Alcohol, fun and sex.

temptationOm man inte dricker sig såpass berusad att sexet inte fungerar så har alkohol, under förutsättning att man vill ha sex (förstås!), en generellt positiv effekt på såväl hurvida man får till det men även på själva upplevelsen som sådan.  Det är helt enkelt lättare att få sex, ha ”roligare” sex, och det blir en bättre upplevelse om man är ”blöt” snarare än ”torr”, rent alkoholmässigt alltså.  Detta åtminstone enligt den stora undesökning som 2009 gjordes på förstaårs collegestudenter på ett stort universitet i nordöstra USA.*  Men visst alkoholen ger väl både avslappning och det självförtroende som behövs för att både få till det men kanske också för att experimentera mer och p.s.s. få en trevligare upplevelse.  Dessutom så blir vi nog mindre kräsna när det gäller val av partner med lite alkohol i kroppen.
 
Independent of average alcohol use, consuming more drinks on a given day was associated with a greater likelihood of oral sex and with experiencing more positive consequences of sex that day.” *
 
[ ”Does Drinking Lead to Sex? Daily Alcohol–Sex Behaviors and Expectancies Among College Students”, Psychology of Addictive Behaviors © 2009 American Psychological Association, 2009, Vol. 23, No. 3, 472–481. ]
 
Det här vinet kanske är perfekt för ändamålet?
vininfo – veckans knullvin.
 
Se även:
vininfo – drick vin och få attraktivare bordsgrannar.
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar

Botrytis omprogramerar druvornas metabolism.

Botrytis cinera, ädelrötsvampen, är en schizofren liten ”varelse” som, beroende på druvornas beskaffenhet, klimatförutsättningar, etc.  kan antingen förstöra delar (eller hela) skördar – gråmögel (gray mold, bunch rot) – eller, om förhållandena är dom rätta, istället ge druvor som har potential att ge gudomliga viner – ädelröta, botrytis.  Dessutom så kan svampen ge lungsjukdomen allergisk alveoit som kan drabba vinodlare, s.k. ”winegrovers lung”.
 
Hur som helst så har man i en ny studie* på botrytiserade sémillondruvor upptäckt hur svampen förändrar gröna druvors metabolism (ackumulering av sekundära metaboliter, framkallning av stressreaktioner och påverkan på mognadsprocessen) såpass att nya ämnen bildas, däribland prekursorer (”föregångare”) till arom- och smakämnen.  Metabolism och prekursorer som annars bara sker/bildas under mognad av blå druvor.  Druvorna får även en färgförändring under början på mogningen (verasion) genom bildande av antocyaniner, dvs samma färgämnen som bildas under mognaden i blå druvor.  Man har visat att svampen liksom öppnar reaktionsvägar som gått förlorade vid dom mutationer som just orsakat att druvorna exempelvis inte längre har någon uttalad skalfärg.  Reaktionsvägar med bildande av prekursorer som, under vinifieringsprocessen, kan reagera vidare till aromämnen som påtagligt kan sätta prägel på de resulterande vinernas karaktär.
 
*Studien är ett sammarbete mellan aktörerna UC Davis, Washington State University, Dolce Winery, spanska institutet CEBAS-CSIC och CONICET (National Scientific and Technical Research Council of Argentina).
 
[”Developmental and Metabolic Plasticity of White-Skinned Grape Berries in Response to Botrytis cinerea during Noble Rot”, Plant Physiol., Vol. 169, 2015, 2422-2443.]
 
Noble rot, simply put, is a fungal infection that feeds off the dead matter of grapes.  As the fungus grows on the berries, it puts stress on the grapes’ metabolic pathways, effectively speeding up ripening and eventual death.  Like an ornery teenager, the grapes’ hormones go into overdrive, rapidly enhancing the development of color compounds, as well as flavor and aroma compounds.  Add warm, wet weather, followed by drier weather, a meticulous winemaker and a bit of luck, and a rich sweet wine is the final result.
 
[WineSpectator – Noble Calling: Scientists Studying Botrytis Rot Discover Link to Winegrape Ripeness.]

