Ursprungsmärkning…

Mer och mer så retar jag mig på ursprungsmärkning på livsmedel som säljs i dagligvaruhandeln och även på butikernas egna varumärken (s.k. EMV*) där, förutom att konkurrensen snedvrids, kostnader jagas i absurdum, så försvinner välkända varumärken, ja även arbetstillfällen, i rask takt till förmån för vadå?  För livsmedel med ospecificerat ursprung och med allt mer ifrågasatt innehåll.  Två exempel, det första med såväl tveksamma ingredienser som dålig ursprungsmärkning och det andra med dålig ursprungsmärkning när det gäller ICA’s egna varumärke.
 
* EMV = Egna märkesvaror.  Märkesvaror?  På vilket sätt är ICA’s kroketter i exemplet nedan en märkesvara?  En dålig ospecifierad billig kopia snarare.
 
Flora det svenska margarinet finns inte mer.  Från början så var det en produkt baserad på svensk rapsolja medan det idag istället är ett ihopkok med de billigaste råvarorna de kan uppbringa.  Dagens Flora är en matfettsblandning som består mestadels palmolja**, utblandat med rapsolja, vatten och smör, m.fl. ingredienser.  Och detta med ospecifierat ursprung, såväl när det gäller varifrån råvarorna kommer som var röran är tillverkad någonstans.  Tacka vet jag Bregott som istället innehåller smör, grädde, rapsolja, vatten, salt och vitamin A resp. D, och detta med ett tydligt ursprung av svensk grädde samt att den är tillverkad i Götene.
 

 
Kroketter.  ICA’s kroketter som, trots att vi i Sverige odlar mängder med potatis, är tillverkade i Belgien med billigaste möjliga ospecificerade potatis varhelst den går att uppbringa inom EU.  Tacka vet jag den något dyrare motsvarigheten från Felix i Eslöv som är gjord på 100% svensk potatis.
 

 
** Palmolja då?  Tja, en helt onödig vegetabilisk olja som är omdiskuterad ur såväl miljö- som hälsosynpunkt.  Palmolja innehåller både glycidestrar och klorerade glykoler (2- och 3-MCPD, monoklorpropandioler).  Glycidestrarna ökar risken för cancer medan de klorerade glukolerna är skadlig för njurarna.  Såväl EU’s livsmedelsmyndighet som Livsmedelsverket har varnat för palmolja, detta samtidigt som alltfler produkter innehåller ”skiten”.

”Efsas genomgång visar att palmoljan innehåller mest av dessa oönskade ämnen. Läs därför på förpackningarna och välj bort livsmedel som innehåller palmolja. Det gäller i första hand livsmedel som äts under hela livet som kex, kakor och andra livsmedel. Då påverkar du även miljön på ett bra sätt. Oljepalmer odlas ofta på mark som har varit regnskog vilket är negativt för både klimat och växt- och djurliv.” – Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket, Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i bland annat palmolja.

SvD, Livsmedelsverkets råd – Välj bort livsmedel med palmolja.

Annonser

1 kommentar

Under Allmänt, livsmedel, Livsmedelstillsatser

Nebbiolo, ”nebbia”, och vaxlager på druvor.

Piemontes kvalitetsdruva Nebbiolo sägs ha sitt namn efter italienskans ”nebbia” som betyder dimma.  De två hypoteserna om namnets ursprung är att druvan antingen är namngiven efter den höstdimma som ofta lägger sig över langhekullarna eller av den dimmiga vita beläggningen som druvorna får under mogningen.
 

 
Beläggningen då?, vad är det för något?
 
Det enkla svaret är vax.  Lite samma beläggning man kan se på andra druvor och bär, däribland blåbär.  Faktum är att även bladverk får motsvarande beläggning.
 
Det lite mer avancerade svaret är att det är en hinna som bl.a. består av vax.  Hinnan som kallas för ”kutikulan” består nämligen av två huvudsakliga komponenter.  Kutin som är en biopolymer av hydroxy fettsyror och vax som består av homologa serier av långkedjiga alifatiska kolväten;  mer specifikt fettsyror, aldehyder, primära och sekundära alkoholer, ketoner, alkaner, alkylestrar mm.
 
