mortality, Annals of Epidemiology July 1993, Vol.3(4):375–381.]
”We conclude that coffee and tea have no overall relation to mortality risk.  If coffee increases coronary risk, this is balanced by an unexplained lower risk of other conditions, notably cirrhosis and suicide.”

Vin inte längre så (o)nyttigt…

Eller, kejsaren är naken…

I början på detta året så ”överöstes” vi med dom oroväckande nyheterna att vin inte längre var så nyttigt.  Rubriker såsom ”Vin inte längre så nyttigt”, ”Nej, rödvin och choklad är inte så ”nyttigt” som det sägs”, ”Även ett glas vin är dåligt för hälsan”, ”Rödvin inte så nyttigt som man trott”, o.s.v., o.s.v.
 
Sverige är inte ett isolerat land där granskningar beställda av läkarsällskapet och nykterhetsorganisationen IOGT-NTO på något sätt har mer tillförlitlighet än studie, efter studie, sammanställningar, sammanställningar, av alla studier som gjorts, som faktiskt visar på motsatsen.  D.v.s. att ett måttligt bruk av alkohol minskar dödligheten.  Visst för samhället – som stort – så kostar alkoholen både människoliv och orsakar mycket lidande.  Men detta beror på omåttlighet och dess konsekvenser och inte på dom av oss som dricker måttligt och snarare därigenom statistiskt förlänger våra liv.
 
I Alcohol and Alcoholism 2015 (50(S1) i1–i67) skriver man exempelvis:
 
”Updated, large meta-analyses on the relationship between wine, beer or spirit consumption and cardiovascular outcomes including cardiovascular or all-cause mortality, have been performed in the past years.  These meta-analyses provide consistent evidence of J-shaped relationships between either wine or beer intake and vascular risk or total mortality, with maximal protection (of about one fifth-one third), at moderate consumption (around 25 g/day of alcohol/day).”
 
”Adjustment for other healthy lifestyle factors (e.g., no smoking, following a healthy diet, practicing regular physical exercise…) does not explain the lower cardiovascular risk or total mortality found to occur among moderate drinkers.”
 

[Alcohol Dosing and Total Mortality in Men and Women, Arch Intern Med. 2006;166:2437-2445.]

Njut av livet, drick måttligt och lev längre…

Se även:
svt – Debatt om alkoholens påstådda…