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Arom-/smakämnen, Artikelkommentar, Naturvetenskap

Vattenbrist och skrumpnande druvor…

Kanske ingen som vill läsa det här men undertecknad som läst biologi tycker i alla fall att det är intressant.  Grapegrower & Winemaker publicerade i april 2016 en artikel om ämnet skrivet av Dr Mark Greenspan på konsultföretaget Advanced Viticulture.

verasion

De mognande druvorna har under tiden från fruktsättning två sätt med vilket de tillförs vatten.  Det ena sättet är genom rankan och dess ledningsvävnad (xylem) som, genom det undertryck som avdunstningen skapar, transporterar vatten och mineraler från rotsystem upp i plantan och till frukten.  Det andra sättet är genom bladen och dess vävnadssytem (floem) som istället transporterar vatten, socker och näringsämnen, alltså produkter från fotosyntesen, från bladen vidare till frukten.  När de lösta ämnena transporteras in i cellerna (i floemet) så tvingar det osmotiska trycket (potentialen) även in extracellulärt vatten vilket skapar ett tryck i början på kejan (dvs i cellerna vid bladen).  I slutet på kedjan, dvs i själv frukten, så transporteras (lossas) de lösta ämnen ut i det extracelulära utrymmet tillsammans med vatten.  Detta, uppfyllnad av cellerna i början på kedjan och tömning av desamma i slutet, skapar en tryckskillnad som ger ett kontinuerligt flöde av vatten och näringsämnen från blad till frukt som är mer oberoende av avdunstningen.

Skrumpningen då?

Under hela tiden från fruktsättning, över mogning, till skörd så avdunstar (transpirerar) vatten från druvorna.  Fylls inte vatten på så skrumpnar druvorna.  Man har länge känt till att brist på vatten leder till skrumpning och att druvorna, konstigt nog, är mindre känsliga och skrumpnar i mindre omfattning efter början på mogningen (verasion, färgsättningen) än före.  Denna skillnad i känslighet kan delvis förklaras med dom två olika sättet med vilket vatten och näringsämnen transporteras.  Xylemet är helt beroende av avdunstningen och brist på vatten kan t.o.m. leda till att vatten rinner ”baklänges”, tillskillnad från floemet vars transport mer styrs av fotosyntesen.  Dessutom så börjar floemet transportera vatten (och näringsämnen) först efter början på mogningen och är då även den huvudsakliga källan för vatten.  Sedan är också avdunstningen av vatten förhållandevis högre i dom mindre bären innan mogningen då ytan är högre i förhållande till fruktmassan.
 
Så druvorna är känsligare för uttorkning och skrumpning innan början på mognaden än efter.  Skillnaden beror dels på att vatten huvudsakligen transporteras på två olika sätt och på skillnad i avdunstning (transpirering).

[ ”Why do grape berries shrivel?”, Grapegrower & Winemaker, April 2016 – Issue 627. ]

Se även:
vininfo – Vatten och mineralämnen.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Vinodling

Introducering av vin (och alkohol) till barn…

decanter_augusti_2016Vågar man skriva om när och hur man kan introducera vin och vindrickande till barn i ett land där det är en norm att barn överhuvudtagit inte skall dricka alkohol?  Detta alltså trots att det på inget sätt är visat att små mängder, dvs måttliga intag, är skadliga ens för barn.  Eller att barn som under sin uppväxt lär sig ett sunt förhållningssätt till vin (och alkohol) blir framtidens missbrukare.  Det kanske snarare är tvärtom*.  Tar vi det vinproducerande landet Frankrike så finns det gymnasieutbildningar med inriktning mot vin.  Tja, man har ju även serietidningar med vinkunskap.  Och inte har man mer problem där än här liksom…

*2012 släppte WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches” där man delar in länder efter hur skadligt ländernas respektive alkoholbruk är och där man faktiskt sätter vårat svenska bruk som skadligare än såsom man generellt inmyndigar alkohol i medelhavsländerna.  [ WHO rapporten ”Alcohol Consumption in the Europe Union – Consumption, harm and policy approaches” (ISBN 978 92 890 0264 6) från 2012. ]
Worldwide_Patterns_of_Drinking_Score
 (- klicka på kartan för en förstoring -)

Hur som helst, engelska tidskriften Decanter sticker i den politiskt korrekta mediasfären i sitt augustinummer med att delvis fokusera på vindrickande inom familjen och med en artikel om när man kan introducera vin till – hör och häpna! – barn.

I artikeln som heter ”Introducing wine to children”, av Nina Caplan, handlar nämligen just om, när och hur man kan introducera viner till sina barn.  Artikeln är lite av en diskussion där flera ”aktörer”, såsom Jancis Robinson, Eve and Philippe Guigal, Elin McCoy m.fl., kommer till tals.  Elin McCoy introducerade vin till sin son redan när han var tre veckor, och det är väl extremt, men skribenten och aktörerna är annars hyfsat överens om att när barnen är intresserade, oavsett ålder, så kan man lära dom att lukta och faktiskt! smaka på små mängder ädel dryck.

My son’s first taste of wine was 1959 Château Latour.  He was only three week old, and I put a drop on my finger for him to try.  He was always allowed to have one taste, meaning a tiny sip or a few drops in a glass of water.  But only if he asked to to try it or sniff it.” Elin McCoy.