Hinnan/beläggningen/vaxet är en hydrofobisk (vattenavvisande) barriär som skyddar druvorna mot såväl s.k.abiotiska (icke levande) som och biotiska (levande) miljöbelastningar.  Hinnan/beläggningen skyddar växtens ytor mot mekanisk skada, nötning, infiltration av miljögifter och skadlig bestrålning, och det är den första raden av försvar mot infektion av sjukdomar.
 
Med andra ord, en ”sjujävla” beläggning…
 
Referenser och ytterligare läsning:
1. Rosenquist och Morrisson, ”The development of the cuticle and epicuticular wax of the grape berry”, Vitis 27, 63-70 (1988).
2. Szakiel et.al., ”Fruit cuticular waxes as a source of biologically active triterpenoids”, Phytochem Rev (2012) 11:263–284.
3. Koch och Ensikat, ”The hydrophobic coatings of plant surfaces: Epicuticular wax crystals and their morphologies, crystallinity and molecular self-assembly”, Micron 39 (2008) 759–772.

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Naturvetenskap

Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov 2017

Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov gick av stapeln i lördags (11 november 2017) i sin nya form.  Nytt är att man numera för att få gå upp och göra provet är att man måste – förrutom att klarat teoriprovet som för övrigt inte har gått av stapeln sedan november 2016 – måste ha en godkänd uppsats.  Något som obenhörligen lär begränsa antalet tentander.  Tror dessvärre att nyordningen kommer att minska intresset för att klara 3-betyget.
 
Vinerna då?  Känns som en rätt så ”rättfram” praktisk tenta med några mer enkla viner och några lite svårare.  Inget vin som borde vara omöjligt även om det alltid är svårt när man väl sitter där.  Söta viner/Starkviner känns som lättare än vad det brukar vara men förutsätter att det är hur väl man lyckats mot konkurrensen som avgör hur väl man klarar tentan eller inte.  Om man har fast gräns så känns tentan i lättaste laget.
 
Vita druvtypiska.
2016 Gnarly Head Viognier, USA.
2016 Albariño de Fefinãnes, Spanien.
2016 Magic Mountain Riesling, Rheingau, Tyskland.
2015 Oliver Leflaive Bourgogne Les Sétilles, Chardonnay, Frankrike.
 
Distrikttypiska vita.
2010 Château La Louvière, Pessac-Léognan, Bordeaux, Frankrike.
2012 Capellania Marques de Murrieta, Rioja, Spanien.
2015 Chablis Sainte Claire, Frankrike.
2009 Château-Chalon Vin Jaune Henri Maire, Jura, Frankrike.
 
Röda druvtypiska.
2015 Nuits d’Ivresse, Bourgueil, Cabernet Franc, Frankrike.
2014 Tapiz Organic Reserve Malbec, Argentina.
2016 Rua Central Otago Pinot Noir, Nya Zeeland.
2014 Seghesio Sonoma Zinfandel, USA.
 
Distriktstypiska röda.
2015 Saint-Amour Grandes Mises Mommessin, Beaujolais, Frankrike.
2012 Château Bouscassé, Madiran, Frankrike.
2014 Viña Pedrosa, Ribera del Duero, Spanien.
2014 La Dame de Malescot, Margeaux, Bordeaux, Frankrike.
 
Söta viner/Starkviner.
2015 Kloster Eberbach Riesling Spätlese, Rheingau, Tyskland.
2012 Ruffino Serelle Vin Santo del Chianti Classico, Italien.
1999 Château Suduiraut, Sauternes, Frankrike.
2012 Alambre Moscatel de Setubal, Portugal.
 
 
vininfo – Munskänkarnas praktiskta 3-betygsprov 2016
vininfo – Munskänkarnas praktiska 3-betygsprov 2015

2 kommentarer

Under Allmänt, Munskänkarna, Viner

Sverige vann VM i blindprovning 2017.

