Monthly Archives: april 2016

Parvis blind jämförelse gamla vs nya viner.

Vi (jag och min äkta hälft) höll en vinprovning i förrgår (18 april) där temat var blind jämförelse av 2×6 viner, 6 gamla lagrade viner årgångar mellan 1996 och 2000 mot samma sex mer nyinköpt viner årgångar mellan 2007 och 2012.  Vinerna stod uppställda med dom sex äldre vinerna först följt av dom sex yngre vinerna.  De stackars provarna skulle dels para ihop vinerna, dels gissa på vad det var för viner (land, region, druva/druvor, etc) och dels sätta betyg på vinerna (3p för bästa vinet, 2p för näst bästa och 1p för det tredje).  Detta upplägg visade sig inte var det lättaste och det var väl egentligen bara Sydafrikanerna och Alsacerna som lyckades bli ihopparade, vilket visar hur svårt det kan vara med just vinprovning…
 
Blev en rolig helkväll i alla fall…
 
Vinerna då?
 
old_new
Vinerna som provades (och resultaten) var (första siffrorna indikerar serveringsordningen):

1. Heitz Cabernet Sauvignon 1998, 299kr (14p, delad 2:a plats)
9. Heitz Cabernet Sauvignon 2009, 499kr (13p, 3:dje plats)
USA , Kalifornien, North Coast, Napa Valley.
—————————–
Amerikanerna, här representerade av Heitz, presterade bra och var paret som klarade sig bäst efter Sydafrikas De Toren.  Unga vinet hade svarta vinbär, ja t.o.m. åt vingummihållet, vanilj och paprika, mot det äldre vinets mer torkade frukt.  Ungdomen andades Nya Världen med koncentrerad frukt och sötma.  En bra cab helt enkelt!
 
2. De Toren Fusion V 2000, 199kr (19p, 1:sta plats)
7. De Toren Fusion V 2011, 279kr (14p, delad 2:a plats)
Sydafrika, Coastel Region, Stellenbosch.
—————————–
Sydafrika gjorde inte bort sig och vinerna var kvällens poängplockare.  Det äldre vinet blev kvällens bästa vin och dess yngre ”kollega” hamnade på delad andra plats med ytterliggare två viner.  Lite skoj!  Hade kanske inte plockat ut dom själv, men hade personligen det äldre vinet som favorit.  Ett vin som hade torkad frukt, paprika och massor av rökt korv i aromen vilket åtföljdes av lite lakrits och tjära i smaken.  Visköst och gott!!!  Det unga vinet hade stor doft av mörka bär (svarta vinbär, björnbär), kaffe, och trä.  Dessutom var det eldigt, kryddigt och hade även det en liten ton av tjära i smaken.
 
4. Rolly Gassman Pinot Noir de Rodern 1997, 220kr (14p, delad 2:a plats)
10. Rolly Gassman Pinot Noir de Rodern 2007, 297kr (4p)
Frankrike, Alsace.
—————————–
Den äldre Pinot’en från Alsace kom på god delad andraplats och var också en goding.  Eldig (ja, den var 15 procentig), viskös och full med torkad frukt åt fikon, jorgubbskompott och lite lakrits.  Fick lite vermouthkryddighet i smaken.  Klart ett vin som visar att Alsace och Rolly Gassman kan…
 
5. La Dame de Montrose 1996, 421kr (8p)
8. La Dame de Montrose 2010, 595kr (0p)
Frankrike , Bordeaux, Haut-Médoc, Saint-Estèphe.
 
3. Tignanello 1998, 390kr (0p)
12. Tignanello 2012,589 kr (4p)
Italien, Toscana.
 
6. Château de Beaucastel 1998, 700kr (3p)
11. Château de Beaucastel 2012, 659kr (3p)
Frankrike , Rhonedalen, Côtes du Rhône, Châteauneuf-du-Pape.
—————————–
Beaucastel’erna var tillsammans med Tignanello’erna och Montrose’erna kvällens stora besvikelser.  Dyrast och ”påpappretbäst”, men som alla underlevererade i sammanhanget.  Inte bara för undertecknad vilket även poängerna indikerade.  Bådar inte gått för de Beaucastel’er jag har liggande i mina vinkylar, men egentligen var det nog inget fel på vinerna, utan det var konkurrensen och tillfället (hoppas jag!).  2012’orna var nog helt enkelt för unga att drickas nu och klarade inte av motståndet mot de övriga mer drickfärdiga (och kanske mer publikfriande) vinerna…  Unga Montrose’n kändes knuten och dämpad med förhållandevis lite frukt.  Mer viralitet var det i både den unga Tignanello’n som var ”cabbigt” svarta vinbärig med mycket koncentration och frukt, och i den unga Beaucastel’en som istället var mer björnbärig, örtig, ngt stallig och hade – i likhet med sydafrikanerna – något tjära.  I en annan kontext hade de kanske istället briljerat…
 
Hur som helst, det blir till att köpa på sig några flaskor av De Toren V 2011.
 
detoren
 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Munskänkarna, Viner

IS0 3591:1977 Sensory analysis – Apparatus – Wine-tasting glass.

iso3591-1977_1Troligen världens mest sålda vinglas, isoglaset ”kort och gott”, är ett vinprovningsglas tillverkat följande den internationella standardiseringsorganisationens standard ISO 3591:1977.