To be honest, we didn’t really have a policy – we just waited until they expressed an interest.” – Jancis Robinson.

My advice to parents would be, don’t start your children on wine too late.  The American habit of forbidding drink until 21 is army.” – Simon Bladon.

[ Källa: Decanter, August 2016. ]
 
 – – – – – – – – 
 
Hur gör vi själva då?
 
Vi har två barn, 4 respektive 7 år, och 7 åringen gillar att lukta och smaka på det mesta.  Han gillar att vara med och handla på fredagar för att det brukar vara mycket smakprov i affären.  Ser han något nytt som han inte har en relation till vill han att vi handlar så att han får smaka.  Sist när vi var på restaurang så beställde han en plocktallrik.  Luktat på vin har han nu fått göra i flera år och han är hyfsat duktig på att säga vad saker doftar.  När det gäller att smaka så får han regelbundet (nja, mer då och då) smaka på små mängder av det vi dricker.  Men vi dricker oss aldrig berusade, knappt ens påverkade, och han vet om att alkohol är farligt.  Så jag hoppas, och tror, att han får en god relation till vin som ett livsmedel och ett njutningsmedel som man brukar med måtta…
 
Mer om ämnet:
vininfo – Mindre harmfullt drickande i medelhavsregionen.
The Guardian – Should parents introduce children to alcohol?
How are French children introduced to wine and how to drink it?
canadianfamily.ca – Should You Share Wine with Your Child at the Family Table?
Washington Post – France, where children sip wine, wants to end binge drinking.

 
 – – – – – – – – 
 
degustation
 
vinkultur1

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar

Metod att upptäcka vinförfalskningar utan att öppna flaskorna.

sourgrapesFörfalskade viner har vi vinnördar fått läsa om upprepade gånger dom senaste åren.  Inte minst genom alla artiklar om vinhandlaren Rudy Kurniawan i Kalifornien som handlade med gamla viner och som systematiskt i flera år sålde förfalskade sådana för hiskeliga priser.  Hur som helst, tilltaget upptäcktes 2007 då representanter för bordeauxegendomen Le Pin kontaktade auktonsfirman Christie’s att de flaskor Le Pin 1982 som höll på att auktioneras ut troligtvis var förfalskningar.  Samma år upptäcktes att Rudy vid två föregående tillfällen auktionerat ut 8 magnumflaskor av 1947 Château Lafleur, detta trots att egendomen bara producerat 5 flaskor.  Rudy arresterade 2012 och man hittade även bevis på förfalskningarna vid den husrannsakning som följde.  Man tror att han kan ha förfalskat så mycket som 40 000 viner/flaskor.  2013 dömdes Rudy till 10 års fängelse.  En dokumentär, Sour Grapes, har spelats in om eländet som nog blir en intressant upplevelse när man nu får se den…

Nu har Universitetet i Karlifornien tagit fram en metod där man med kol14-metoden kan analysera de små mängder etanol och andra gaser som diffunderar ut genom förslutningen, dvs man kan fastställa ungefärlig ålder på innehållet i flaskorna och på så sätt avslöja fusk helt utan att behöva riskera skada det eventuellt värdefulla innehållet.  Bra va?

[Simon M. Fahrni et. al., ”Angel’s Share Combats Wine Fraud: 14C Dating of Wine without Opening the Bottle”, Anal. Chem., 2015, 87 (17), pp 8646–8650.]

Se även:
Variety – Sour Grapes – Review.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Film

Lågt Wikipedia…

Jag har skrivit urprungsartiklarna, är källan, har licensierat ut redan publicerade artiklar, men får inte ens stå med som en extern länk…

Undertecknad har sedan 2007 bidragit till Wikipedia både när det gäller att redigera befintliga artiklar som att skriva helt nya.  Har även licencierat ut texter jag skrivit här på bloggen som numera också finns att läsa på Wikipedia.  Detta även om dessa därefter har redigerats och uppdaterats av andra användare.  Har i artiklar jag skrivit, och licencierat ut, länkat till mina ursprungstexter som ”externa länkar” utan att det i alla år varit något problem och utan att någon redigerat bort dom.  Sedan några veckor tillbaka så har länkarna tagits bort (av administratörer) för att man inte vill länka till hemsidor som kontrolleras ev en enstaka person.  Man skriver:  ”det är inte för det är wordpress som de ej accepteras, utan för att det är enbart en individ som står bakom”.
 