När La Revue du Vin de France för 5:e gången anordnade VM i blindprovning i lördags (14 oktober  2017) vid Château de Gilly-lès-Cîteaux, Côte-d’Or, i Bourgogne så var det ett svenskt munskänkslag bestående av Richard Granberg, Jerker Delsing, Ulf Palmnäs och Torgny Almgren, med göteborgsmunskänken Mats Burnert som ”coach”, som vann.  24 lag från 5 kontinenter.  12 viner, röda såväl som vita, var det som skulle ”sättas” med avseende på dominerande druvsort, land, ursprungsdistrikt, producent och årgång.
 
Vinerna som skulle bedömas/”sättas” var;

  1. Cave des Amandiers Fully Fendant 2014, – Chasselas, Schweiz, Valais.
  2. Le Clos Saint-Vincent Blanc 2016, – Rolle (Vermentino), Frankrike, Bellet (Provence).
  3. Friedrich Becker Riesling Sonnenberg 2011, – Riesling, Tyskland, Pfalz.
  4. Ken Forrester The Fmc 2014, – Chenin Blanc, Sydafrika, Stellenbosch.
  5. Boisset les Trezins Puligny-Montrachet 2015, – Chardonnay, Frankrike, Puligny-Montrachet (Bourgogne).
  6. Gini La Frosca ??, – Garganega, Italien, Soave (Venetien).
  7. La Cetto Nebbiolo 2012, – Nebbiolo, Mexico, Basse Californie.
  8. Château Kefraya 2012, – Cab Sauv och Syrah, Libanon, Bekaa.
  9. Domaine La Fourmone Vacqueyras Le Poéte 2014, – Grenache + Syrah, Frankrike, Vacqueyras (Rhône).
  10. Palacios-Remondo Propiedad Rioja 2010, – Grenache, Spanien, Rioja.
  11. Château Figeac 2009, – Merlot+CS+CF, Frankrike, St. Emilion (Bordeaux).
  12. Niepoort 1987 Vintage Port, – Touriga Nacional m.fl., Portugal, Porto (Douro).

Svenska laget vann med 115 poäng framför Storbritannien med 107 poäng och Luxemburg på 100.
 
Förra året 2016 kom vi ”enbart” på 14de plats, långt efter de tre bästa lagen som var Kina följt av Frankrike och USA.  Bättre gick det 2015 då vi kammade hem 3dje platsen efter Spanien och Belgien.
 
GP, Sverige vin(n)ande lag i VM.
Le Figaro, La Suède, championne du monde de dégustation de vins à l’aveugle.
LARF, La Suède sacrée championne du monde de dégustation à l’aveugle.
vininfo – Munskänkslag 3dje plats i VM i vinprovning (2015).
 

2 kommentarer

Under Allmänt, Artikelkommentar

Sockerlögnen…

Mitt alldeles lilla egna bidrag till varför vi inte ska ha en sockerskatt.
 
bacchusFör det första så äter vi inte mer socker nu än då, inte mer nu än vad vi gjorde för tio, tjugo, trettio eller 40 år sedan.  Sockerkonsumtionen har legat hyfsatt konstant sedan 1960, jordbruksverket skriver ”den svenska sockerkonsumtionen tycks med vissa variationer ha legat relativt konstant på omkring 120 gram per person och dag sedan åtminstone 1960”.  Sedan kan man säkert ha synpunkter på verkets siffror, men ändå…
 
För det andra, man blir inte tjock av socker allena!  Faktiskt inte av vin heller, för den delen…  Många är dom som hävdar sockrets förbannelse i dessa tider.  Snabba och tomma kolhydrater, att sockret ombildas till fett, sockret är lika farligt som tobak, sockerskatt, osv, osv…
 
Det är mycket mer komplext än så.  Det är sammanvägt vad vi stoppar i oss, förhållandena mellan energigivarna fett respektive kolhydrater, mass- och energibalansen, hur mycket energi som vi antingen förbrukar, eller som passerar kroppen, och hur mycket vi lagrar, som avgör om vi går upp (eller ner) i vikt.  Vi är liksom inga grisar (åtminstone inte de flesta av oss) och våran kropp producerar inte gärna fett från socker(*1).  I exempelvis grisar är denna process – ”de novo lipogenesis” (DNL) – däremot effektiv, medan den i människan snarare är såpass ineffektiv att vi kan bortse ifrån den under ”normala” förhållanden.  Kontrollerade försök där man låtit normal- och överviktiga äta 50% mer kalorier (från raffinerat socker) varje dag gav en fettbildning på ynka 4 gram per dag vilket skulle innebära att man behöver hålla på i 4 månader för att gå upp mindre än 0,5 kg.  Och då pratar vi om en rejäl ökning av intaget av raffinerat socker hos såväl normal- som överviktiga. (*2)
 
