Häromdagen (lördagen, 2022-03-19) gick Munskänkarnas 2-betygsprov av stapeln, uppdelat på en teoritenta och ett praktisk prov.
Jag var där tillsammans med ytterligare en medarbetare från sektionen, där vi skötte det praktiska. Det är mina egna noteringar om vinerna nedan.
Teoriprovet var som vanligt uppdelat på tre delar, en första del (45p) med kryssfrågor där man kryssar i rätt svar bland fyra alternativ, en skrivdel (30p) där man med text svarar på frågor, och en fördjupningsdel (10p). Sista delen, fördjupningsdelen, handlade om Rhône, så den som kan sitt Frankrike hade – som oftast – en liten fördel.
Hade inga synpunkter på teoritentan annat än att vissa detaljfrågor kändes väl djupa och av slaget att det inte är något man lär sig. Att Côte Rôtie är brant kanske man lär sig men hur många graders lutning kanske känns rätt så irrelevant. Likaså att den mest odlade druvan för DOP-vin i Italien är glera. Det kanske den är men var hittar man den informationen. Eller slutligen att druvan colombard är mer odlad än chardonnay i Sydafrika.
Det praktiska provet bestod av 7 viner uppdelade på 3 vita och 4 röda viner där man skall ”gissa” druvsort (2p), följt av land (1p) och vinregion (1p). Man får ange ett 1’sta och ett 2’a alternativ, där 2’a alternativen ger halva poängen. Maxpoängen blir sålunda 28p. Det är samma viner över hela landet med den skillnaden är att det finns två alternativ för varje druvsort. Detta för att säkerhetsställa att alla sektioner skall kunna få tag i alla vinerna. I Göteborg så fick vi tag i alla vinerna enligt första alternativet förutom för två av vinerna som togs från reservvinlistan. Det är göteborgsuppsättningen som redovisas nedan…
Vita vinerna:
Leitz Magic Mountain Riesling (70626, 159:-).
Riesling, Tyskland, Rheingau.
Lätt igenkännlig, mineral åt petroleum, lime och passionsfrukt. Torrt vin med hög syra. Borde vara enkelt att plocka som en riesling. Ursprunget är ju lite svårare. Tyskland, Rheingau alt. pfalz, eller Australien, South Australia, hade nog varit mina gissningar. Frankrike, Alsace, kändes det inte riktigt som…
Allesverloren Chenin Blanc (75986, 99:-).
Chenin Blanc, Sydafrika, Coastal Region. (från reservvinlistan)
Intetsägande vin med lite plommon, äpple, smör och lite vanilj. Visköst med bra syra. Hade det inte varit för vinet efter så hade jag nog gissat på en enklare Chardonnay med ursprung Frankrike och Bourgogne. Men så dricker jag bara oekade dylikar från loiredalen.
Buena Vista Chardonnay (6240, 199:-).
Chardonnay, USA, Kalifornien.
Generiskt fatat och intetsägande vin. Gott dock! Frukten mer åt äpple och ananas, annars smörigt och med en karamellton åt vanilj och kola som nog skvallrar om ursprunget. Tydligare fatat än ovanstående vin.
Röda vinerna:
Baron de Ley Rioja Gran Reserva (2768, 209:-).
Tempranillo, Spanien, Rioja. (från reservvinslistan)
Stöddig traditionell doft av tobak, kaffe, läder och vanilj. Lite rökig. Frukten var lite svårare att ta på men åt det torkade hållet, plommon och russin kanske. Kände ingen dill. Gott var det i alla fall och ett vin i min smak. Kändes som en klockren Rioja, åtminstone om man vet var det var i glaset vilket undertecknad gjorde. Hustrun – som fick fick prova vinerna blint efteråt – tog denna som 2:a alternativ.
Delas Crozes-Hermitage Les Launes (2800, 189:-).
Syrah, Frankrike, Rhône.
Blåaste vinet i ”heatet”. Mörka bär åt björnbär, hallon, lite chark och finska tjärpastiller. Lågvisköst och bläckigt i smaken. Klockren ung syrah.
Black Stallion Cabernet Sauvignon (6207, 249:-).
Cabernet Sauvignon, USA, Kalifornien.
Relativt klent och saftigt, i motsatt till vin’igt vin. Svarta vinbär, choklad, ceder och vanilj. Bristen på ”stöddighet” drar bort från cabernet även om karaktären – i övrigt – är klockren. Skulle inte handla det här vinet själv. Ursprunget då? Cabernet från ”nya världen” hade nog varit min gissning men lätt att säga/skriva när jag visste vad som fanns i glaset.
Righetti Amarone Capitel de ‘Roari (12366, 199:-).
Corvina, Italien, Venetien.
Oj, det här vinet luktade portvin; torkad frukt åt russin och fikon. Därutöver tobak och även lite körsbärskärna, bensaldehyd, som får tankarna till körsbär och Italien. Brunt i kanten, eldigt och fylligt dessutom. Italien var nog de flesta som skrev i Göteborg inne på men sedan då? Den torkade frukten kanske skvallrade om att det kanske var ett vin som var gjort på torkade druvor, och därigenom på ursprunget. Men nog svårt då vinet inte hade den sötman som – åtminstone jag – tycker brukar återfinnas i Amarone.
Sammanfattningsvis så var det nog en medelsvår praktisk tenta med ett till två viner som var nästintill omöjligt att ”plocka”, corvinan där Italien var tydligt men inte så mycket mer, följt av chenin blanc’en från Sydafrika som med sin ekfatslagring var för lik den efterföljande chardonnay’en. Detta medan övriga viner var mer klockrena för vad dom var. Ja, och sedan har vi förstås den klena Cab’en…