Standarden är från 1977 och gäller fortfarande utan några revideringar.  Den omfattar 3 sidor och följande 5 stycken/paragrafer.

  1. Scope and field of application. Här beskrivs användningsområdet vilket kortfattat är en ”apparat” för sensorisk analys av vin.
  2. Description.
    Det här stycket beskriver i ord hur glaset ser ut.  En kupa som är formad som ett utdraget ägg, ja det står så här ”The tasting glass consists of a cup (an “elongated egg”) supported by a stem resting on a base”.
  3. Physical characteristics.
    Avsnittet beskriver mer kvaliteten, att glaset skall vara ofärgat, vilket material det skall vara gjort av, dess densitet och dess brytningsindex.
  4. Dimensional characteristics.
    Här beskrivs måtten med hjälp av en ritning, inklusive sådana mått som glastjocklek, längden på själken och diameter på foten.
  5. Special characteristics.
    Här skriver man att glaset får ha ett lock, att det får märkas med en måttangivelse på själva kupan.  Vidare så beskriver man att man tillåter mörka glas för att dölja vinets färg.  Dessutom så skriver man att om man skall bedöma gasbildning och bildade bubblor så skall glasen ha en cirkulär yta som man benämner ”ground area” i botten på kupan med en specificerad diameter.

Dessutom så innehåller standarden en bilaga (”annex”) innehållande användningsrekommendationer omfattande hur mycket vin man skall hälla i, hur man rengör, hur man märker och hur man använder glaset rent handgripligen.
 
iso3591-1977_2
 
Vart köper man isoglas då?  Ja, inte ute i vanliga butiker såsom Duka i alla fall.  Visst ibland så har dom glas men generellt så vet dom inte ens vad isoglas är för någonting.  Märkligt men sant.  Man får helt enkelt söka på internet och handla på postorder.
 
Se även:
vininfo – Tungans sk smakzoner och vinglas.
International Organization for Standardization, ISO.
iso.org – Taste wine like the experts.
Gourmet August 2004 -Shattered Myths, Does it really matter what you
drink your wine from?

wine-tasting-reviews.com – Got Riedel? Wine Glasses Matter.
jancisrobinson.com – First choose your glass.
winetasting-demystified.com – The Wine Tasting Glass Myth.

 

3 kommentarer

Filed under Allmänt, Glas

Ockulta biodynamiken.

Uppsnyggad text jag skrev för 10 år sedan som är lika aktuell nu som då.  Jag har själv – texten till trots – inget emot biodynamiska livsmedel, och inte heller när det gäller viner, tvärtom faktiskt…  I den mån att dessa viner är bra, eller till och med bättre än sina ekologiska jämlikar, så tillskriver jag det mer hängivenhet och hårt arbete, än några som helst ockulta inslag.

preparation_500
 [bilden är fri att använda under licensen ”Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic”]

Biodynamisk odling är inte detsamma som ekologisk odling.  Medan ekologisk odling är en uppodling där man förvaltar ett ekosystem och inte tillför konstgjorda ämnen (handelsgödsel, bekämpningsmedel, etc) så tar biodamisk odling den ekologiska utanför en gräns av beprövad vetenskap och in i det mer ockulta…

Biodynamisk odling är baserad på en rad seminarier om jordbruk av antroposofins grundare, tillika ”kvacksalvaren”, Rudolf Steiner (1861-1925).  Seminarierna är från den veckolånga lantbrukskurs som Steiner höll 1924 (strax före sin död) i Koberwitz (Polen) och som omfattande åtta föredrag och fyra frågelektioner.  Beteckningen biodynamisk odling användes inte av Steiner utan infördes senare av några kursdeltagare.  Rudolf Steiner grundade även den omdiskuterade Waldorfpedagogiken.  Tja, det finns faktiskt även Antroposofisk homeopatisk medicin.

Ur Nationalencyclopedin:  ”Biodynamisk odling, form av alternativ odling, där man avstår från fabrikstillverkade, lättlösliga gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel samt sätter särskild tilltro till ”kosmiska inflytanden”, bl.a. vid framställning av komposter, vartill s.k. biodynamiska preparat utnyttjas.