Dock så har man visat att en extremt fettfattig kost med överskott av kolhydrater (i förhållande till det totala energibehovet) ger en signifikant ökad produktion av fett från sockerarter, och även att fruktos ger mer production än glukos.
 
*1  “DNL is not the pathway of first resort for added dietary CHO in humans, at least on Western (high-fat) diets. DNL can occur, but it generally does not.  A `functional block’ therefore exists between CHO and fat in humans, analogous to the absolute biochemical block in the direction from fat to carbohydrate in all animals.  Therefore, the two major macronutrient energy sources are not interconvertible currencies in the mammalian organism; they must be considered separately and are probably regulated independently, by separate signals and toward separate ends.  The major insight concerning DNL is therefore a negative one.”
[“De novo lipogenesis in humans: Metabolic and regulatory aspects”, European Journal of Clinical Nutrition (1999), 53, Suppl 1, S53-S65.]
 
*2  “The design of the present study allowed us to address 3 main questions about the process of de novo lipogenesis in humans.  Fractional de novo lipogenesis more than doubled in response to overfeeding by 50% in energy terms in lean and obese women but did not differ significantly when the source of the excess dietary carbohydrate was either glucose or sucrose.  Although de novo lipogenesis was greater in the obese subjects than in the lean ones while the subjects were in energy balance, there was no significant difference between subject groups after overfeeding.  However, de novo lipogenesis was highly positively correlated with both body weight and with precise measurements of whole-body fat balance.  Quantitatively, however, absolute amounts of fat synthesized from carbohydrate did not represent a significant contribution to overall fat stores after 96 h of excess carbohydrate intake.”
[“De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women”, Am J Clin Nutr 2001, 74, 737–46.]
 
Dock så går man onekligen upp i vikt om man tillför mer energi än vad kroppen förbrukar!  Detta samtidigt som man sett att just sötade drycker (och då framförallt fruktossötade sådana) lätt leder till en överkonsumtion av kalorier med allt vad det innebär.  Men detta är inte samma sak som att socker i någon större omfattning omvandlas till fett.  Att man går upp i vikt beror mer på att man totalt sett äter mer än vad kroppen gör av med än att någon omvandling sker.
 
Överskott av kolhydrater (inkl. socker) lagras nämligen begränsat som glykogen i muskler och lever, medan överskott av fett däremot lagras i obegränsade mängder i fettvävnad.  Om man sedan intar överskott på energi så kommer i första hand fettet i kosten att lagras som fett medan kroppen använder kolhydraterna (inkl. socker) som ”bränsle”.  Det innebär att ett överintag av kolhydrater (inkl. socker) bidrag till övervikt är mer att det förhindrar att fett förbränns än att det omvandlas till fett…
 
Med detta sagt så borde vi i så fall snarare har en BMI skatt, att man betalar mer skatt om man har en BMI över en ohällsosam nivå.  Att bara slå på/mot sockret blir skevt dom dom flesta av oss har inte ett levene, en övervikt, som är problematisk ur folkhälsosynpunkt.  Det är faktiskt! till och med så att lätt överviktiga lever längre än normalvikiga… (*3)
 
*3  ”Another interesting finding in this study is that the optimal BMI in relation to mortality is placed in the overweight category in the most recent 2003-2013 cohort.  This finding was consistent in both the whole population sample (optimal BMI, 27) and in a subgroup of never-smokers without history of cardiovascular disease or cancer (optimal BMI, 26.1).  If this finding is confirmed in other studies, it would indicate a need to revise the WHO categories presently used to define overweight, which are based on data from before the 1990s”.
[”Change in Body Mass Index Associated With Lowest Mortality in Denmark, 1976-2013”, JAMA, 2016, 315(18), 1989-1996.]
Andra studier som visar på liknande resultat:
[”Association of All-Cause Mortality With Overweight and Obesity Using Standard Body Mass Index Categories: A Systematic Review and Meta-analysis”, JAMA, 2013, 309(1), 71-82.]
[”Body Mass Index and Survival in Men and Women Aged 70 to 75”, JAGS, Volume 58, Issue 2, February 2010, Pages 234–241]