Lite märkligt då det alltföroftast är just enskilda individer som står bakom många av övriga hemsidorna som det länkas till här och där i uppslagsverket.  Hade jag skrivit mer anonymt på en .org domän så hade kanske länkarna fått vara kvar.  Nu är jag inte anonym utan står istället för varenda ord som jag skriver förutom att jag är noga med att citera och ange källangivelser vilket är mer än vad många andra gör.  Mina texter går att faktakolla…
 
Detta – att jag inte ens får ha med länkar till mina ursprungsartiklar – gör att jag slutar att redigera och skriva på Wikipedia.  Jag är källan men får inte ens stå med som en externa länk.  Lågt är bara ”förnamnet”.  Jag släpper inget mer ”fritt”, licencierar inte ut något mer, o.s.v.  Jag har även tagit bort textstyckena om att artiklarna licencierats ut för respektive artikel här på bloggen.  Detta rör fyra artiklar (se länkarna nedan).
 
Jag förstår att mina bidrag genom åren är en droppe i havet och inte spelar någon som helst roll för Wikipedia, men alla vi bidragsgivare vill bli bemötta med respekt.  Även jag.  Wikipedia, eller dess mindre nogräknade administratörer, har helt sonika, utan någon som helst diskussion med undertecknad, tagit bort mina länkar som ”spam”.  Och då är det ändå jag som är/var ”upphovsman”.
 
Tack till alla som genom åren kommit med konstruktiv kritik och genom redigeringar förbättrat mina bidrag.
 
Artiklarna:
vininfo – Vin-jävla-lusen…
wikipedia – Vinlus.
vininfo – På tal om Chenin Blanc.
wikipedia – Chenin Blanc.
vininfo – På tal om Mourvèdre.
wikipedia – Mourvèdre.
vininfo – På tal om Sauvignon Blanc.
wikipedia – Sauvignon Blanc

// Lars Jonsson.

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt

Sémillon ”farfar” till Concord.

Herregud! nu vänds världen upp och ner…

catawbaconcord

Concord (Vitis Labrusca) har visat sig ha Vitis Vinifera i ”blodet”.  En nyligen släppt artikel i amerikanska Vitis påvisar detta med hjälp av modern DNA-analys (Mikrosatelliter, SSR-markörer).  Visst läser man artikeln så har misstankar funnits sedan Tukey 1966 publicerade sin artikel ”The story of the Concord grape.” i Fruit Varieties and Horticultural Digest.  Denna artikeln har jag inte läst men enligt Vitis så påvisade Tukey att karaktäristika såsom Concord’s hermafroditiska blommor och att visa avkommor har ovala bär antyder släktskap med just Vitis Vinifera.  Hur det nu än är med den saken (dvs vad det står i Tukey’s artikel) så har en forskargrupp vid Julius Kühn-Institutet fastställt att Concord (Vitis labrusca) är en avkomma mellan en oidentfierad vild druvsort och druvsorten Catawba (Vitis labrusca × Vitis vinifera), som i sin tur är en avkomma mellan ytterligare en odentifierad vild druvsort och självaste Sémillon (Vitis vinifera).  Concord, Catawba och Sémillon är alla hermafroditer medan dom två oidentifierade druvsorterna är ”honor” (blommorna alltså!).
 
Man skriver bl.a.:  ”‘Sémillon’, ‘Catawba’ and ‘Concord’ exhibit hermaphrodite flower sex having one allele for hermaphrodity and one for female flowers.  According to Fecht er et al. (2012), ‘Sémillon’ and ‘Concord’ differ in their female allele:  ‘Concord’ has the “wild female allele” (HFw) in contrast to ‘Sémillon’ having the allele typical for elite European cultivars (HFk).  ‘Catawba’ was analyzed with the diagnostic InDel marker for the adenine-phosphoribosyl transferase (APT) and was found out also to have a recessive ”wild female allele” (HFw) found in wild species.  According to this, ‘Catawba’ inherited the female flower sex allele from the wild parent and the hermaphrodite allele from ‘Sémillon’ probably being more yield stable than female plants.  ‘Concord’ inherited the ‘Sémillon’ part of chromosome 2 completely, as indicated in Tab. 1.  This was verified by seven SSR markers equally distributed over chromosome 2 for all three cultivars (data not shown).  According to this, ‘Concord’ inherited the hermaphrodite flower sex allele (H) from ‘Sémillon’ through ‘Catawba’ and the ”wild Fw allele” came from the wild parent.”
 
[Källa och referens:  Huber et al., ”A view into American grapevine history: Vitis vinifera cv. ‘Sémillon’ is an ancestor of ‘Catawba’ and ‘Concord’”, Vitis 55, 53–56 (2016).]
 
Se även:
vininfo – Metylantranilat, foxy wines…
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Artikelkommentar, Druvor, Naturvetenskap