De biodynamiska preparaten, som nämns i texten ovan från Nationalencyclopedin, är lite av kärnan i biodynamiskt lantbruk och ska tillföra ”kosmiska krafter” till jord och växter.  Man skall faktiskt t.o.m. kunna styra inverkan av både ”jordiska och kosmiska” krafter med hjälp av dessa preparat.  Åtta olika preparat, två fält- och sex kompostpreparat finns och utgör alltså kärnan i Biodynamisk odling.  Dessa tillverkas av kvarts, kogödsel och olika växter med hjälp av djurorgan.

Några exempel på dessa preparat.

  • Fältpreparat (beteckning 500) framställs av kogödsel genom att fylla det i kohorn, gräva ned det i marken (40-60 cm) och låta det förmultna under vintern.  Preparatet utrörs sedan i ljummet vatten under en timme under virvelbildning varvid omrörningsriktningen växlas ca varannan minut.  Per hektar åkermark används cirka fyra kohornfyllningar.  Detta preparat skall enligt Steiner skapa en bördig jord med kraftig växtlighet som följd.
  • Kompostpreparat (beteckning 505) framställs genom att småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi.  Ett till tre gram av preparatet tillsätts stallgödsel genom att placera det i gödselhögen i ca 50 cm djupa hål med två meters avstånd.  Genom preparatet tillförs gödseln (och senare jorden) kalcium i idealisk form och kalciumchockverkningar undviks.
  • Tre av preparat i samverkan, rölleka (beteckning 502), kamomill (beteckning 503) och brännässla (beteckning 505) möjliggör en hemlig alkemi i komposthögar, så att kalium och kalcium omvandlas till kväve.  [Obs! att kalium och kalcium är grundämnen och inte kan omvandlas till ett annan grundämne – det skulle möjligtvis vara i en ny sorts kärnreaktor…]

Förutom dessa preparat så omfattar biodynamiken massa svammel om kosmiska inflytande hit och dit.  Man kan säga att biodynamik är en sorts astrologi med inriktning mot jordbruk.  Lite som gamla bondepraktikan.

Nedan följer några uttdrag direkt ifrån Steiners lektioner för illustration:

Silicon opens up the being of plant to the expanses of the Universe, it awakens the plant’s senses, so that it absorbs the formative forces bestowed by the distant planets, Mars, Jupiter and Saturn. From sphere of Moon, Venus and Mercury on the other hand, the plant absorbs only that which makes it capable of reproducing itself. flows through them.
 
If we burn wood taken from a tree which has been planted without an understanding of the cosmic rhythms we do not get such a healthy heat as from wood taken from a tree which has been planted with right understanding.
 
The cow has horns in order to reflect inwards the astral and etheric formative forces, which then penetrate right into the metabolic system so that increased activity in the digestive organism arises by reason of this radiation from horns and hoofs…
 
Take for example the flesh of fruit – an apple or a plum – which we can break off and eat; all this is due to the workings from the distant planets.
 
I have been speaking of it all the time, namely, in speaking of yarrow, camomile and stinging nettle.  For there is a hidden alchemy in the organic process.  This hidden alchemy really transmutes the potash, for example, into nitrogen, provided only that the potash is working properly in the organic process.  Nay more, it even transforms into nitrogen the limestone, the chalky nature, if it is working rightly.
 
Det positiva med biodynamisk odling är det ekologiska inslaget, resten är ingenting annat än rena rama rappakaljan…
 
Många världsledande producenter är antingen ekologiska eller biodynamiska.  Exempel på biodynamiska producenter som gör ”gudomliga” viner är Domaine Zind Humbrecht, Domiane Weinbach och Marcel Deiss (Alsace), Domaine Huet och Nicolas Joly (Loire), Beaux Freres (Oregon), Château Beaucastel (Rhône), Alvaro Palacios (Priorat), Felton Road (Central Otago), Henschke (Eden Valley), Cullen (Margaret River), för att nämna några…
 
Se även:
Öhmans Mat & Vin – Biodynamik är vidskepelse.
Rudolf Steiner Archive – The Agriculture Course.
Systembolaget – Biodynamiskt vin.
Wall Street Journal – Biodynamics: Natural Wonder or Just a Horn of Manure?
Wine Economist – Biodynamics: The DooDoo VooDoo Yoga Effect.
Youtube – ”Biodynamic” farming: Steiner nonsense from the BBC.
Youtube – Richard Smart and Monty Waldin.

 
Richard Smart, ”flying winemaker”:  ”My approach to viticulture is essentially based on conventional science, and not emotional ‘black magic’.”  ”I believe that organic/biodynamic producers considerably overstate the benefits of their approach to wine quality, consumers’ health and the environment.  I believe that consumers, producers and the environment are protected from malpractice by strict laws and testing using international protocols which are science-based.
[jancisrobinson.com – Waldin v Smart on organics/biodynamics.]
 

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Vinodling