 
Om saltlögnen:
Livsmedelsverket talar i tungor om saltet.
Om tillsatslögnen:
Tillsatser i mat och vin.
Aftonbladet försöker vinna poäng på okunnighet.
Kalla Fakta – gift i glaset.
 
Hjälper det med sockerskatt då?  Läs gärna ledaren i Blekinge Läns tidning från 2016 om erfarenheten från Danmark som haft sockerskatt på försök.
BLT – Greider & co larmar och gör sig till.
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Hälsa, Livsmedelstillsatser, Naturvetenskap

På tal om Cabernet Franc

Cabernet Franc är en viktig blå fransk druvsort tillhörande cabernetfamiljen.  Druvan är nära besläktad med Cabernet Sauvignon, Merlot och Carménère, både genetiskt och inte minst smakmässigt (se mer under karaktäristik nedan).  Cabernet Franc är vanlig i mindre mängd som blandningskomponent tillsammans med övriga bordeauxdruvor världen över och då inte minst i Bordeaux (Frankrike).  Ensam på täppan, dvs som druvrena viner, så är den vanlig i Loire (Frankrike), exempelvis i vinerna från Chinon och Bourgueil, men man hittar enstaka exemplar även ifrån Italien, Sydafrika och Sydamerika.
 
Druvan är en av mina blå favoriter tillsammans med Mourvédre.  Helt olika druvor, den ena – Cabernet Franc – lite av en svalklimatsdruva, den andra – Mourvédre – precis tvärtom, den ena ger viner med moderat alkoholhalt, den andra alkoholstarka, den ena ljusare frukt den andra mörkare, men med likheten att båda har kapacitet, med frukt och tanniner, att vara rejält lagringsdugliga.  Något som Couly-Dutheil visat genom att senaste åren haft viner i systembolagets beställningssortiment från såväl 70-, 80- och 90-talet.  Båda druvorna, och dess viner, har också det gemensamt att dom är i det närmaste bortglömda av vårat monopol.  Tur för mig att återkommande frankrikeresor gör att jag har en rejäl uppsättning och har haft möjligheten att dela med mig i form av vinprovningar genom åren.
 
Roligaste vinerna, men kanske inte dom bästa, och som väntar i vinkylarna är två flaskor Domaine Charles Joguet Les Varennes du Grand Clos 2004, den ena ympad och den andra ”Cabernet Franc de Pied” oympad.  Charles Joguet planterade 1982-83, efter tillstånd från myndigheterna, en del av vingården med oympade stockar som gav vin t.o.m. årgången 2006.  2008 togs stockarna som var angripna av vinlusen phylloxeran bort.

NAMN.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Synonymer:  (Frankrike) Bidure, Bouchet, Breton, Vidure;  för att bara nämna några.


URSPRUNG.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc tros ha spanskt eller mer specifikt baskiskt ursprung.  Man har nämligen visat att druvan har nära släktskap (troligtvis avkomma) till de obskyra druvsorterna Morenoa och Hondarribi Beltza som båda är just baskiska. [ref.1].  Hondarribi Beltza ingår i viner från spanska/baskiska ursprungsområdet Txakoli de Bizkaia. 
 
I Sydvästra Frankrike har Cabernet Franc troligen sedan etablerat sig på 1600-talet när kardinal Richelieu transporteras sticklingar till Loiredalen.  De planterades vid klostret Bourgueil där en abbot nämnd Breton (numera synonym för druvan) tog sig an plantorna.  Under 1700-talet så hade Cabernet Franc spridit sig till till Bordeaux och distrikt såsom St-Emilion, Pomerol och Fronsac.  Bourgueil gör för övrigt fortfarande druvrena viner på druvan.
 
Det har ända sedan Cabernet Sauvignon blev populär på 1700-1800-talen funnits teorier om ett nära släktskap då druvorna, och dess viner, uppvisar stora likheter.  Redan 1997 så visade man slutligen med DNA-teknik att Cabernet Franc tillsammans med Sauvignon Blanc är föräldrar till just Cabernet Sauvignon [ref.2]  Sedan dess har man visat att Cabernet Franc är förälder även till Merlot och Carmenere. [ref.1]  Med andra ord så är Cabernet Franc en än viktigare bordeauxdruva än vad dess förekomst visar.


UTBREDNING.
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc är världens 17’de mest odlade druvsort (den 11’de mest odlade blå druvsorten) med 53 599 ha motsvarande 1.16% av världsarealen.  Frankrike står 2/3 av världens odlingar, följt av Italien med 1/10-del, vilket inte är speciellt förvånande om man tittar på druvans historik och exempelvis på utbudet på Systembolaget av åtminstone blandviner.  Vidare är Cabernet Franc Frankrikes 8’de mest odlade druvsort med runt 4,4% av arealen.  [ref.3]
 
I Frankrike odlas det mesta av druvan i Loiredalen (15 102 ha, 44%), följt av Bordeaux (10 546 ha, 31%) och Languedoc-Roussillon (3 479 ha, 10%).  Detta dock för år 2013/14 då totala arealen Cabernet Franc var 34 099 ha.  [ref.4]
 
I Bordeaux där druvan, förutom några undantag, exempelvis Château Cheval-Blanc i St Émilion, först spelar andra eller tredje fiolen i blandviner efter Cabernet Sauvignon och Merlot, så är Cabernet Franc (10 546 ha, 9%) den tredje mest odlade druvorten efter Merlot (69 611 ha, 58%) och Cabernet Sauvignon (23 962 ha, 20%).  [ref.4]
 
I Loire däremot så är Cabernet Franc (15 102 ha, 26%) den mest odlade druvsorten före Melon de Bourgonge (10 344 ha, 18%) och Chenin Blanc (8 752 ha, 15%).  Först på fjärde plats kommer Systembolagets ”favorit” Sauvignon Blanc (7 502 ha, 13%).  Det är ju också här man hittar de druvrena vinerna i ursprungsbeteckningar såsom Chinon, Bourgueil och i Saumur-Champigny.  [ref.4]

Cabernet Franc per uppodlad areal i världen 2010. [ref.3]
Land: Areal [ha] [%]
Frankrike 36 948 68,9
Italien 6 314 11,7
USA 2 215 4,1
Ungern 1 352 2,5
Chile 1 321 2,5
Sydafrika 934 1,7
Spanien 849 1,6
Övrigt 666 1,2
Totalt: 53 599


KARAKTÄRSTIK (VIN).
[ NAMNURSPRUNGUTBREDNINGKARAKTÄRISTIK ]

Cabernet Franc delar mycket av sin arom- och smakprofil med Cabernet Sauvignon.  Röda och mörka bär, åt hallon, svarta vinbär och svarta vinbärsblad, paprika, cederträ och gräs.  Enklare viner är lättare och drar mer åt hallon medan tyngre viner är strävare och går mer mot svarta vinbärsblad.  Blåbär, eller kanske snarare blåbärsris, är något jag tycker jag hittar alltföroftast.
 
Paprikatonen är, tillsammans med svartavinbär, lite av ett kännetecken för viner i cabernetfamiljen och Cabernet Franc delar denna med sina ”barn” Cabernet Sauvignon och Merlot.  Man brukar säga att karaktären framträder främst vid låg mognadsgrad och då vid odling i kallare områden.  Paprikatonen kan härledas till den enskilda substansen Metoxyisobutylpyrazin (MIPD). [ref.5-9]
 
Svarta vinbär då?  Här kommer en annan kul substans in, Merkaptometylpentanon (MMP), som återfinns i många druvsorter men främst i Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Sauvignon Blanc.  Merkaptometylpenanon har en vegetativ och örtig ton mot ginst, svarta vinbär/svarta vinbärsblad och i högre halter t.o.m. mot kattkiss. [ref.5,10-11]  Det finns förstås fler substanser som bidrar till bärigheten men just Merkaptometylpentanon brukar lyftas fram.
 
”Förväxlingsdruvor”, dvs druvor som man (åtminstone jag) lätt förväxlar, med Cabernet Franc är förstås övriga druvor i cabernetfamiljen men då främst Cabernet Sauvignon.  Skulle nog vilja påstå att druvorna är mer eller mindre omöjliga att särskilja.  Provar man exempelvis producenter från Nya Världen som har druvrena viner på bägge druvsorterna så blir det svårt…
 
Ett förväxlingsexempel.  När Château Petit Village i Pomerol hyfsatt nyligen gjorde en översyn av sina vinplotter så upptäckte man att en plott Cabernet Sauvignon som överlevt vårfrosten 1956, i själva verket var Cabernet Franc.  I mer än 50 år så har man alltså gjort vin på ”fel” druvsort.  Upptäckten har lett till att vingården nu – från och med årgång 2010 – anger att man har mindre än 7% Cabernet Sauvignon mot förrut 17%.
[Lewin on Wine – When did you last confuse Cabernet Sauvignon with Cabernet Franc?]

 
Tyvärr så är utbudet på statliga monopolet under all kritik.  Största Systembolaget Nordstan i Göteborg har en enda druvren fransk Cabernet Franc i sitt sortiment, Charles Joguet Chinon Les Petites Roches 2014 (Nr 95005).  Katastrof!   Man måste m.a.o. leta i beställningssortimentet som också det är ytterst knapert.  Men varför inte exempelvis testa en fransos, såsom hovnarren Domaine de Rocheville Le Fou du Roi 2011 (Nr 99043) självständigt, eller mot sydafrikanen Raats Family Cabernet Franc 2013 (Nr 95312). Tyvärr så är båda vinerna slutlevererade men finns i skrivandets stund kvar några butiker.  Bara att beställa via sitt ”vanliga” Systembolag.
 
Referenser:
1. Boursiquot et al., ”Parentage of Merlot and related winegrape cultivars of southwestern France: discovery of the missing link”, Australian Journal of Grape and Wine Research, 15, 2:144-55, 2009.
2. Bowers J.E. and Meredith C.P., ”The parentage of a classic wine grape, cabernet sauvignon”, Nature Genetics, 16: 84-87, 1997.
3. Kym Anderson – ”Which Winegrape Varieties are Grown Where?”, ISBN 978-1-922064-67-7, Wine Economics Research Centre.
4. FranceAgriMer, ”Données et bilans, Les chiffres de la filière viti-vinicole 2003/2013”, novembre 2014.
5. Pavla Polásková et.al., ”Wine flavor: chemistry in a glass”, Chem. Soc. Rev., 2008, 37, 2478-2489.
6. Alfredo Koch et al, ”2-Methoxy-3-isobutylpyrazine in grape berries and its dependence on genotype”, Phytochemistry, 71 (2010), 2190–2198.
7. Dominique Roujou de Boube et al, ”Organoleptic Impact of 2-Methoxy-3-isobutylpyrazine on Red Bordeaux and Loire Wines. Effect of Environmental Conditions on Concentrations in Grapes during Ripening”, J. Agric. Food Chem., 2000, 48 (10), 4830-4834.
8. Bayonove C., Cordonnier R. A., Dubois P., ”Etude d’une fraction caracte´ristique de l’aroˆme du raisin de la varie´te´ Cabernet-sauvignon; mise en e´vidence de la 2-me´thoxy-3-isobutylpyrazine”, C. R. Acad. Sci., Ser. D (Paris) 281, 75-78, 1975.
9. Allen M. S., Lacey M.J., ”Methoxypyrazine grape flavour: influence of climate, cultivar and viticulture”, Vitic. Enol. Sci., 48, 211-213, 1993.
10. Frank Benkwitz et al., ”Identifying the Chemical Composition Related to the Distinct Flavor Characteristics of New Zealand Sauvignon blanc Wines”, Am. J. Enol. Vitic, October 2011.
11. Peggy Rigou et al., ”Influence of volatile thiols in the development of blackcurrant aroma in red wine”, Food Chemistry, Volume 142, 1 January 2014, Pages 242-248.
 
Se även:
vininfo – Cabernet familjens arom- och smakkaraktäristik.
vininfo – På tal om Chenin Blanc…
vininfo – På tal om Mourvédre…
vininfo – På tal om Sauvignon Blanc…
vininfo – På tal om Gewurztraminer…
vininfo – På tal om Riesling…
vininfo – De mest odlade druvsorterna 2010.
 
Textmaterialet ovan har delvis utgjort underlag till svenska Wikipedias artikel om Cabernet Franc.  Ett material som lades ut på Wikipedia av undertecknad den 9 augusti 2012. 
 

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Druvor, Statistik

Käftsmäll mot artikel som ifrågasätter J-kurvan…

Översiktsartikeln ”Do “Moderate” Drinkers Have Reduced Mortality Risk? A Systematic Review and Meta-Analysis of Alcohol Consumption and All-Cause Mortality” som skrevs av Tim Stockwell et al. och publicerades i maj ifjol i tidsskriften Journal of Studies on Alcohol and Drugs och som försökte motbevisa existensen av en J-kurva och lägre dödlighet för måttlighetsdrickare jämfört med nykterister har fått vetenskapligt mothugg.
 
I ett brev till reaktionen ”Comments on Moderate Alcohol Consumtion and Mortality” publicerat i september samma år i samma tidsskrift så går 17 forskare från nio länder till J-kurvans försvar och underminerar artikeln totalt.  Forskarkollegorna anklagar författarna för att ha exkluderat nästan alla studier och istället förlitat sig på ett fåtal och med dessa dragit felaktiga slutsatser.
 
Man skriver bl.a.:
 
Unfortunately, in this new article by Stockwell et al. (2016), the authors have used the same selection criteria that were demonstrated earlier to be invalid.  They do not acknowledge that the “errors” that had been raised in 2006 have been adjusted for in most recent reputable investigations without changing overall results.  The authors were unusually selective in choosing which articles to include, in that they identified 2,575 studies on the subject and analyzed 87.  They found reasons to exclude almost all of the studies and reached a conclusion that “there was no significant protection for low-volume drinkers, based on a very small number of publications.  In some of their analyses, only 6 or 7 studies remained after exclusions were made.”
 
The results of most major modern studies continue to show a significant reduction in the risk of cardiovascular disease and total mortality from the light/moderate intake of alcoholic beverages: a J-shaped curve.  In fact, other scientists who previously raised similar concerns have more recently concluded:  “For drinkers having one to two drinks per drinking day without episodic heavy drinking, there is substantial and consistent evidence from epidemiological and short-term experimental studies for a beneficial association with IHD [ischemic heart disease] risk when compared to lifetime abstainers.”
 
Och avslutar med ”käftsmällen”:
 
In the opinion of our Forum, the Stockwell et al. article distorts the accumulated scientific evidence on alcohol and mortality.  The concern is that the biased selection of studies undermines the value of the article but, more importantly, promulgates misinformation in the name of the scientific method.”
 
[Elizabeth Barrett-Connor et al., ”Comments on Moderate Alcohol Consumption and Mortality”, Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 77(5), 834–836 (2016).]
 
Det släpptes förresten en svensk undersökning från Lund förra året där man följt 6353 äldre kvinnor (50-59 år) under 17 år och följt upp både levnadsfaktorer och dödlighet.  En undesökning som klart både visar på en J-kurva och att måttlighetsbruk är förenat med en lägre total dödlighet.  Man skriver i slutsatsen:  ”There was a clear J-shaped relation betwen the amount of alcohol consumption and all-cause mortality even after controlling for sociodemography, lifestyle factors and diseases such as diabetes and previous ischemic heart disease.”
 
[Patrik Midlöv et al, ”Women’s health in the Lund area (WHILA) – Alcohol consumption and all-cause mortality among women – a 17 year follow-up study”, BMC Public Health (2016) 16:22.]
 
Det är med andra ord fortsatt nyttigt att dricka måttligt med alkohol.
 

1 kommentar

Under Artikelkommentar, Hälsa